Möt den maritima forskaren - Zoi Johansson Nikopoulou
Ungefär en gång per månad kommer Lighthouse presentera en forskare i den maritima sektorn. Denna månad träffar du Zoi Johansson Nikopoulou som är doktorand på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Hennes forskningsområde rör sjöfart och miljön och mer specifikt luftföroreningar från fartyg.
Zoi Johansson Nikopoulou är doktorand på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Hennes forskningsområde rör sjöfart och miljön och mer specifikt luftföroreningar från fartyg.
- Forskningen ska förse sjöfartsindustrin, relevanta aktörer och lagstiftare med ekonomiska och logistiska aspekter av vad som krävs för att leva upp till regelverket Marpol VI, säger Zoi Johansson Nikopoulou
Marpol är en av de viktigaste internationella marina miljökonventionerna. Den har utvecklats av FN:s internationella sjöfartsorganisation, IMO, för att minimera sjöfartens föroreningar av hav och vatten, inklusive dumpning, olje- och luftföroreningar. Marpol är uppdelat i olika avsnitt, Annex, och Annex VI handlar om krav på reglering av luftföroreningar som kommer från fartyg.
- Jag hoppas min forskning är användbar. Jag försöker utifrån rederiernas perspektiv se hur man kan efterleva Marpol VI:s luftföroreningsstandard.
Vilka utmaningar ser du?
- Sjöfarten behöver planera för, anpassa och anta utmaningar som tar hänsyn till klimatet och föroreningar på ett sätt som inte tidigare skådats. Det gör det väldigt spännande för en forskare inom området.
- Det har varit en långsam process, de senaste decennierna, att ta miljön i beaktande men nu ökar takten, det går djupare och blir mer tekniskt och inkluderar även naturvetenskap och marinbiologi, något som barlastkonventionen som bör komma i september är exempel på.
- Så det blir allt mer komplext för fartygsägare och operatörer att driva sin verksamhet eftersom de verkar på havet, inte en bit asfalt, så de måste interagera med naturvetenskapen.
Hur bidrar din forskning för att tackla utmaningarna?
- Jag har försökt skapa en kostnadsmodell som visar vad luftföroreningarna och dess kostnader innebär för företagen. Förhoppningsvis kan kostnadsmodellen även användas för andra föroreningar och visa på kostnadseffektiva sätt att vara miljövänligare och att leva upp till miljöregelverken.
Vad ser du som nästa steg för din forskning?
- Nästa steg skulle vara att utöka kostnadsstrukturen för olika förorenare och få in så mycket som möjligt i kostnadsmodellen. En annan tillämpning skulle vara att få in modellen i en mer praktisk form och låta den vara ett verktyg för redare, något som jag också tror att klassificeringssällskap är intresserade av.
-
Kalkylverktyg ska hjälpa hamnar att ställa om
-
Regleringar i vägen för just-in-time
-
Streama den internationella konferensen om brandsäkerhet till sjöss
-
Forskare hjälper Umeå hamn bli en grön energihubb
-
Riksrevisionen: Staten gör för lite mot sjöfartens utsläpp
-
Lighthouse omvärldsanalys 2024 – oroligheterna större
-
Hallå! Vi söker en vikarierande koordinator!
-
Ny postdoktjänst till vätgasforskning för sjöfarten
-
Nu kan propeller och skrov optimeras för sjögång
-
Larmtröttheten ökar av nya digitala system