De styrmedel som krävs för att nå klimatmålen på sjöfartsområdet utmanar kraftigt möjligheterna att nå en överflyttning av gods från väg till sjöfart. Det skriver Trafikanalys i en ny rapport. Man menar också att den nya höjda av värderingen av koldioxid förstärker och förtydligar målkonflikten.

Enligt regeringens nationella godstransportstrategi ska bland annat en överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart främjas. En anledning till det är att sjöfarten är ett trafikslag utan trängsel, men också att den är relativt effektiv när det gäller miljöutsläpp per tonkilometer. Uppdaterade beräkningsmetoder av sjöfartens transportarbete och bränsleförbrukning har dock lett till en uppskrivning av sjöfartens utsläpp. Detta har lett till att sjöfartens beräknade externa marginalkostnader per tonkilometer för både koldioxid och emissioner är betydligt högre nu än föregående år, skriver Trafikanalys i rapporten Svensk sjöfarts internationella konkurrenssituation som publicerades i juli.

Hösten 2019 beslutade Trafikverket dessutom att höja schablonkostnaden för den samhälleliga, externa marginalkostnaden för koldioxidutsläpp – från 1,14 kr per kg koldioxid till 7 kr per kg koldioxid. Tillsammans med sjöfartens uppdaterade, högre, marginalkostnader för koldioxid och emissioner per tonkilometer har detta medfört att sjöfartens beräknade internaliseringsgrad, det vill säga vilken utsträckning man betalar sina externa miljökostnader genom skatter eller avgifter, är betydligt lägre än tidigare.

Forskning har tidigare visat att dagens styrmedel inte räcker för att sjöfarten ska nå sina miljö- och klimatmål. De styrmedel som skulle krävas skulle sannolikt leda till högre transportpriser för sjöfart, vilket skulle utmana möjligheterna att nå en överflyttning. Därför råder det en målkonflikt mellan regeringens klimatpolitik och målet om ökad överflyttning av gods till sjöfart – en målkonflikt som enligt rapporten förstärks och förtydligas av Trafikverkets höjning av värderingen av koldioxid.

- Sjöfarten kan komma att behöva höja sina priser för att betala tillbaka lån och kompensera för sina förluster i samband med coronapandemin. Det kan i så fall påverka överflyttningen av godstransporter till sjöfarten, säger Björn Olsson, en av författarna till rapporten, i ett pressmeddelande.

Just coronapandemin läggs det ett stort fokus på i rapporten. Hur har den påverkat svensk sjöfart? Svaret är förstås att den slagit hårt mot branschen. Trafiken till svenska hamnar har minskat, rederier gör stora förluster och arbetslösheten steg under våren för de flesta typer av sjömän – värst drabbade är matroser och maskin där antalet arbetslösa stigit med över 200 procent.

– Under 2019 ökade antalet fartyg i den svenska handelsflottan, men hur många fartyg som överlever coronakrisen är oklart. Rederier kan komma att behöva skrota eller sälja fartyg för att täcka förluster, säger Björn Olsson.

Kompetensförsörjningen oroar också författarna till rapporten. Bortsett från det kortsiktiga bortfallet av kompetens på grund av coronapandemin är återväxten på svenska sjömän svag. Långsiktigt är den dessutom hotad på grund av stora pensionsavgångar och minskande kullar med examina och förstagångsutfärdade behörigheter.

Läs rapporten här