Ruttomläggningar, större tidsåtgång, högre bränsleförbrukning, ökade bemanningskostnader och högre försäkringskostnader. Sjöfarten riskerar att påverkas på flera olika sätt när havsbaserad vindkraft ska integreras i den marina miljön. Enligt två nya förstudier från Lighthouse behöver havsrätt och havsplanering förbättras.

Havsbaserad vindkraft betraktas som ett av de mest lovande alternativen för förnybar elproduktion. Men många vindkraftparker tar stor yta i anspråk och lokaliseras ofta till områden med intensiv passage av fartyg – något som förstås gör att det lätt hamnar i konflikt med sjöfartens behov och intressen.

– Det kan få negativa effekter på sjöfartens säkerhet, effektivitet och kommersiella drift. Studier har visat att de finns en högre risk för olyckor och omläggningar av rutter kan till exempel leda till ökade kostnader, sa Jeanette Andersson, forskare på VTI, när två nya förstudier om havsrätt och havsplanering presenterades på ett webbinarium i veckan.

Hon är en av författarna till den ena studien som fokuserar på de juridiska aspekterna i både beslutade och kommande havsplaner och i efterföljande tillståndsprövningar.

– Ett specifikt syfte har varit att undersöka och analysera sjöfartens rättsliga förutsättningar i den ekonomiska zonen vid planering och beslut om vindkraftsetablering. 

För byggnation av vindkraft i Sveriges ekonomiska zon krävs det enlig lag (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon (det havsområde utanför Sveriges territorialvatten där Sverige har särskilda rättigheter vad gäller nyttjandet av marina resurser) tillstånd från regeringen. Tillståndsprövningen av vindkraft ska ske mot bakgrund av bland annat 2-4 kap i Miljöbalken och Förenta nationernas havsrättskonvention (UNCLOS).

I rapporten framhålls att varken miljöbalken eller UNCLOS ger stor vägledning i hur sjöfartens intressen kan balanseras mot intresset av att bygga ut vindkraft. UNCLOS ger till exempel kuststaten rätt att uppföra anläggningar och konstruktioner i den ekonomiska zonen, men säger samtidigt att dessa inte får hindra ”erkända farleder av väsentlig betydelse för den internationella sjöfarten”. Vad betyder egentligen det? Författarna anser att det finns ett behov av fördjupad forskning kring sådana frågor.

– Det är också angeläget med en komparativ forskningsstudie om hur andra länder reglerat sjöfartens intresse i förhållande till andra användningar av havsområden. Det behövs också ytterligare forskning kring hur tillståndsprocessen kan bli mer förutsägbar, sa Jeanette Andersson.

Författarna föreslår också att havsplanerna, som idag inte är bindande, utformas på ett mer bindande vis likt kommuners detaljplaner. Det innebär att alla havets intressen behöver beaktas redan i planeringsstadiet och inte vid tillståndsprocessen.

Den andra förstudien har tittat närmare på vilka för effekter en storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft skulle kunna få på svensk sjöfart och på näringslivet. Studien har genomförts genom spatiala analyser av kartor och AIS-data samt intervjuer med medlemmar i branschföreningen Svensk Sjöfart.

Analysen visar att havsbaserad vindkraft skapar nya risker för sjöfarten genom minskat manöverutrymme och minskade säkerhetsavstånd. Hur stor påverkan det blir varierar beroende på fartygstyp, trafikens frekvens och valda rutter. Inom branschen är man också orolig för de kumulativa effekter utbygganden av havsbaserad vindkraft kan få, berättade Jessica Hjerpe Olsson på Rise, en av rapportens författare.

– Det handlar om tre olika saker: Effekter av samtliga parker på svenskt vatten, men också om de svenska parkerna tillsammans med parker på grannländers vatten. Det kan också handla om ett fartyg som frekvent trafikerar en rutt med en park, kanske flera gånger per dygn, där man tvingas till en ruttförlängning flera gånger.

Enligt rapporten finns det en oro för att den sammanlagda effekten av ruttomläggningar leder till ökade ledtider och kostnader för rederierna. Det finns också en oro för att miljön påverkas negativt genom ökade utsläpp samt en oro för att enskilda lastägare och/eller hamnar kan påverkas särskilt negativt. Förstudien konstaterar att det behövs en samordnad strategi för sjöfartens spatiala intressen underlätta och minimera konflikter och samtidigt säkerställa både sjöfartens och vindkraftens hållbarhet.

Läs rapporterna:

Sjöfartens intresse av havsutrymme i ljuset av en ökad vindkraftsutbyggnad del 1 – juridiska aspekter

Sjöfartens intresse av havsutrymme i ljuset av en ökad vindkraftsutbyggnad del 2 – spatiala aspekter och potentiella effekter på näringslivet