Sjöfarten kan vara ett transportsätt med liten miljöpåverkan. Men inte alltid.  Därför måste den generella bilden av att en överflyttning av godstransporter till sjöfart är bra för miljön bort. Det säger Eva-Lotta Sundblad, en av författarna bakom en ny rapport från Havsmiljöinstitutet.

Sedan 2018 har Sverige en nationell godstransportstrategi, en strategi som främjar en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Bakom ligger en generell bedömning att sjötransporter släpper ut mindre koldioxid än vägtransporter. Men vad en överflyttning skulle innebära för havsmiljön om antalet fartyg och trafiken på sjön ökade sägs det inget om.

– Det finns inte med i godstransportstrategin. Där är det klimatfrågan som lyfts fram. Påverkan på vatten har inte uppmärksammats även om effekterna på havsmiljön kan bli betydande, säger Eva-Lotta Sundblad på Havsmiljöinstitutet.

Det finns alltså, som forskarna konstaterar i rapporten, en målkonflikt mellan transportpolitiska mål och flera miljömål. Vidare skriver man att tillståndet i havsmiljön runt Sveriges kuster idag inte uppnår god miljöstatus och att sjöfarten är en av många samhällsaktiviteter som bidrar till det. Den totala belastningen på den marina miljön behöver därför minskas – inte minst i Östersjön.

– Det är ju utnämnt som ett känsligt område och Sverige når varken de svenska miljömålen eller de mål som gäller enligt havsmiljöförordningen. Åtgärder måste vidtas. Beslutsfattare inom godstransporter, sjöfart respektive havsmiljöförvaltningen måste ta in en bredare bild  än idag. 

Det är på uppdrag av Miljömålsberedningen (som i sin tur har ett regeringsuppdrag att ta fram ett förslag på strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser) som Havsmiljöinstitutets sjöfartgrupp gjort rapporten . Mycket handlar om att föra samman kunskaper från olika håll. Ett stort problem är nämligen att transport- klimat- och havsmiljöpolitiska mål hanteras av olika myndigheter, olika organisationsdelar, olika forskningsportföljer etc.

– Den generella bilden som finns att sjöfart alltid är det bästa transportslaget behöver nyanseras. Vissa fartyg kan till exempel ha väldigt låga utsläpp av koldioxid per tonkilometer medan andra har höga. Samma sak gäller för lastbilar. Sedan spelar andra aspekter som avstånd och fyllnadsgrad in, och inte minst den hastighet som fartygen körs med. Ett av våra viktigaste budskap är att därför att sjöfarten ibland är ett klimatvänligt transportsätt, men inte alltid. Därför måste man räkna på varje case. Det går inte att utgå från normbilder. Det skiljer så mycket, både mellan olika typer av fartyg, men också mellan det ena och det andra fartyget.

Mycket fokus har på senare år lagts på klimat och koldioxidekvivalenter – har det blivit för mycket?
– Det är på gott och ont. Klimat är extremt viktigt och det är väldigt bra att man arbetar med det, men att bara göra det utan ha andra miljöfrågor i beaktan, då är man illa ute. Glömmer vi havsmiljöfrågorna har vi på sikt varken ett fungerade ekosystem eller samhällssystem.

Hon nämner regleringen av svavelutsläppen och skrubberundantaget som ett exempel. När beslutet togs inom IMO saknades uppenbarligen helhetsperspektiv och knappast någon kan ha räknat med att inköpen och användningen av skrubbers skulle bli så stort.

– Därför behövs nya beslut, vilket man också gjort i några länder där det inte längre är tillåtet att släppa ut skrubbervatten. I Sverige har vi inte gjort det. Vissa hamnar har gått före, men inte Göteborgs hamn som avvaktar. Frågan drivs ännu inte aktivt av Transportstyrelsen för Sveriges räkning för att få till en förändring på IMO-nivå, säger Eva-Lotta Sundblad.

Förutom ett förbud mot utsläpp av skrubbervatten föreslår rapporten flera åtgärder för att sjöfartens inverkan på havsmiljön ska minska. Bland annat att fyllnadsgraden på fartygen ska maximeras så att antalet transporter minimeras, att bränsleförbrukningen minskas genom hastighetsoptimering, att incitament skapas för transportköpare att anlita fartyg med högsta miljöprestanda, att styra bort från de känsligaste havsområdena och att samordningen mellan myndigheter stärks i frågor som rör sjöfart och miljö.

Läs rapporten här