Det byggdes fler LNG-fartyg än någonsin, det pratades samarbete över gränser och det beslutades om sjöfartens införlivande i EU:s utsläppshandel. Men framför allt startades det ett krig – något som fick svenska politiker att inse vikten av sjöfartens betydelse för att försörja Sverige i kristid, vilket också en förstudie från Lighthouse om svenskflaggade fargtyg visade. Under 2022 hände en hel del i Lighthousesfären. Här följer ett axplock.

2022 började hoppfullt för den europeiska sjöfarten. På DNV:s webinar The fuel of the future som gick av stapeln den 12 januari fick över 5 000 deltagare veta att framtidens marina bränsle stavas S-A-M-A-R-B-E-T-E. Och det över alla gränser. En månad senare gick Lighthouse verksamhetschef och vice ordförande i EU:s teknikplattform Waterborne, Åsa Burman, på samma linje när sju års sjöfartsforskning, utveckling och innovation inom Horisont 2020 summerades på en workshop som lockade drygt 300 deltagare.

– Grunden är lagd, nu finns ett momentum for offentliga och privata aktörer att utveckla samarbetet mot en hållbar europeisk sjöfart.

Fem dagar senare publicerades årets första forskningsrapport på Lighthouse hemsida. Förstudien handlade om säker vätgasinstallation ombord och gjorde kanske främst nytta för att den under arbetets gång skapade ett så stort intresse i branschen att ett nätverk med 47 aktörer skapades för att samarbeta i frågan.

– Som forskare är man van vid att en liten del av industrin är intresserade av forskningsprojekt, men här har verkligen alla, från myndigheter och redare till teknikleverantörer, varit på. Vi har inte behövt bygga upp något intresse och den referensgrupp vi har haft har varit extremt engagerade, sa Ellinor Forsström, projektledare på RISE I samband med publiceringen den 14 februari. 

Tio dagar senare invaderade Ryssland Ukraina. Kriget har förstås orsakat ett oerhört mänskligt lidande och medfört stora störningar i den internationella sjöfarten. Den svenska sjöfarten har dock varit relativt förskonad och har enligt Transportstyrelsen hittills bara drabbats indirekt, framför allt genom högre bränslepriser. Så vad kan hända på sikt? Absurt nog har kriget medfört att sjöfarten till slut hamnat i svenska politikers blickfång – något vi på Lighthouse och sjöfartsbranschen kämpat länge för. I höstas kom Lighthouseförstudien Nyttan med svenskflaggade fartyg och betydelsen av en ökad inflaggning för Sverige. Studien visade att landets försörjningsförmåga vid kristider är hotad, kunskapen om sjöfart minskar och att miljardbelopp går förlorade. Svenskflaggningen måste alltså öka, vilket också så gott som varenda politiker med sjöfartsintresse tog fasta på i valrörelsen.

Men fler saker måste göras. I sjöfartens gemensamma agenda för sjöfartsforskning och innovation (NRIA sjöfart 2021) efterlyses till exempel en större satsning på sjöfartsutbildningar med motiveringen att sjöfartskompetens är ”synnerligen samhällsviktig – dels för branschen, dels för landets försörjning och totalförsvar”. Detta fick också gehör i den svenska politiken då regeringen med ungefär samma motivering kraftigt höjde anslagen till sjöfartsutbildningarna på Chalmers och Linnéuniversitet i årets budgetproposition.

Utbildning och kompetensförsörjning är en av grundpelarna för framgångsrik forskning. Lite tillspetsat skulle man alltså kunna säga att kriget i Ukraina, förutom att det ger uppslag till nya forskningsområden, på sikt gynnar vår verksamhet – svensk sjöfartsforskning och innovation. Under året har den oberoende av krig och elbrist tuffat på som vanligt. Inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som Lighthouse driver startades flera nya projekt samtidigt som andra blev klara. Dessa presenterades i sammanlagt 13 populärvetenskapliga artiklar på Lighthouse hemsida och handlar om allt från smarta fartyg och navigationsstöd till brandsäkerhet och psykisk ohälsa. Reultaten presenterades också på två årsseminarier – ett på våren och ett på hösten.

Vid sidan av branschprogrammet Hållbar sjöfart har ytterligare tre Lighthouseförstudier som behandlar aktuella frågor blivit klara. I juni publicerades Laddning av elbilar på färjor och terminaler och med några dagars mellanrum i oktober kom ytterligare två –  nämnda rapport om nyttan med svensk flagg och en rapport om vad omställningen till en fossilfri sjöfart kommer att kosta (det kan bli en bra svensk affär). Den senare tog avstamp i EU:s planerade åtgärder inom Fit for 55 (ETS, ETD och FuelEU Maritime) och är just nu högaktuell sedan EU i december beslutat att införliva sjöfarten i EU ETS från och med 2024. Båda rapporterna diskuterades också under ett webinar kallat Två heta sjöfartsfrågor.

Det finns förstås fler heta sjöfartsfrågor att diskutera. I Almedalen presenterade vi NRIA Sjöfart 2021 och konstaterade att Utan mer satsningar på Sjöfarts FoI nås inga klimat- och hållbarhetsmål. Andra Lighthouseseminarier och webinarier under året har handlat om vätgas, om batterier ombord och om Nya styrmedel för sjöfartens omställning. För att slå ett slag för sjöfarten i den transportpolitiska debatten var Lighthouse också med och arrangerade eComExpo Summit i december. På konferensen samlades några av landets mest kunniga och inflytelserika personer i näringslivet för att komma till slutsatser om hur vi kan skynda på omställningsarbetet. I samband med det intervjuades verksamhetschef Åsa Byrman i både radio och press kring sjöfartens betydelse för omställningen till fossilfria transporter.

Under 2022 har Lighthouse också fortsatt arbetet med att starta upp fokusgrupper (ett arbete som initierades 2020) där relevanta aktörer från akademi, näring och myndigheter arbetar tillsammans kring viktiga frågor och områden för att driva dem framåt. I februari hade Fossilfri Sjöfart sitt uppstartsmöte. Sedan tidigare är fokusgrupperna Hamnar och Smarta fartyg igång med möten och workshops.