Skip to main content

Naturvårdsverket: Klimatmål kan nås

20 april 2023

Förutsättningarna för att Sverige ska lyckas med klimatomställningen har i flera avseenden förbättrats. Det visar Naturvårdverkets underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Bland annat kommer hårdare krav på sjöfarten ge effekt.  

Naturvårdsverket tar årligen fram underlag till regeringens klimatredovisning som beskriver bedömning av möjlighet till måluppfyllelse mot klimatmålen 2030, 2040 och 2045. Årets underlag som presenterades i förra veckan visar att Sverige är betydligt närmare att nå målet om nettonollutsläpp till 2045 jämfört med motsvarande bedömningar i tidigare redovisningar. Det minskade utsläppsgapet beror på en kombination av ambitionshöjningar i EU, och att åtgärdsalternativen har blivit fler och billigare samt att det finns en ökad investeringsvilja inom näringslivet.

– För att ta tillvara dessa förutsättningar behöver klimatpolitiken få en framträdande roll i alla relevanta politikområden. Det krävs långsiktiga politiska beslut som har en bred förankring och håller över tid, säger Stefan Nyström, chef för Naturvårdsverkets klimatavdelning i ett pressmeddelande.

Sveriges utsläpp har sedan 1990 minskat med 33 procent och utsläppen bedöms nu minska med omkring 70 procent till 2045. Det ger ett utsläppsgap på 9–12 miljoner ton om Sverige fullt ut använder möjligheten till kompletterande åtgärder 2045.

Det nationella etappmålet till 2030 (63 procents minskning jämfört med 1990) kommer dock inte att nås – inte om regeringen genomför och bibehåller den aviserade sänkningen av reduktionsplikten på diesel och bensin. Med en sänkt reduktionsplikt blir det också svårare för Sverige att klara sitt utsläppsåtagande gentemot EU, konstaterar rapporten.

Hur ser det då ut för sjöfarten? Enligt rapporten har styrningen mot minskade utsläpp av växthusgaser för inrikes sjöfart hittills varit svag jämfört med vägtrafiken. Utsläppen från inrikes sjöfart var 0,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2021 vilket motsvarar drygt 4 procent av utsläppen inom inrikes transporter. Utsläppen 2021 var nära 40 procent högre jämfört med 1990 och yrkessjöfarten står för närmare 75 procent av utsläppen.

Utvecklingen sedan 1990 förklaras delvis av att godstransporter till sjöss har ökat, men även av att svenska leverantörer av fartygsbränsle har vunnit marknadsandelar bland annat då de var tidigt ute med att kunna erbjuda lågsvavligt bränsle, något som efterfrågas till följd av svaveldirektivet och IMO-regler om svavelkontrollområden som trädde i kraft under 2020.

Framöver kommer det dock att ställas högre krav även på sjöfarten. Inom FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO diskuteras nu ett globalt noll-utsläppsmål till år 2050, vilket man väntas fatta beslut om i juni. EU har dock varit tidigare på bollen och så sent som i tisdags (läs artikel här) klubbades beslutet om att inkludera sjöfarten i EU:s handel med utsläppsrätter fullt ut från och med 2026. Tidigare har det också fattats beslut om begränsning av växthusgasintensiteten i fartygsbränslen (FuelEU Maritime).

Så vad får detta för effekter? Ett införande av en slags reduktionsplikt för sjöfartsbränsle, FuelEU Maritime, kommer påverka ungefär hälften av det bränsle som används för inrikes sjöfart. Naturvårdsverket utförda beräkningar visar att förslaget medför att utsläppen av växthusgaser från inrikes sjöfart kommer minska med knappt 4 procent till år 2030 och med med drygt 30 procent till år 2045 (detta utifrån ett förenklat scenario där utsläppen från inrikes sjöfart och dess undergrupper förblir oförändrade fram till år 2045).

Sjöfartens inkludering inom EU ETS kommer därutöver ge en ytterligare ökad bränslekostnad för sjöfarten. Ett införande av förslagen om FuelEU Maritime och sjöfart inom EU ETS beräknas av Naturvårdverket tillsammans minska utsläppen från inrikes sjöfart med ca 7 procent till 2030 och 35 procent till 2045.

Till Naturvårdsverkets underlag


Dela på