Sverige bäst i klassen utifrån Paris MoU, Transportstyrelsen vill skrota besättningsbesluten och svårt att klassa stora delar av oskyddade kustområden som inre vattenväg. Det var många nyheter som presenterades under Transportstyrelsens sjöfartsseminarium.

I två dagar, tre programblock och sexton olika programpunkter informerade Transportstyrelsen 6-7 april om sin verksamhet och de frågor man just nu jobbar med. Seminariet som riktade sig till fartygsägare, redare, intresseorganisationer och andra aktörer inom sjöfartsbranschen hade ett 80-tal deltagare.

Sverige bäst i klassen
En av programpunkterna handlade om hamnstatskontrollerna där Sverige toppar Paris MoU:s vita lista för 2015. Paris MoU grundades 1982 och är idag en överenskommelse mellan 27 länder i främst Europa om hur fartygsinspektioner ska gå till. Och av de 121 svenska fartyg som inspekterades förra året fick inte ett enda nyttjandeförbud.

En fråga som dök upp under den första dagen är hur det går med tonnageskatten. Målsättningen är att den ska klubbas igenom av riksdagen den 20 juni men just nu ligger frågan hos EU för så kallad notifiering. Först när EU ger klartecken till ett svenskt tonnageskattesystem kan en proposition skickas till riksdagen för beslut.

För höga vågor för IVV utanför Landsort
Halva seminariet tog upp internationell sjöfart medan den andra berörde inre fart. Bland annat redovisades den vågutredning SMHI gjort på uppdrag av Transportstyrelsen. Slutsatserna är att stora delar av den svenska skärgården går att klassa som inre vattenvägar men samtidigt har de oskyddade delarna av kusten för stora vågor för att kunna klassas som inre vattenväg.

Ett tydligt problemområde som pekas ut är Landsort som inte går att segla runt utan att passera gränsen för inre vattenväg. Transportstyrelsen kommer nu utifrån vågutredningen arbeta fram förslag på hur zongränserna ska dras och en förhoppning från redare på plats är att det ska bli tillåtet att runda Landsort om vädret tillåter.

Transportstyrelsen vill sluta med besättningsbeslut
Det är stora förändringar på gång inom den nationella sjöfarten. I det regeringsuppdrag om bemannings- och behörighetsregler, RUBB, som Transportstyrelsen arbetar med vill myndigheten att mer ansvar läggs i redarnas händer. Transportstyrelsen ambition är inte ställa fler krav än nödvändigt och det väntas bland annat leda till att kraven på praktik till sjöss minskar rejält. Istället får den enskilde redaren i större utsträckning styra praktikens innehåll.

I samma anda vill Transportstyrelsen att redarna själva ska kunna göra sina egna bemanningsplaner. Istället för att Transportstyrelsen som idag tar besättningsbeslut ska redarna utifrån enskilda riskanalyser göra egna bemanningsplaner. En redare gör flera olika bemanningsplaner utifrån olika förhållanden och scenarier, exempelvis olika väderförhållanden, som sedan skickas in till Transportstyrelsen. Projektet RUBB ska slutredovisas i oktober 2017.

Nya nationella föreskrifter snart ut på remiss
Lite längre fram har Transportstyrelsen kommit med projektet nationella föreskrifter, PNF. Projektet som går ut på att skapa ett enklare regelverk kommer snart att skickas ut på remiss och berör svenska fartyg som bedriver yrkesmässig trafik och omfattas av nationella regler, alltså inte exempelvis SOLAS-fartyg.

Reglerna är funktionsbaserade vilket ska ge mer utrymme för olika slags lösningar för att efterleva reglerna. Med reglerna kommer allmänna men inte tvingande råd samt stödmaterial och hänvisningar till andra regelverk och standarder. Exempelvis kan ett funktionskrav vara att samtliga ombord ett fartyg ska ha tillgång till flytutrustning och det allmänna rådet är att flytutrustningen i normala fall är räddningsvästar. Men räddningsväst är inte tvingande om redaren kan visa en annan lösning som ger likadan säkerhet som det allmänna rådet.

De nationella föreskrifterna öppnar också upp en större arena för forskning mot ny teknik och innovativa lösningar. Om nya produkter tas fram som lever upp till de funktionsbaserade reglerna skulle vägen till marknaden kunna bli kortare.

Redarna får göra sin egen tillsyn
Transportstyrelsen vill också skapa ett nytt tillsynssystem som till stor del bygger på egenkontroll. Tillsynen delas upp i fyra olika delar, verifiering/förstagångskontroll, fortlöpande egenkontroller, periodiska besiktningar och myndighetstillsyn. Tillsynen gäller fartyg som är 15 meter och längre eller har fler än 12 passagerare och som därmed måste certifieras av Transportstyrelsen. Redaren ansvarar själv för de fortlöpande egenkontrollerna och rapporterar in resultaten till Transportstyrelsen årligen medan periodiska besiktningar av botten och skrov, fasta brandsläckningsanordningar och gasolinstallationer ska utförs av auktoriserade tillsynsutövare.

Genom att låta redarna göra egenkontroller hoppas Transportstyrelsen att myndighetstillsynen ska kunna vara mer riskbaserad. Att det finns mer tid att göra tillsynsinsatser där man bedömer att riskerna är som störst. Efter sommaren kommer de nationella föreskrifterna gå ut på extern remiss och målsättningen är att de ska träda i kraft för passagerarfartyg i januari 2018 och för fartyg utan passagerare ett år senare.

Haverikommissionen efterlyser mer forskning
Om yrkesmässig sjöfart är inblandad i en olycka eller ett tillbud är Haverikommissionen den myndighet som har ansvar att utreda händelsen. På myndighetens hemsida finns omkring 25 utredningsrapporter från händelser inom sjöfarten under de senaste två åren. Och det finns flera faktorer Haverikommissionen identifierat som ligger bakom olyckorna och i många fall gör olyckan värre än nödvändigt.

Exempelvis finns inget krav på att sjömän ska kunna simma, medan exempelvis flygvärdinnor har det kravet. Många sjömän på mindre fartyg använder inte flytväst, många olyckor inträffar på grund av bristande utkik eller brist på sömn. Ny teknik kan få även erfarna sjömän att göra misstag och i flera fall är det äldre sjömän kring pensionsåldern som är inblandade i olyckor. Haverikommissionens Rikard Sahl efterlyser mer forskning kring olyckor och tillbud och menar att det finns många frågor som behöver svar.

Spridda siffror från sjöfartsseminariet:

• 5558 brister i brandsäkerhet upptäcktes i hamnstatskontrollerna 2015.
• 10 år är bindningstiden för den redare som vill tonnageskatta.
• 3 ändringsförslag väntas snart från EUs REFIT om passagerarfartygssäkerhet.
• 15 000 personer i Sverige ska ha nya blåa certifikat och läkarintyg enligt STCW Manila senast 1 jan 2017. Sverige ligger bra till enligt Transportstyrelsen.
• 20 punkter är allt som ska behöva besvaras i Transportstyrelsens nya tillbudformulär. 

Text: Andreas Kron