DNV: Höginkomstländer måste nå netto noll långt före 2050

Det går sannolikt inte, men det finns fortfarande en liten möjlighet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Det kräver stora insatser och att höginkomstregioner når netto noll redan runt 2040. Detta enligt DNV:s rapport Pathway to Net Zero Emissions som presenterades på ett webinar tidigare idag.
Budskapet från DNV är raka motsatsen till vad den svenska regeringens expert John Hassler förmedlade i förra månaden när hans utredning kring hur den svenska klimatpolitiken bör utvecklas. Enligt Hassler är Sveriges 2030-mål obsolet, meningslöst och dyrt. Sverige bör istället sitta still i båten och följa de nya EU-direktiven som gör oss klimatneutrala till 2050.
– Om vi i EU går dubbelt så snabbt fram, då kanske vi sparar ett år åt Kina eller några år åt Indien. Det blir en väldigt liten effekt men väldigt mycket dyrare, sa Hassler till Lighthouse då.
DNV koncernchef Remi Eriksen larmar på ett helt annat sätt när han presenterar The Pathway to Net Zero som är en följeslagare till DNV:s Energy Transitions Outlook 2023 som också kom i oktober. Varenda verktyg i policyverktygslådan måste fram och ny politik och samarbeten måste etableras som gör att nationer och sektorer som kan nå netto noll snabbare än andra ser till att göra det.
– Det är avgörande att hålla sig så långt under 2°C som möjligt, och varje åtgärd för att minska utsläppen och påskynda energiomställningen är viktig. I det här skedet är var tionde grad som undviks i temperaturökning mycket viktig.
Enligt rapporten måste varenda region i världen göra mer och agera snabbare, men vissa måste nå netto noll tidigare – OECD-länderna före 2045, Kina före 2050 och resten av världen före 2060.
Så hur ska man gå tillväga för att klara denna svåra uppgift? Först och främst måste man jobba för att så effektivt och snabbt som möjligt ersätta olja, gas och kol med förnybar el, väte och biobränslen. Detta är ser DNV dock inte som möjligt fram till 2050. Därför är det helt avgörande att det också satsas stort på tekniker som samlar in och avlägsnar av koldioxid.
Enligt DNV kommer vi att behöva fånga in 6 gigaton (6 000 miljarder ton) koldioxid per år mellan 2050 och 2100 för att nå målet på 1,5°C.
Just nu ser DNV att utvecklingen och spridningen av solkraft och elfordon går bra medan de flesta andra andra tekniker, inklusive väteproduktion och kolavskiljning, behöver skalas upp i en mycket snabbare takt. Detsamma gäller på elsidan. För att nå netto noll måste grön El utgöra nästan 50 % av energimixen år 2050, vilket kräver snabbare nätutbyggnader än idag då försenade tillstånd och flaskhalsar i försörjningskedjan ofta ställer till det. Samtidigt måste energieffektiviseringar fördubblas jämfört nuvarande nivåer.
Tillsammans med vindkraft är solenergi redan den billigaste källan till ny el på de flesta platser i världen, och kostnaderna fortsätter att sjunka snabbt i takt med att tillverkningskapaciteten ökar. Enligt rapporten kan solenergi passera olja som den största energikällan år 2040 och ha en högre andel än alla fossila bränslen tillsammans år 2050.
Till Pathway to Net Zero
Till tidigare artikel om Energy Transitions Outlook 2023
-
Nya regler och åtgärder – det här gäller för 2025
-
EU-rapport: Sjöfarten måste göra mer för att minska utsläppen
-
Elin Frändberg, ny koordinator på Lighthouse
-
Social hållbarhet till sjöss måste kunna mätas
-
Nu är det läge för den flytande containerhamnen
-
Informationsportal ska göra det enklare att utveckla och använda sjöfarten
-
Se webbinariet Säker storskalig vätgasbunkring
-
DNV: Tillgången avgör biobränslenas framtid inom sjöfarten
-
Traineeprogrammet tog Emil in i branschen
-
Beställningarna på fartyg som kan köra på alternativa bränslen ökar