Mycket kvar att lösa i landströmsfrågan

Fartyg orsakar stora utsläpp när de ligger vid kaj med motorer på för att driva elsystem för belysning, ventilation, värme och annat. En anslutning till landström skulle förstås lösa problemet. Men enligt slutrapporten från forskningsprojektet Kaj-El som ska guida hamnar och rederier behöver många frågor lösas innan alla fartyg kan erbjudas el från land.

I södra Kalifornien är tvillinghamnarna Los Angeles och Long Beach den enskilt största fasta källan till luftföroreningar. Tillsammans släpper de ut mer smog- och partikelbildande kväveoxider än vad alla 6 miljoner bilar gör i regionen och fartygsföroreningarna beräknas orsaka mer 1 300 dödsfall om året. Los Angeles är förstås ett extremfall men att fartyg i hamn orsakar stora utsläpp är välkänt – en norsk studie som mätte utsläpp i Oslos hamn visade att oceangående fartyg stod för upp mot 80 procent av utsläppen och att de släpper ut allra mest koldioxid, kväveoxider och andra partiklar när de ligger vid kaj.

– Vi måste hitta nya sätt att minska emissionerna från sjöfartssektorn och ett är att koppla landström till fartyg som ligger vid kaj. Det har fått en hel del uppmärksamhet de senaste åren, speciellt i Sverige där vi har mycket grön el, säger Vendela Santén vid SSPA, en forskarna som deltagit i det tvååriga projektet Kaj-El.

Projektrapporten Connecting vessels to shoreside electricity in Sweden visar också att Sverige ligger i framkant på området. Nio av landets hamnar har elanslutning för fartyg i hamn och ytterligare några, bl.a. Umeå som nyligen installerat och Gävle kommer erbjuda detta inom en snar framtid. Än så länge är det främst ropax-fartyg och färjor som kan ansluta sig.

– Det är en ganska liten del av trafiken, men det är inom det segmentet som det finns ett starkt business case. Man är i regel en fast linje mellan två hamnar, till exempel Stena som går mellan Göteborg och Fredrikshamn. Stena har kunnat koppla upp sig i Göteborg och nu finns även samarbete med Fredrikshamn om att satsa på infrastrukturen kring landström. Det är svårare för containertrafiken som går på flera hamnar, där det helst behöver finnas möjlighet att koppla in sig på flera av hamnarna för att business-caset skall bli tillräckligt starkt.  

Rapporten ger riktlinjer som kan underlätta tekniska val. Ska man ha högspänning eller lågspänning? På vilken frekvens? Ska fartyget ha en kabel eller finns den på land?
En annan viktig fråga, både för fartygsägare och hamnar, är förstås finansieringsbiten.

– Det handlar om stora investeringar och de exempel vi har med i rapporten har fått delfinansiering från något håll för att kunna satsa på det här. Klimatklivet har till exempel gett pengar till Göteborgs hamn ett par rederier för att få till det här på tankfartyg, säger Vendela Santén och fortsätter:
– Sedan har vi hamnens kostnadsmodell. Ska en avgift belasta de som ansluter sig eller vara en del av en generell hamnavgift? Eller kanske ska den rentav belasta de som inte ansluter sig och orsakar utsläpp?

Ytterligare en utmaning är själva elförsörjningen i hamnarna. El- och nätbolag behöver tidigt komma in processen för att säkerställa att den kapacitet som behövs kan levereras.

– Det är en fråga som vi vill jobba vidare med. Vi har förslag på projekt där vi tittar vidare på hur det totala behovet för landström ser ut i framtiden och vilken försörjningsförmåga som finns i svenska hamnar.

Det behövs. Utvecklingen går snabbt och påtryckningarna ökar både i en nationell och internationell kontext. Här hemma trycker exempelvis Länsstyrelsen på för att hamnarna ska se över frågan om landström medan EU:s klimatpaket Fit for 55 innehåller förslag som ställer krav på elanslutning för containerfartyg.

Kaj-El har finansierats av Trafikverkets sjöfartsportfölj och letts av SSPA. Föreningen Svensk Sjöfart, Sveriges Hamnar och Göteborgs universitet har också deltagit. Rapporten Connecting vessels to shoreside electricity har författats av Nicole Costa, Jon Williamsson, Johan Ekholm, Vendela Santén, Sara Rogerson och Martin Borgh.

Läs rapporten här

Senaste nytt