Är du intresserad av att delta i Fokusgrupp Smarta fartyg eller vill veta mer, kontakta Mikael Hägg på RISE Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller oss på Lighthouse Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Fokusgruppen Smarta fartyg ska ta fram, etablera och driva genomförandet av en svensk färdplan för aktiviteter inom området smarta fartyg, baserad på de förutsättningar Sverige och svenska aktörer har för att ta en viktig roll i utvecklingen av området. Ambitionen är att, baserat på färdplanen, ta fram gemensamma projektförslag (med delar av eller hela fokusgruppens aktörer), söka finansiering och genomföra projekten. I det internationella arbetet som pågår för att dra nytta av digitalisering och automation inom transportsektorn ligger Sverige långt framme, speciellt på fordonssidan. Sverige leder också genom Transportstyrelsen det internationella arbetet inom IMO för Maritime Autonomous Surface Ships (MASS). Projektet Policylabb för smarta fartyg som finansieras av Trafikverket har precis startats upp, och arbetet i detta projekt kommer vara till stor nytta för Fokusgrupp smarta fartyg och omvänt.

Vill du delta i Fokusgrupp Fossilfri sjöfart eller är intresserad av att veta mer, kontakta oss på Lighthouse Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller Karl Jivén på IVL Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Hur sjöfartens omställning till fossilfrihet ska ske är en stor utmaning och en mycket viktig fråga. Vi har samlat all information vi tagit fram inom området på en egen sida https://lighthouse.nu/sv/verksamhet/fossilfri-sjofart

Vill du delta i Fokusgrupp Hamnar eller är intresserad av att veta mer, kontakta oss på Lighthouse Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller Andreas Bach på RISE Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

I EU:s Green Deal som lanserades 2020 pekas hamnar ut som viktiga i den gröna och digitala omställningen, vilket bland annat visades genom första utlysningen inom mobilitet som hette Green airports and ports as multimodal hubs for sustainable and smart mobility. Hamnar har även i Sverige identifierats som viktiga att få med i omställningen, och mer konkret i olika forsknings- och utvecklingssatsningar, men delaktigheten har inte riktigt uppnåtts. En orsak kan vara att många hamnar är små med liten personalstyrka och har därför huvudfokus på den dagliga operationen. Man har ofta inga egna utvecklingsresurser.

Vid upphandlingen av branschprogrammet Hållbar sjöfart lyfte därför Trafikverket specifikt fram att hamnar behövde engageras. Inom Hållbar sjöfart drivs ett treårigt innovationsprojekt (I.Hamn) som handlar om digitalisering, automatisering och elektrifiering av små och medelstora hamnar med hamnen och dess verksamhet i fokus. Tills dags dato deltar >15 hamnar varav hälften tillkommit efter uppstarten 2020. I detta projekt tas en färdplan fram för ”den hållbara hamnen”. Genom att koppla ihop I.Hamn och dess aktörer med Lighthouse fokusgrupp för hamnar finns möjlighet att jobba vidare med gemensamma relevanta frågor som tas upp i färdplanen men som inte ingår i projektet. Ambitionen är att baserat på färdplanen ta fram gemensamma projektförslag (med delar av eller hela fokusgruppens aktörer), söka finansiering och genomföra projekten.

När det gäller Kollektivtrafik på vatten deltar Lighthouse i befintligt Samverkansforum för urbana vattenvägar
Urban sjöfart kan indelas i två områden: Citylogistik (såväl reguljära/regelbundna transporter som projektlaster) och Kollektivtrafik på vatten. När det gäller urban vattenburen logistik finns, precis som för kollektivtrafik på vatten, ett stort intresse från myndigheter, både nationellt och regionalt. Den ökade trafikträngseln i svenska städer hotar både miljö och ekonomi och samtidigt finns ett uttalat mål om att flytta gods från väg till vatten. Trots det används knappt några urbana vattenvägar. En orsak är att kunskapen hos myndigheterna är små, ett annat hinder är höga kostnader och kajtillgänglighet. Det saknas också ofta lämpliga farkoster och IT-system. Lighthouse har inom ramen för Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart två förstudier på området – Ett om gamification kring vattenburen trafik i städer (klar) och ett om myndigheters roll för urban vattenburen logistik (pågående).

När det gäller Kollektivtrafik har flera forskningsstudier fastslagit att vattenburen sådan har stor potential i många städer. Vattenvägarna, i kombination med anslutningar från delar av det befintliga väg- och spårtrafiknätet, utgör en stor infrastrukturresurs som kan användas för att bidra till mer hållbara resmönster, reducerad trängsel, kortare resvägar, ökad kapacitet samt synergier med cykeltrafik och annan citylogistik. Men ändå går utvecklingen trögt. En förklaring är att dagens kollektivtrafiksystem är väletablerat, vilket gör det robust och tillförlitligt. Men det har också en baksida. Väl inarbetade regelverk, planeringsprocesser, modeller, verktyg och samhällsekonomiska kalkyler gör det svårt att inkludera nya typer av resealternativ och syn på transporter. För att få in vattenvägarna och andra icke-etablerade trafiklösningar måste kollektivtrafikregimen bli mer innovativ. För att lyckas med detta krävs att de aktörer som medverkar i tidiga planeringsskeden har kunskap och kompetens om olika trafikslag, om teknikutveckling och om innovation i stort.