Ny förstudie: sjukvården kan bli bättre ombord

Fartygsapoteket behöver moderniseras, patientdokumentationen förbättras liksom den medicinska rådgivningen. En ny förstudie från Lighthouse konstaterar att den snabba utvecklingen av sjukvården som skett i land inte kommit sjöfarten till del.

På land är akut medicinsk vård aldrig långt borta och möjligheter finns oftast att både via ambulans och helikopter ta sig till den sjuka eller olycksdrabbade. På sjön ser det annorlunda ut. Det akuta omhändertagandet görs i regel av personal med begränsad medicinsk utbildning utan tillgång till moderna tekniska hjälpmedel som EKG-mätare, defibrillator eller automatisk blodtrycksmätare – krav på sådan apparatur finns inte. – – –

– Sjöfarten har heller inte hängt med när det gäller ny digital teknik som videostöd och appar, vilka används rätt flitigt iland. Där kan man tycka att den här typen av lösningar är onödiga, men de skulle verkligen kunna göra stor nytta på sjön där man inte kan ta sig till någon vårdcentral. Att kunna kommunicera via video tror jag skulle kunna öga patientsäkerheten, säger Anna Sjörs Dahlman, forskare på VTI och Chalmers, som lett arbetet med förstudien.

Att det ser ut som det gör har med regler att göra. Svenska fartyg ska, oavsett var de befinner sig i världen använda sig av tjänsten Telemedical Maritime Assistance Service (TMAS) för medicinsk rådgivning. Knutna till telefontjänsten, som tillhandahålls av Sahlgrenska sjukhuset, finns ett 60-tal läkare knutna. Vissa har jouren ofta, andra mer sällan.

– Det är inte alla som har fingertoppskänslan om vad som kan göras ombord på ett fartyg och när evakuering är nödvändig. Ansvariga för TMAS på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har dock lyft fram ett bättringsförslag om att införa en egen jourlinje med färre antal läkare för att få en högre kvalitet på den medicinska rådgivningen.

Läkarna vill också börja journalföra sjukfallen med personuppgifter ombord, vilket inte görs idag. Det skulle underlätta vid fortsatt behov av vård och även ge möjlighet till uppföljning av ärenden.


Hur är det då med tillgången till mediciner ombord? Ofta är den bra, men de grundläggande kraven som gäller för fartygsapoteket är föråldrat och behöver ses över.

– Det finns krav på att vissa gamla läkemedel ska finnas, trots att de kan vara svåra att få tag på och trots att nya fungerar bättre. Det här styrs i grunden av internationella regler. Med nationella regler kan man lägga till läkemedel men inte dra ifrån några.

Anna Sjörs Dahlman och hennes forskarkolleger Bengt Arne Sjöqvist (Chalmers) och Joakim Dahlman (VTI) föreslår ett utvecklingsarbete för att förbättra sjukvården ombord som fokuserar på fyra områden:

  1. översyn och modernisering av fartygsapoteket
  2. utökad repetition av praktiska moment för sjukvårdsansvariga
  3. strukturerad patientdokumentation som möjliggör uppföljning och kvalitetssäkring av TMAS och…
  4. test av moderna digitala kommunikationsverktyg för att förbättra det medicinska stödet.

Själva hoppas de få ägna sig åt punkt 3 och fyra i ett innovationsprojekt som ska testa en app för medicinskt stöd på sjön.

– Det handlar om att videokommunikation och diagnosstöd med hjälp av AI, men också om att på ett strukturerat sätt få till en journalföring som kan delas av flera parter, säger Anna Sjörs Dahlman.

Senaste nytt