Skip to main content

Fler måste vilja gå till sjöss

26 Maj 2023

Enligt en ny rapport från Lighthouse behöver 200 studenter om året registreras på sjökaptensprogrammet för att täcka det framtida behovet av sjöbefäl. Söktrycket och intresset för att arbeta på sjön måste därför öka rejält.

Att svensk sjöfart har problem med nyrekrytering har länge varit känt. Trafikanalys konstaterade 2020 att stora grupper snart kommer att pensioneras och att återväxten är svag, främst bland fartygsbefäl. Året efter bekräftades detta också i studien ”Framtidens behov av sjöfartskompetens” som togs fram av konsulten Gunnar Eriksson på uppdrag av Chalmers tekniska högskola och Linnéuniversitetet.

– Eriksson konstaterade att det fanns ett stort behov av sjöfartskompetens, men kvantifierade inte exakt hur stort behovet är. I steg två av projektet har vi nu tagit reda på det, säger Fredrik Olindersson, avdelningschef vid Maritima studier på Chalmers och en av författarna bakom rapporten.

Utredningen som bygger på en omfattande datainsamling (enkät och intervjuer med aktörer i branschen samt genomgång av statistik från sjöfartsutbildningarna och Transportstyrelsens data kring behörigheter och sjötid) kommer fram till att det behövs 200 registrerade studenter på sjökaptensprogrammet och lika många på sjöingenjörsprogrammet varje år för att täcka framtidens behov.

– Idag finns sammanlagt 120 platser på sjökaptensprogrammet och 80 på sjöingenjörsprogrammet om platserna på Chalmers tekniska högskola och Linnéuniversitetet adderas. Men vi fyller inte de platserna riktigt, säger Fredrik Olindersson och fortsätter:
– Det finns förstås begränsningar kring hur många vi kan ta in på skolorna. Det handlar till exempel om simulatorer, praktikplatser och fler lärare som måste anställas. Men innan vi får det problemet måste vi fylla platserna.

Hur det ska gå till är den stora utmaningen. Under flera år har branschen arbetat för att komma till rätta med rekryteringsbekymret. Fredrik Olindersson nämner Sjöfartskonvojen (där allmänheten i städer runt svenska kusten i flera omgångar bjudits in på isbrytaren Atle), att studie- och yrkesvägsledare bjudits till Donsö Shipping Meet och att man försökt marknadsföra sjöfarten på olika yrkesmässor.

– Tyvärr har vi inte sett några direkta effekter av det.

Därför behöver man arbeta med problemet på alla plan. Till exempel skulle genomströmningen på utbildningarna kunna höjas. Idag är det ungefär 60 procent av de som påbörjar sin utbildning som tar examen och ungefär hälften av dem som sedan stannar i ett yrke till sjöss.

– Om istället 70 procent tar examen och 70 procent stannar till sjöss och tar ut högsta behörighet så behövs inte 200 nybörjare varje år, säger Fredrik Olindersson.

Det har länge varit en gängse uppfattning inom den svenska sjöfarten att det genomsnittliga sjöbefälet stannar till sjöss i sju år. Det är tveksamt om det är sant eftersom undersökningen konstaterar att den genomsnittliga tiden med giltig behörighet för sjöbefäl är 18,4 år.

– De senaste 25 åren har 2 800 personer tagit examen. Många av dem arbetar inte till sjöss idag, och det borde finnas över tusen personer i arbetsför ålder med en behörighet som går att förnya. Kan man locka dem till att skaffa en behörighetsförlängning och gå till sjöss igen? Det är något som rederierna får fundera på samtidigt som vi på skolorna får fundera på hur vi ska locka fler studenter och sedan få dem att ta examen.

Förstudien Framtida behov av sjöbefäl har författats av Mikael Hägg (RISE), Johan Hartler (Chalmers), Fredrik Olindersson (Chalmers), Björn Pundars (Linnéuniversitetet) samt Johan Eliasson Ljungklint (Chalmers).


Dela på
Senaste nytt