Till år 2030 ska växthusgasutsläppen från transportsektorn ha minskat med 70 procent för att sektorn senast år 2045 ska vara helt klimatneutral. I en strategisk plan som sex myndigheter lämnat över till regeringen föreslås bland mycket annat att utreda behov av ökade statliga forskningsmedel riktade till sjöfarten och behovet av ett särskilt forsknings- och innovationsprogram för energieffektiv och fossilfri sjöfart.

I regleringsbrevet för 2016 fick Energimyndigheten i uppdrag att samordna omställningen av transportsektorn till fossilfrihet. Tillsammans med Boverket, Naturvårdsverket, Trafikanalys, Trafikverket och Transportstyrelsen har Energimyndigheten nu tagit fram en strategisk plan som innehåller åtgärder som ska bidra till att uppfylla Sveriges klimatpolitiska mål om att växthusgasutsläppen från transportsektorn ska minska med minst 70 procent mellan 2010 och 2030 samt målet om klimatneutralitet senast 2045.

- För att ha en möjlighet att nå de uppsatta målen krävs lösningar som vi inte har idag, exempelvis i form av ny teknik, nya transportbeteenden, nya bränslen, nya material och här kommer forskning och innovation att spela en avgörande roll, säger Lighthouse verksamhetschef Åsa Burman.

Mer forskning och kunskap krävs
Under rubriken ”Forskning och samverkan för en fossilfri sjöfart” skriver myndigheterna:

”Det finns en rad tekniska, operationella och strukturella åtgärder som kan vidtas ihop med förnybara drivmedel för att minska sjöfartens energianvändning och för att möjliggöra sjöfartens övergång till fossilfrihet. Det krävs dock mer forskning och kunskap för att skapa nya lösningar och för att förstå hur åtgärderna fungerar i kombination med varandra. En översyn av hur de statliga forskningsmedlen till sjöfarten kan inriktas och anpassas för att tydligare styra mot fossilfrihet bör därför genomföras, där ställning tas till om medlen till forskning som rör energieffektivisering och fossilfri sjöfart bör öka och samlas i ett särskilt forsknings- och innovationsprogram. För att forskningen och kunskapen hos offentliga och privata aktörer ska komma marknaden till del och implementeras på bred front är samverkan mellan och inom sjöfartsnäringen viktig. Fortsatt finansiering av befintliga och potentiella samarbetsplattformar är viktigt för att stärka samarbetet mellan och inom sjöfartsnäringen, offentliga aktörer och akademi.”

- Ur Lighthouse och den maritima sektorns perspektiv har behovet av utökade forskningsmedel och riktade FoI-program varit tydligt under en lång tid. Det är glädjandet att myndigheterna nu tar tag i frågan även om vi hade önskat att FoI-program redan hade varit på plats, säger Åsa Burman.

Prioriterade utmaningar
I den strategiska planen har myndigheterna främst identifierat utmaningar som staten bör prioritera de närmaste två-tre åren och strategin listar en rad åtaganden och förslag under rubrikerna; samhällsplanering, ekonomiska styrmedel, administrativa styrmedel, information och kunskap, forskning och innovation, internationellt arbete samt samordning och samverkan.

Tolv åtgärder och förslag berör sjöfarten direkt, dessa är:

• Utred hur utformning av hamnavgifter kan styras för att gynna överflyttning av gods från land till sjö samt fartyg med låg klimat- och miljöpåverkan
• Utred möjligheter att ge investeringsstöd i form av en statlig riskavtäckningsfond, som kan användas som garanti för rederier och hamnar vid investeringar i teknik för att minska klimatpåverkan från sjöfarten
• Utred möjligheter att skapa en CO2-fond, som helt eller delvis finansieras av näringen själv, för att stödja investeringar i teknik för att minska klimatpåverkan för sjöfarten
• Utred investeringsstöd till ökad produktion av förnybara drivmedel
• Utred vilka styrmedel och åtgärder som kan främja sjöfartens användning av förnybara drivmedel, här ingår även tillgängligheten till infrastruktur för förnybara drivmedel för sjöfarten
• Förläng skattenedsättningen för landansluten el i hamn efter 2020
• Inför skattenedsättning för landansluten el i hamn för fartyg med bruttodräktighet under 400 samt för laddning av batterier för eldrivna fartyg och för direktöverförd el till lindragna elfärjor
• Utred hur farledsavgifter kan åstadkomma större klimat- och miljönytta genom bl.a. en differentiering av avgifterna baserad på sjöfartens klimat- och miljöpåverkan.
• Klimatkrav inför i upphandling av vägfärjetrafiken
• Gör en översyn av de statliga forskningsmedlen till sjöfarten och behovet av ett särskilt forsknings- och innovationsprogram för energieffektiv och fossilfri sjöfart. Översynen bör även ta ställning till om medlen till forskning för fossilfri sjöfart bör öka. Fortsatt finansiellt stöd av befintliga och potentiella samarbetsplattformar behövs för att förstärka samarbetet mellan sjöfartsnäringen, offentliga aktörer och akademi.
• Sverige bör aktivt verka för att en internationell målsättning om att minska sjöfartens klimatpåverkan och att ytterligare internationella styrmedel skyndsamt kommer på plats
• Driva frågan om samsyn kring index för fartygs miljö- och klimatpåverkan internationellt, i syfte att styrmedel på nationell till global nivå kan miljödifferentieras utifrån samma kriterier överallt i världen

I planen finns också förslag på att åtgärderna och förslagen följs upp kontinuerligt med hjälp av kontrollstationer och indikatorer så att insatserna kan justeras utifrån omvärldens utveckling.

Läs hela rapporten här: http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2017/strategisk-plan-for-hur...

Fakta om målen i Sveriges klimatpolitiska ramverk:
Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. För att nå nettonollutsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas. Det kan exempelvis vara ökade upptag av koldioxid i skog och mark samt investeringar i andra länder.

Etappmål för 2030 och 2040 sätts för att säkerställa att det långsiktiga målet för 2045 uppnås. Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Anledningen till att inrikes flyg inte ingår i målet är att inrikes flyg ingår i EU:s utsläppshandelssystem.