Hur jobbar olika städer med vattenburen kollektivtrafik? Och vad gör trafiken framgångsrik? En rapport från KTH analyserar 23 städers vattenburna kollektivtrafiksystem. Rapporten är skriven av Harsha Cheemakurthy, Karl Garme och Lighthouse postdoktorn Michael Tanko, samtliga verksamma vid KTH.

Även om varje stad har hittat sina egna lösningar finns också flera gemensamma nämnare. Att tidigt planera för vattentransporter i olika planprocesser och förekomsten av offentligt ägda transportverk som kan hantera och planera ett stadsomfattande nätverk underlättar möjligheterna till en framgångsrik vattenburen kollektivtrafik.
Problem finns i städer med komplicerade landrättigheter och där det är svårt att samordna myndigheter och privata operatörers ansvar vilket gör att den vattenburna kollektivtrafiken hamnar utanför när staden planeras. I sin studie lyfter KTH-forskarna fram Bangkok som en sådan stad där vattentransporter inte finns med ordentligt i stadens framtidsplaner. Istället förlitar sig Bangkok på landtransportlösningar.

Fartygsflottan
Många städer använder sig av en gammal fartygsflotta och tvekar inför stora investeringar i den vattenbaserade verksamheten. Där moderniseringar har skett har det varit den privata sektorn som gått före eller så har staden haft ett starkt ledarskap med tydligt fokus på att transformera transporterna och utnyttja vattenvägarna mer.

I London har operatören Thames Clippers satsat på nya specialbyggda katamaraner med moderna bekvämligheter, riktat mot en marknad som är villiga att betala för ”premiumservice”. I New York använder man mer modesta farkoster och strävar efter att vattenburna transporter ska ha samma pris som andra transporter.

- Sedan vi skrev rapporten har trafiken i NY ökat och verkar göra succé. Här i Stockholm håller landstinget (SLL) på och planerar för utökad pendelbåtstrafik så det händer faktiskt en hel del också i kollektivtrafiken, säger Karl Garme, KTH. På KTH pågår flera forskningsprojekt kring inre vattenvägar. Bland annat inom fartygsdesign, lättviktsskrov och planeringsverktyg för vattenburen kollektivtraik.

Båtresor värdesätts annorlunda
Det finns studier som visar att båtresenärer värdesätter sin resa annorlunda jämfört med resenärer på land. Men exakt vad som värdesätts och hur man utifrån det kan utforma den vattenburna kollektivtrafiken kräver mer undersökningar.

Medan det för landtransporter finns ett stort underlag för hur rutter och terminaler ska planeras saknas en tydlig bästa praxis för den vattenburna kollektivtrafiken. Typiska utmaningar för vattenvägen är av- och påstigning av passagerare och sjöfartens särskilda säkerhetsbestämmelser.

Miljö som incitament
De miljömässiga fördelarna med vattenburna transporter kan vara en viktig aspekt för städer som mäter sin framgång med fler parametrar än passagerarantal och ekonomiska fördelar skriver rapportförfattarna. Många inre vattenvägar är idag underutnyttjade och genom att flytta transporter från land till vatten kan såväl föroreningar och trafikstockning som restider minskas.

Genom godstransporter på vatten kan även punktligheten förbättras och det blir färre lastbilar och andra transportfordon på gatorna. Sådana data kan vara nyckelfaktorer när den vattenburna trafiken utvecklas i städer som strävar efter att nå hållbarhetsmålen.

Attachments: Urban waterborne public transport systems: An overview of existing operations in world cities 

• Ny Lighthouse-rapport: Vattenvägen - den intermodala pusselbiten
• Vattenvägen – den intermodala pusselbiten del 2, kommentarer kring sjöfarten i infrastrukturplanering- avslutad