Godstransportstrategin uppskattad men effektlös enligt Trafikanalys
Målsättningen att åstadkomma en överflyttning från väg till sjöfart och järnväg har inte uppfyllts. Det konstaterar Trafikanalys i sin slutvärdering om den nationella godstransportstrategin som man menar saknar styrning.
I juli 2018 presenterade regeringen den nationella godstransportstrategin. Några av dess primära syften har varit/är att skapa förutsättningar för effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter och att främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart.
Så hur har det gått? Trafikanalys har haft uppdraget att utvärdera och två meningar i myndighetens slutvärdering sammanfattar det ganska väl: ”Strategin har generellt mötts med positiv respons från godsaktörerna. Dessa har dock inte i någon betydande omfattning ändrat sina beteenden eller på annat sätt gjort anpassningar till följd av strategins genomförande.”
Trafikanalys konstaterar att strategins målsättning att åstadkomma en överflyttning av gods till järnväg och sjöfart inte har uppfyllts. Tvärtom så har vägtrafiken, precis som i övriga EU, ökat.
”Förklaringar till varför det är svårt att flytta gods från väg till järnväg och sjöfart går att hitta i skillnader i fraktkostnader (fraktrater, avgiftsstrukturer, leveranstider, risk för förseningar etc.) liksom av ett generellt svalt intresse från godstransportköpare för andra transportupplägg än med lastbil, något som förstärkts under Coronapandemin. Andra förklaringar går att finna i bristande samordning mellan aktuella aktörer för att åstadkomma en överflyttning tillsammans med allt mindre överlappande konkurrensytor för varuslagen att transporteras med flera trafikslag”, skriver Trafikanalys.
Strategin har underlättat för godsaktörer att samverka kring strategins frågor. Den har också skapat nya arenor för samverkan, framför allt på nationell nivå. Samtidigt har strategins bredd troligen gjort det svårt att enas om vad samverkan ska handla om och hur den ska bedrivas för att mest effektivt nå strategins mål, skriver Trafikanalys och kritiserar regeringen för bristande styrning:
”Styrningen har i huvudsak varit begränsad till ett antal givna regeringsuppdrag eller uppdrag i myndigheters regleringsbrev, samt till diskussioner inom godstransportrådet. En mer proaktiv styrning och en tydlig samordning av insatserna hade sannolikt lett till en bättre samsyn och engagemang i genomförandet från alla involverade parter.”
Men även om den inte har gett några kvantifierbara effekter så har godstransportstrategin skapat förutsättningarna för mer konkurrenskraftiga och hållbara godstransporter förbättrats.
”Det finns trots allt mycket positivt att ta med sig från NGTS och att inte fortsätta det påbörjade strategiarbetet förefaller vara en missad möjlighet. För att inte tappa fart i den omställning som påbörjats är det snarare än viktigare att nu växla upp de områden som börjat omställningen samt att med ytterligare och kraftfulla åtgärder stärka de områden som ännu inte påbörjat omställningen. De nödvändiga komponenterna finns mer eller mindre redan på plats men roller, ansvar och målsättningar behöver förtydligas, skriver Trafikanalys.
