Forskare tveksamma till Färjerederiets AI-satsning

Nästa sommar är det tänkt att färjerederiet ska sätta två hypermoderna eldrivna färjor i trafik som är utrustade med ett smart system som på sikt ska göra dem självkörande. Enligt en ny forskningsrapport från Trafikverket och VTI kommer det att förändra Färjerederiets organisation och kompetensbehov från grunden.

Tänk en gul bilfärja som styrs med hjälp av AI och där den mänskliga ”befälhavaren” förpassats till land för att enbart övervaka systemet där flera färjor ingår. Låter det möjligt? Jovisst, säger leverantören av de två eldrivna smarta färjor som ska levereras till Färjerederiet nästa år. AI-systemet behöver ett år på sig för att läras upp av mänskliga befälhavare på berörda rutter – sen är det bara att ”ta över rodret”. Forskarna är mer tveksamma.

– Vi forskar ju på andra trafikslag på VTI också och här kan man dra en parallell till fordonsindustrin och utvecklingen av självkörande bilar. För fem år sen såg man framför sig att de skulle vara ett naturligt inslag på vägarna idag, men tekniken är fortfarande så pass långt borta att man inte ens vågat testa dem på allmän väg, säger Joakim Dahlman, forskare på VTI och en av författarna bakom rapporten Drift och operation av smarta fartyg som tittat närmare vad inköpet av de två färjorna får för effekter på Färjerederiets drift och organisation.

Innan AI kan ta över rodret på sjön återstår många frågor att lösa, menar forskarna. För det första måste det till nya regler, både nationella och internationella, och det kommer sannolikt ta lång tid innan det blir tillåtet för befälhavare att fjärrstyra fartyg från land. För det andra är utmaningarna kring säkerhet och framförande många. Vad händer till exempel vid nödsituationer och störningar? Vem för befälet om det börjar brinna? Vad händer om någon ramlar överbord?

– Och hur vet vi att AI lär sig rätt saker av befälhavarna? För vad är det som de ska lära sig egentligen? Ska man strikt följa COLREG (de internationella sjövägsreglerna reds. Anm.), gott sjömanskap eller en kombination? Och hur agerar AI om de möter båtar som gör fel? När du kör på väg så vet du att personerna i bilar du möter har körkort. Så är det inte på sjön, säger Johanna Larsson på VTI som också varit med och författat rapporten.

I dagsläget finns knappt några autonoma färjor i trafik i omvärlden, och Färjerederiets blir några av de första att driftsättas. Detta kommer enligt rapporten att förändra Färjerederiets organisation och kompetensbehov från grunden.

– Det här blir är ett otroligt stort kliv för Färjerederiet jämfört med vad det skulle bli för andra större rederier. Till och med de nyaste vägfärjorna har en ganska föråldrad teknik och befälhavarna tillhör i snitt en äldre generation. Rederiet står inför en utmaning att få med sig hela organisationen på den här resan, säger Joakim Dahlman.

De två färjorna som beställts kommer att trafikera Ljusteröleden och Vaxholmsleden – två av landets svåraste och mest trafikerade leder. ”Klarar AI-systemet dessa så klarar det allt”, tycks devisen vara menar forskarna.

– Det här kräver en helt ny typ av befälhavare, vilket kanske innebär att Färjerederiet plötsligt bir en väldigt attraktiv arbetsgivare som unga nautiker och operatörer söker sig till. Det innebär i sin tur, vilket jag inte tror att Färjerederiet räknade med från början, att det här blir lika mycket en HR-fråga som teknikfråga, säger Johanna Larsson.

Tanken är alltså att framtidens ”befälhavare” sitter på land, i ett Remote Operation Center (ROC) och övervakar flera självkörande färjor samtidigt. Ombord på färjorna finns endast en fartygsvärd utan nautisk eller teknisk kompetens som tar hand om passagerare och sköter lastning och lossning. På så sätt blir driften billigare eftersom varken befälhavare eller matros inte längre behövs ombord.

– Detta kommer knappast att förvekligas i en nära framtid. Och fram tills dess blir det så klart mycket dyrare eftersom både befälhavaren och matrosen blir kvar ombord samtidigt som ytterligare en personal placeras som operatör på land.

Nya moderna elektrifierade färjor behövs såklart, men är det inte lika självklart att det finns ett behov av självkörande färjor, menar forskarna. Å andra sidan är det på ett sätt rimligt att Färjerederiet är med och driver den utvecklingen.

– Det är nästan bara staten som har råd att göra en sådan här sak. Man kan se det lite som en samhällsbyggnadsinsats. Någon måste ju ta första steget och testa det här. Många andra rederier är väldigt intresserade av hur det här kommer att falla ut, säger Johanna Larsson.