Spill bidrar till övergödning

I samband med lossning och lastning i hamnar läcker växtnäring ut i Östersjön. Med ganska enkla medel kan spillet minskas. Stiftelsen Race For The Baltic har utvecklat ett koncept.

Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Störst påverkan på dess ekosystem har övergödningen. Näringsämnen som når Östersjön förändrar balansen mellan alger, plankton och olika fiskarter – en obalans som bidragit till att ungefär 20 procent av Östersjöns botten numer är helt syrefri. När det gäller de mänskliga utsläppen av näringsämnen är jordbruket den stora boven i dramat, men också transporter, utsläpp från reningsverk och enskilda avlopp samt industrin är medskyldiga.

Så vad kan göras åt problematiken? Massa saker förstås. Stiftelsen Race For The Baltic startades av Zennström Philanthropies (skapat av skypegrundaren Niklas Zennström och hans hustru Cathrine) med målet att återställa Östersjöns miljö. Det började med en tre månaders cykelkampanj 2013 (därav namnet Race For The Baltic) för att väcka opinion och engagemang i länderna runt Östersjön och för att samla in namnunderskrifter inför det årets HELCOM-möte i Köpenhamn. Numer arbetar stiftelsen dels som ett samordnande organ för att samla politiker, företag och forskare, dels genom egna konkreta projekt för att förbättra Östersjöns hälsa. Ett av dem leds av Fanny Tham och fokuserar på spill i hamnar under lossning av torrbulk med växtnäring.

– En rapport från en miljöorganisation pekade på att hamnar som hanterar mineralgödsel kan ha väldigt stora utsläpp av de mest övergödningsdrivande fosfor och kväve som finns. Jag började med att kolla upp om detta stämde.

Hon besökte hamnar vid Östersjön som hanterar mineralgödsel. Kollade upp utrustning, pratade runt, läste på lagstiftning och förstod att fosfor och kväve (huvudkomponenter i många växtnäringsblandningar) inte klassas som giftiga substanser (HME).

– Man behövde inte vara lika petig som med annat och när man lastar och lossar ska det gå snabbt och effektivt. Och området mellan kajkant och fartyg som skoporna går över är helt öppet utan skydd. Det är klart att det kan bli en del spill där.

I Landskrona hamn hade man dock lagt en presenning emellan för att fånga upp spill – något som snappades och tillsammans med hamnen utvecklades ett spillskydd inom projektet. En prototyp har sedan installerats i andra hamnar, bland annat i Lidköping.

– Tillsammans med hamnarna och Boston Consulting Group har vi analyserat hur och var växtnäring läcker och tagit fram ett material med praktiska och kostnadseffektiva förslag om vad man kan göra åt det.  När det till exempel fastställs att det är höga nivåer fosfor i dagvattnet brukar man säga att det måste renas, vilket är en väldigt kostsam historia.  Så varför inte istället se till att det inte blir förorenat? Simpla grejer som att städa regelbundet och täcka över dagvattenbrunnar kan ha en väldigt stor effekt, säger Fanny Tham.

Hur mycket som spills skiljer sig från hamn till hamn. I moderna och välskötta hamnar som Landskrona är det väldigt lite, men i äldre hamnar med om gamla skopor och sliten utrustning kan utsläppen vara betydligt större.

– Det är klart att jordbruket och djurhållningen är ett större problem, men de här utsläppen är helt onödiga och lätta att göra någonting åt, vilket heller inte är särskilt dyrt. Det spill som kan ju dessutom återförsäljas.

Projektet håller nu på att avslutas och för Fanny Tham blir nästa steg att försöka sprida kunskapen internationellt.

– Vi har en dialog med några hamnar som förhoppningsvis kommer att göra någonting åt det här.

Senaste nytt