IMO:s svavelregler träder i kraft år 2020
Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, har beslutat att sjöfarten år 2020 ska begränsa sina svavelutsläpp och minska andelen svavel i bränslet från dagens 3,5 procent till 0,5%. Beslutet ses som en framgång som kommer minska sjöfartens utsläpp i luften ordentligt.
Den här veckan håller internationella sjöfartsorganisationen IMO:s miljökommitté MEPC 70 möte. Beslutet om svavelhalten i sjöfartsbränslen är en huvudfråga för mötet och debatten har handlat om svaveldirektivet ska träda i kraft år 2020 eller år 2025. Att IMO nu väljer det tidigare datumet ser många miljöorganisationer som en framgång.
- Det här är en milstolpe och det här beslutet kommer minska sjöfartens del av världens luftföroreningar från omkring 5 procent till 1,4 procent och det kommer rädda miljontals liv de kommande årtiondena, säger Bill Hemmings som är chef för organisationen Transport & Environment till Reuters.
Inför MEPC 70 träffade Lighthouse nternationella redarorganisationen ICS ordförande Esben Pulsson. Han efterlyste tydliga besked i just svavelfrågan.
- ICS tar inte ställning till när direktivet ska införas, vi vill bara ha ett tydligt besked som vi kan arbeta efter. Om det blir år 2020 hoppas vi kunna sätta oss ner med IMO och industrin, oljeindustrin och leverantörer och tillsammans jobba mot 2020, sa Esben Poulson till Lighthouse inför mötet.
Syftet med att minska den tillåtna halten svavel i sjöfartens bränsle är att minska utsläppen av svaveldioxid som bildas när bränslet förbränns. Utsläpp av svaveldioxid påverkar människors hälsa och förbränningen leder till försurning. I Europa har man gått betydligt längre och Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen utgör ett svavelkontrollområde (SECA) där fartygen sedan 2015 får ha max 0,10 viktprocent svavel i bränslet. Även i Nordamerika och Karibien finns utsläppskontrollområden som gäller för både svavel (SECA) och kväve (NECA).
- Beslutet av IMO att verkställa ett tak på utsläpp av svavel från fartyg oavsett flagg och var de befinner sig på vår jord är något som vi är mycket glada för. Det bidrar till att göra sjöfarten till en än mer hållbar näring än vad den redan är, säger Fredrik Larsson, Miljöchef på branschorganisationen Svensk Sjöfart som befann sig på IMO då beslutet togs.
För att möta kraven kan man byta till lågsvavliga marina bränslen, använda alternativa bränslen, exempelvis LNG (flytande naturgas) eller metanol, eller installera skrubbers som renar avgaserna.
När svaveldirektivet och SECA infördes var huvudskälet att minska mängden svaveldioxid som sjöfarten släpper ut men det fanns också förhoppningar om att partikelutsläppen ska påverkas när högsvavliga bränslen byts ut mot andra alternativ. Men det är dock inte självklart att minskad svavelmängd minskar partikelutsläppen i luften. Forskning från institutionen för Sjöfart och marin teknik vid Chalmers visar att det inte räcker med lågsvavlig tjockolja för att sjöfarten ska minska sina partikelutsläpp, däremot kan LNG bidra till minskade partikelutsläpp.
Text: Andreas Kron
Related content:
Lågsvavlig tjockolja inte tillräckligt för att minska sjöfartens partikelutsläpp
-
Regleringar i vägen för just-in-time
-
Streama den internationella konferensen om brandsäkerhet till sjöss
-
Forskare hjälper Umeå hamn bli en grön energihubb
-
Riksrevisionen: Staten gör för lite mot sjöfartens utsläpp
-
Lighthouse omvärldsanalys 2024 – oroligheterna större
-
Hallå! Vi söker en vikarierande koordinator!
-
Ny postdoktjänst till vätgasforskning för sjöfarten
-
Nu kan propeller och skrov optimeras för sjögång
-
Larmtröttheten ökar av nya digitala system
-
Mer innovation och enorma investeringar krävs för att rädda Europas ekonomier