Ankringstidens koldioxidutsläpp analyseras

En stor del av fartygs koldioxidutsläpp sker när de ligger till ankars och väntar utanför hamn. Vilka möjligheter finns att minska dessa emissioner? En förstudie inom branschprogrammet Hållbar sjöfart som drivs av Lighthouse söker svaren.

De ligger där och väntar med hjälpmotorerna igång. Producerar el till belysning, fläktar, värme- och kylsystem och allt annat som behöver vara igång när ett fartyg ligger för ankar.

– Det är många saker som spelar roll för hur stora utsläppen blir. Storlek och typ av fartyg, typ av last, årstid, olika väderförhållanden. Vid hårt väder kanske du behöver ha huvudmaskinen stand-by. Du har också pannan som du eldar i, säger Fredrik Rauer, projektledare vid Göteborgs Hamn, som leder arbetet med förstudien BRAVE ECO -Benchmark for Reduction of Anchoring Vessels’ Emissions  – Enabling Change of Operations.

Göteborgs Hamn ska minska sina koldioxidutsläpp med 70 procent fram till 2030. Då räcker det inte bara att titta på fartygsrörelser och kajvistelse utan ankringstiden för fartyg som anlöper hamnen måste också räknas in. Ankringstiden står nämligen för en betydande del av en hamns koldioxidutsläpp, på vissa håll i världen för upp till 50 procent. I Göteborgs Hamn beräknas den stå för 15 procent.

– När vi började kolla på vad vi kunde göra åt det här konstaterade vi att vi inte har någon bra överblick kring vilka drivkrafter som ligger bakom ankringstiderna. Så vi tog kontakt med IVL, som brukar göra våra klimatrapporter, och med Lighthouse och föreslog ett gemensamt projekt för detta.

Projektet, som också involverar Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har två huvudsakliga syften. Den ena är att, genom intervjuer ombord på fartyg som anlöper Göteborg, ta reda på orsakerna bakom ankringstiderna. Med hjälp av dessa och AIS-data ska sedan en beräkningsmodell skapas som visar vilka fartygstyper som släpper ut minst koldioxid per ankrad timme. Tanken är att modellen med mindre justeringar ska kunna användas i andra hamnar och ankringsområden.

– Det vi sett hittills visar entydigt att det finns två orsaker: man väntar på laycan (den tidsram inom vilken fraktaren enligt ett fraktavtal har rätt att disponera fartyget för lastning och lossning) eller på kaj.

Det andra syftet med projektet är att ta fram förslag på åtgärder som kan minska utsläppen.

– Här finns två ben att jobba med, dels kan man åstadkomma utsläppsreducerande åtgärder genom tekniska lösningar ombord, dels kan man minimera ankringstiden.  För det senare behövs både en dialog med terminalen och med rederiet. Marknaden som dominerar ankringstiden, vilket vi fått bekräftat i statistiken, är tanksegmentet. Så vi har diskuterat med dem och andra branschaktörer om hur vi skulle kunna få till ett ”just in time-tänk”. Går det att överbrygga de barriärer som finns för att man ska kunna lita på en slot-tid istället för ”den som kommer först får kajplatsen”? Det handlar mycket om tillit mellan terminal och rederi. Sammantaget tror parterna att det absolut går att lösa. Frågan handlar lite om vem som tar första steget, säger Fredrik Rauer.

Arbetet med förstudien ska vara klar i höst och resultaten kommer att presenteras här på Lighthouse hemsida.

Senaste nytt