Efter hårda förhandlingar kom EU-ländernas stats- och regeringschefer i förra veckan överens att utsläppen av växthusgaser ska minskas med minst 55 procent till 2030. Beslutet kommer att ligga till grund för en bindande klimatlag som EU-kommissionen väntas lägga fram i sommar.

Skärpningen av EU:s klimatambitioner var en av huvudpunkterna vid EU-toppmötet i Bryssel förra veckan. Och efter att ha diskuterat frågan utan avbrott under natten den 11 december kom man överens om att det nuvarande målet med en utsläppsminskning med 40 procent fram till 2030 ska höjas med minst 15 procent. 

”Vi européer förbinder oss vid att minska på växthusutsläppen med åtminstone 55 procent till 2030. 10 år är imorgon. Så låt oss göra vårt bästa för att lyckas”, twittrade Frankrikes president Emmanuel Macron dagen efter.

Jytte Guteland, som är Europaparlamentets huvudförhandlare i klimatfrågor, är dock inte lika imponerad. I de kompromissförhandlingar som nu kommer att inledas mellan EU:s ministerråd och EU-parlamentet hoppas hon få upp ambitionerna.

”Det är viktigt att inte låta sig luras till att tro att ett nettomål på 55 procent är tillräckligt. Jag har ett starkt mandat från de valda representanterna i Europaparlamentet att driva på för högre klimatambitioner. Jag tänker göra det när vi träffas och förhandlar.”

Världsnaturfonden WWF ser också utsläppsmålet som alltför lågt och kallar ”kompromissen” en besvikelse. Andra miljö- och klimatorganisationer applåderar beslutet.
”Det handlar inte längre om ett klimatmål utan om en samhällelig målsättning för hela EU”, skriver Laurence Tubiana, VD på European Climate Foundation, i ett pressmeddelande.

Europeiska rådets slutsats kommer att ligga till grund för en bindande klimatlag som EU-kommissionen väntas lägga fram i sommar. Men först måste många frågor utredas i detalj. Det handlar till exempel om vilket ansvar enskilda medlemsländer har för att EU ska uppfylla klimatmålen och hur länder som är beroende av fossila bränslen ekonomiskt ska klara av övergången till renare energiformer. Polen har med uppbackning av en grupp likasinnade länder krävt ekonomiska garantier för att kunna förverkliga den gröna omställningen. I EU:s långtidsbudget har pengar reserverats för att stödja de länder som fortfarande är beroende av fossila bränslen att förnya sina energisektorer.

Foto: Pixabay/Socialdemokraterna