Vill skapa en handbok för den som vill köra på vätgas

Framtida vätgasdrivna fartyg ska inte bara fungera ur ett miljö- och klimatmässigt perspektiv. Säkerheten ombord liksom den ekonomiska hållbarheten måste också garanteras. Forskarna i projektet Säker vätgasinstallation ombord tar därför avstamp i samtliga hållbarhetsaspekter när de undersöker förutsättningarna för att byta ut konventionell dieseldrift mot vätgas på ett befintligt fartyg.

Det finns många projekt runt om i världen som utvecklar nya vätgasdrivna fartyg, men knappast några som ägnar sig åt efterinstallation av nya bränslecellsbaserade drivlinor på befintliga fartyg.

– Vi använder passagerar- och bilfärjan Uraniborg som trafikerar sträckan Landskrona-Ven. Baserat på fartygets driftprofil och fysiska förutsättningar så simulerar vi en installation av en vätgasbaserad drivlina. Målet är att skapa en ”handbok” för den som överväger att skrota fossila alternativ och i stället övergå till vätgasdrift, säger Andreas Bach som formellt leder projektet som drivs inom ramen för Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart.

Säkerheten, både för besättning och passagerare, har en framträdande roll i projektet och en genomgående riskidentifiering kommer att tas fram för det föreslagna konceptet i sin helhet.

– Idag saknas regelverk för vätgas som fartygsbränsle. Det finns regelverk hur det ska hanteras som last men inte för hur det ska integreras i en drivlina. Det år på gång, men just nu befinner vi oss i lite av ett vakuum, säger Ellinor Forsström, projektledare RISE.

Den ekonomisk hållbarheten undersöks också i projektet, men får inte ett lika stort fokus. En affärsmodell eller kostnad för konceptet skulle vara smått omöjligt att presentera.

– Det händer så mycket just nu att en affärsmodell skulle vara utdaterad redan innan projektet är klart. Men även om priserna blir lägre genom teknikutvecklingen så är det klart att det skulle bli dyrt att genomföra ett sådant här projekt i praktiken. Ekonomin är en stor utmaning, säger Andreas Bach.

En annan stor utmaning är förstås den tekniska. Hur bygger man om ett fartyg som är anpassat för en annan drivlina?

– Vätgas kräver helt andra typer av tankar, till exempel. Utrymmena ombord måste byggas om. Men själva tekniken för en vätgasdriven motor är egentligen inga problem. Komponenterna finns. Det svåra är utformningen, säger Ellinor Forsström.

– Ja, ett sådant här ingrepp påverkar väldigt mycket, flikar Andreas Bach in och nämner fartygets stabilitet som exempel.

– Du har gamla dieselbunkertankar som du inte behöver längre. Det är väldigt intressant att studera barriärer och möjligheter. För ska vi nå målen som IMO, EU och svenska staten satt upp så kommer många fartyg att behöva byggas om eftersom deras livslängd är så lång.

Projektet som pågår under hela 2020 har haft en bred förankring inom industrin och en vanligt stor referensgrupp till sin hjälp med allt från teknikleverantörer till klassningssällskap. Det märks att vätgas ligger i tiden.

– Jag har lett och varit deltagare i många andra projekt kring alternativa bränslen och har aldrig upplevt ett sådant här stort intresse innan. Folk är verkligen aktiva på workshops och på möten, säger Ellinor Forsström.

– Jag tror att många känner att de saknar hel del kunskap. Många i branschen kan sin del, men behöver komma tillsammans med andra för att förstå helheten i det här. Det är också många användare som är nyfikna och vill veta mer. Och det hoppas vi att vi kan råda bot på genom det här, säger Andreas Bach.

Projektrapporten Säker vätgasinstallation ombord är klar vid årsskiftet.

Senaste nytt