Vätgas har på senare tid seglat upp som en het kandidat till framtidens marina bränsle, men nu spås användningen bli begränsad. DNV GL:s senaste maritima prognos för 2050 visar att det kommer att få en begränsad betydelse eftersom dess låga energitäthet gör det dyrt och svårt att hantera och lagra ombord.

Syftet med DNV GL:s fjärde upplaga av Maritime Forecast to 2050 är att hjälpa fartygsägare att välja rätt bränsle och teknologi på den komplexa vägen till en fossilfri sjöfart. Det är förstås inte lätt. Marknaden är osäker och oförutsebar, tekniken likaså och nya lagar och regleringar måste tas i beaktande. Och väljer man fel idag så kan det stå en dyrt imorgon. 

– Vår tids stora utmaning är att hitta vägen till fossilfriheten. Det kommer att vara helt avgörande för sjöfartsindustrins framtid och trycket att agera beslutsamt ökar. Därför kan vi inte vänta på den perfekta lösningen. Det bästa blir annars det tillräckligt godas fiende. Vi får inte riskera att inte göra några framsteg alls, säger Knut Ørbeck-Nilssen, vd för DNV GL Maritime på företagets hemsida.

Vägen till en fossilfri sjöfart är komplex. Inte mindre än 30 olika scenarier baserat på flottans sammansättning, energianvändning och koldioxidutsläpp behandlas i rapporten och 16 olika bränsletyper och 10 bränsleteknologiska system modelleras.
Dessa ställs mot tre olika mål – helt fossilfritt 2040, IMO:s nuvarande halveringsambition mellan 2008 och 2050 och inga ambitioner alls.

Så vilket bränsle ska man satsa på? Svaret är att det inte finns någon klar vinnare. LNG spås stå för stora delar av energitillförseln i IMO-scenariot, men när reglerna skärps vid 2030 eller 2040 får bio-MGO, e-MGO, bio-LNG och e-LNG större betydelse när fartyg med LNG-motorer kan växla över till dessa. Vid 2050 har ammoniak och biometanol tagit över marknaden och DNV GL betraktar dessa fossilfria bränslen som de mest lovande på lång sikt.

Vid scenariot helt fossilfritt redan 2040 kommer LNG få mindre betydelse och skiftet går istället direkt till fossilfri metanol eller ammoniak medan existerande fartyg körs på bio-MGO eller e-MGO.

Vätgas då? Överraskande nog visade modelleringen att det bara kommer få en begränsad betydelse som fartygsbränsle. Bakom detta ligger uppskattat bränslepris och alltför höga investeringskostnader för motorer och bränslesystem. Vätgas väntas ändå bli en viktig byggsten i den framtida produktionen av fossilfria bränslen som ammoniak och metanol. Som bränsle kan det hitta en nisch hos mindre färjor och kryssningsfartyg, framför allt i regioner där investeringar görs i lokal produktion och distribution.

DNV GL:s Maritime Forecast to 2050