Ny förstudie: Både teknisk kompetens och allmän miljökunskap behövs

Det räcker inte med teknisk kompetens kopplat till ny teknik och nya bränslen. En ”miljömedvetenhetskultur” behöver också skapas. En ny förstudie från branschprogrammet Hållbar sjöfart ger förslag på hur svenska sjöfartsutbildningar kan bidra till att göra sjöfarten miljömässigt hållbar.

Sjöfarten möter ständigt nya utmaningar, både i form av strängare regelverk och ny teknik som krävs för att klimat- och miljömål ska nås. Så hur kan svenska utbildningar bidra till sjöfartens utveckling? Frågan som från början ställdes av Kjell Larsson, forskare på Linnéuniversitetet, ligger till grund för förstudien Utbildning för en miljömässigt hållbar sjöfart som genomförts inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som Lighthouse driver.

– Vi intervjuade representanter från myndigheter, rederier och andra aktörer för att identifiera hur de hämtar kunskap och vilka kompetensbehov som finns inom branschen. Vi gjorde också en omvärldsanalys kring vilka utbildningar som riktar sig mot den maritima sektorn och kopplar till miljö, säger Kent Salo, forskare på Chalmers, som lett arbetet med förstudien.

De som intervjuats talade genomgående om att det fanns ett stort behov att möta utmaningarna kring ny teknik.

– Det handlade om allt från nya avgasreningssystem till nya bränslen. Ska man satsa på ammoniak eller vätgas? På ledningsnivå vill man ha kunskap för att fatta rätt beslut. Sedan har vi det rent operativa. Vad innebär detta för besättningen ombord och för teknisk personal i land? Hur bunkrar man, vad finns det för säkerhetskrav? Och så vidare.

Oron för tekniken var väntad. Mer förvånande var att det fanns en tydlig efterfrågan på en allmän miljökunskap – alla i organisationen behöver ha förståelse för arbete med miljörelaterade utmaningar.

– En möjlighet som vi såg här är att arbeta med samma metoder och verktyg som används för säkerhetsfrågor för att skapa en miljömedvetenhetskultur. Det är något vi vill utforska vidare och en ansökan för det är på gång, säger Kent Salo.

Idag hämtas mycket kompetens genom interna och externa utbildningar, till exempel genom fortbildningar som universiteten tillhandahåller, men både rederier och myndigheter betonade också nätverkens betydelse.

– Många tyckte till exempel att Lighthouse seminarier var viktiga. Vi intervjuade ett flertal personer inom miljöledning. De är tvungna att hålla sig àjour kring utvecklingen av nya bränslen, elektrifiering och regelverk. För dem är seminarier där forskare och företag deltar väldigt viktiga.

Så hur kan dagens utbildningar förbättras på miljöområdet? Enligt förstudien behöver kurserna med miljöinnehåll på universitetens sjöbefälsprogram konstant uppdateras med nya regelverk och ny teknik. Studenterna måste också tränas i kritiskt tänkande och i att ha ett systemperspektiv på miljöfrågor. Ett par nya kurser föreslås också – en generell orienteringskurs om sjöfartsnäringen och dess miljöpåverkan och en som kopplar samman miljöinvesteringar, teknik och ekonomi.

– Ett dilemma som uppstått nu när utvecklingen går så fort är att sjöfartsutbildningarna är styrda av IMO:s STCW-konvention, vilket gör det svårt att få in nya kurser i utbildningarna. Vad kan tas bort och inte? Detta är något vi måste diskutera med branschen här. Att gå till IMO innebär en alltför långsam process, säger Kent Salo.  

När det gäller fortbildningskurser (som inte är poänggivande) är flexibiliteten större, vilket många i studien också tryckte på. Kurser skulle exempelvis kunna hållas ombord istället för att folk att anställda skickas till universiteten under sin ledighet. Nya kurser som branschen efterlyser och som föreslås i förstudien berör exempelvis Eco-driving, teknik kring rening, bränslen och allmän miljökunskap.

Läs rapporten här

Senaste nytt