Ny förstudie: Forskning och utveckling måste samordnas

Plötsligt är det på riktigt. Världen har bestämt för att människans klimatpåverkan måste minskas och satsningarna på omställningen till en hållbar sjöfart ökar. Därför är det viktigare än någonsin alla forsknings- och utvecklingsprojekt struktureras och samordnas, säger forskarna bakom en ny förstudie från Lighthouse.

Innan forskare kör igång med ett projekt försöker de förstås alltid kolla upp vad som har gjorts innan på området och vad som är på gång. De är inte alltid helt enkelt, berättar Selma Brynolf, forskare på Chalmers.  

– Man hittar ofta det som är publicerat. Men det är svårare med projekt som är på gång eller inte har påbörjats. De syns ofta inte när man söker eftersom inget har publicerats från dem, säger hon.

Som det ser ut idag är finns en risk att hjulet uppfinns två gånger, alltså att forskare på olika håll sysslar med samma saker. Selma Brynolf tror också att det finns en risk att alla går åt samma håll och att viktiga forskningsområden förvinner i bruset av allt som sker. Hon nämner som exempel att det inte görs speciellt mycket forskning på hur den befintliga flottan ska ställa om.

Selma Brynolf är en av forskarna bakom en ny Lighthouseförstudie som undersöker hur Forskning och utveckling mot en hållbar sjöfart ska struktureras och samordnas i Sverige. En annan är Karl Jivén, forskare på IVL. Han säger, precis som det skrivs i rapporten, att forskningen befinner sig i ett momentum.

– Känslan är lite av att vi har förberett oss i 20 år och att det nu verkligen händer saker. Nu finns förhoppningar att vi ska kunna lösa den här frågan eftersom så många arbetar med problematiken, säger han.

Därför behövs det en bättre överblick. På grund av branschens uppbyggnad med många mindre aktörer är behovet större än hos andra branscher. Inom sjöfarten har även de som är insatta svårt med överblicken.

– Om vi inte gör något åt detta är risken inte bara att omställningen går långsammare. Det finns också en risk att vi halkar efter våra grannländer. I både Norge och Danmark satsar man till exempel stort, säger Karl Jivén.

Så hur ska en nationell satsning för en bättre samordning se ut?
– Försök har gjorts på sådana här områden tidigare, men har ofta fallerat för att man inte har fått till uppdateringen eller de resurser som krävs för att hålla dem vid liv. Därför är det viktigt att sammanställningarna hålls enkla till en början, kanske med ett krav på finansiärerna att rapportera in när projekt sker, säger Selma Brynolf.

Förstudien föreslår att den insamlade informationen ska bearbetas, tillgängliggöras och sammanställas regelbundet i sådan form att effektiva sökningar enkelt kan genomföras av användare. Den ska också kvalitetsgranskas och hållas uppdaterad och relevant för användarna.

En nationell databas skulle ha många fördelar; till exempel skulle användningen av FoU-medel effektiviseras, resultatspridning öka och samarbeten förenklas och lättare initieras. Forskningsfinansiärer skulle också få lättare att bedöma om frågor utretts och det skulle bli lättare att identifiera områden där det finns kunskapsluckor.

Så till sist, den stora frågan: vem ska göra jobbet? Förstudien föreslår Lighthouse.
– Det känns logiskt. Som den svenska och neutrala samarbetsplattformen för sjöfartsforskning har man överblicken. Men oavsett aktör så behövs det ju medel för att göra det, säger Selma Brynolf.

Förstudien Forskning och utveckling mot fossilfri fartygsdrift - En förstudie kring att strukturera och effektivisera FOU och kunskapsspridning med syfte att påskynda införandet av fossilfri fartygsdrift har bedrivits genom informationsinsamling i form av intervjuer och litteratursökning, analys av insamlat material, samt dialog och avstämning med nyckelaktörer som rederier, verksamma inom akademi, forskningsfinansiärer och branschorganisationer. Förstudien har genomförts i nära samarbete med Wallenius Marine och Lighthouse.

Författare: Karl Jivén (IVL), Selma Brynolf (Chalmers), Erik Fridell (IVL) och Linda Styhre (IVL).