Elektrifieringen inom sjöfarten går trögt

Andelen elektrifierade fartyg kommer sannolikt inte att öka fram till 2030 och dagens styrmedel för att få ihop den ekonomiska kalkylen för investeringar i elektrifiering uppfattas som otillräckliga. Men uppsättningen styrmedel kan förändras de närmaste åren, skriver VTI i en rapport som svarar på ett regeringsuppdrag att se över elektrifieringen av sjöfarten. I framtagandet av kunskapsunderlaget har VTI fört en dialog med Lighthouse. 

Jämfört med andra transportslag har sjöfarten inte kommit så långt i omställningen mot elektrifiering. Runt 340 fartyg av världens 98 000 fartyg hade någon form av elektrisk framdrivning i december 2021. Andelen elektrifierade fartyg kommer sannolikt inte heller öka nämnvärt fram till 2030, skriver VTI i Elektrifieringen av sjöfarten – förutsättningar, nuläge och styrmedel – en av tre delrapporter som nu är färdiga i regeringsuppdraget att se över elektrifieringen av transporter.

Tekniken för batteriframdrift har kommit längre än den för vätgasframdrift och de elektrifierade svenska fartyg i som VTI har identifierat drivs alla av batterier. Elektrifieringen kommer sannolikt att fortsätta men lämpar sig bäst för färjor och fartyg som trafikerar kortare, fasta rutter med många stopp. Möjligen kan vätgas i flytande form i framtiden vara ett alternativt bränsle vid längre sträckor, skriver VTI.

Utmaningarna kring framtidens alternativa bränslen är flera.  Batterier och vätgas innebär exempelvis högre kostnader och lägre energidensitet jämfört med konventionella bränslen, och vätgasframdrift leder till stora energiförluster. Dessutom är dessa tekniker mer utrymmeskrävande än konventionella bränslen.

En annan utmaning som VTI tar upp, men som inte avhandlas i rapporten, är det stora effektbehov som kommer att krävas i hamnar om större fartyg ska drivas av batterier. Man nämner batteriet på 60–70 MWh för färjan Stena Electra, som än så länge är på idéstadiet men planeras till 2030, som exempel. Batteriet är ungefär 600 gånger så stort som de största batterierna i personbilar idag och kommer att ställa stora krav på kraftfulla elanslutningar. Något som också kommer att behöva beaktas framöver är de stora investeringar i produktion och distribution av vätgas som kommer att krävas för att göra vätgasframdrift möjlig i någon större utsträckning.

Rapporten tittar även närmare på styrmedel. Majoriteten av de som identifieras i rapporten, både på nationell och internationell nivå är avsedda att främja investeringar i såväl landel som batteriframdrift och vätgasframdrift. Det gäller till exempel miljödifferentierade hamn- och farledsavgifter, miljökrav samt stöd till investeringar och forskning.

Dagens styrmedel uppfattas dock av många svenska och utländska rederier som otillräckliga för att få ihop den ekonomiska kalkylen för investeringar i elektrifiering. Ett problem som lyfts fram är de svaga ekonomiska incitamenten att byta från konventionella drivmedel. Avsaknad av drivmedelsbeskattning för sjöfarten gör bunkerolja ekonomiskt fördelaktig jämfört med förnybara drivmedel, skriver VTI.  Ett annat problem rör lånefinansiering. Enligt rederierna är investeringar i mer klimatvänlig sjöfart inget som premieras av långivarna i form av lägre ränta eller andra fördelaktiga lånevillkor. Vissa redare i Sverige upplever också att existerande miljödifferentiering av hamn- och farledsavgifter inte påverkar investeringskalkylen nämnvärt.

Rapportens författare tror dock att styrmedlen för elektrifiering av sjöfarten sannolikt kommer att förändras inom de närmaste åren. EU:s klimatlagstiftningspaket Fit for 55 kan öka graden av internalisering av utsläppskostnader, det vill säga att valet av transporter också omfattar samhällsekonomiska konsekvenser, och därmed också öka incitamenten för elektrifiering. Och beskattning av drivmedel för sjöfarten i kombination med kostnaden för koldioxidutsläpp inom systemet för utsläppshandel kommer, om de genomförs, sannolikt att vara två faktorer som ökar rederiernas ekonomiska incitament att byta från fossila drivmedel.

Läs rapporten

Senaste nytt