Lättare att ställa om på sjön än i luften

Rederier är mer involverade i forskning än flygbolag och har stor möjlighet att själva designa sina fartyg med nya tekniker. De har också enklare att finansiera lån och att påverka sitt körsätt än vad flygbolagen har. Det förklarar Transportstyrelsen i en ny rapport.

Rapporten Grönare transporter – en jämförelse mellan flygbolags och rederiers möjligheter att minska sina utsläpp som Transportstyrelsen presenterar idag visar att förutsättningarna skiljer sig åt mellan de båda branscherna, särskilt vid ny- och ombyggnation. Medan flygplan massproduceras och har en annorlunda certifieringsprocess, har rederier större möjlighet att själva designa sina fartyg med olika tekniker.

När det gäller finansieringen går det också att finna skillnader. Även om både rederier och flygbolag fått svårare att få lån från affärsbankerna sedan finanskrisen 2008/2009 finns möjligheten inom sjöfarten att få hjälp av Svenska skeppshypotek med att finansiera lån vid fartygsbyggen. Svenska skeppshypotek kan vanligtvis lämna lån på upp till 70 procent av fartygets värde, men kan i enskilda fall för mindre rederier ge ut lån på upp till 90 procent av fartygets värde. Något motsvarande finns inte inom luftfarten.

Rapporten nämner också tankrederiet Furetank på Donsö som i april 2022 blev det första rederiet i Sverige som fick en så kallad grön kreditgaranti från Exportkreditnämnden för finansiering av rederiets nästa produkt- och kemikalietanker. Garantin innebär att EKN ersätter upp till 80 procent av den utestående krediten till den långivande banken vid förlust. Inte heller här finns något motsvarande exempel på luftsidan.

Rederier är också (som Furetank) mer involverade i forskningsprojekt kopplat till nya fartyg än vad flygbolag är. Det tror Transportstyrelsen kan bero på att rederier har en större möjlighet att påverka utformandet av fartyg än vad flygbolag har för flygplan. Det i sin tur kan ge större ekonomiska incitament att faktiskt delta i forskningsprojekt eftersom den egna verksamheten kan gynnas i större utsträckning i förhållande med konkurrenternas.

I dagsläget är användningen av alternativa bränslen begränsad inom båda trafikslagen. Inom luftfarten handlar det i närtid i princip bara om biobränslen, medan det inom sjöfarten finns flera vägar att gå. Det alternativa bränslet som används mest inom sjöfarten är LNG, följt av eldrift och metanol i liten utsträckning. Sjöfarten har också större möjligheter att påverka bränsleförbrukningen genom att påverka körsätt och rutter jämfört med flygbolagen, då flygvägar styrs av flygtrafikledningen från start till mål.

Senaste nytt