I april 2019 dubblerade regeringen anslaget till Trafikverkets sjöfartsportfölj. Det har lett till att fler aktörer engagerar sig, samarbeten över gränser, mer stabila forskningsmiljöer och, inte minst, till större projekt som signifikant kan påverka sjöfartens omställning.

Det är skillnad på 55 miljoner och 100 miljoner. Fråga Trafikverket. Satsningen på har varit framgångsrik, skriver myndigheten i en slutrapport för regeringsuppdraget om utökat och breddat stöd till sjöfartsforskning. ”Antalet ansökningar har ökat kraftfullt, strategiska satsningar på mer omfattande projekt har kunnat genomföras och nya aktörer har intresserat sig för området. Bland utförarna återfinns aktörer såsom myndigheter, institut och konsulter men också akademier samt näringsliv till exempel i form av transportköpare, hamnar, rederier och marintekniska företag.”

Forskningsutförarna vittnar också om att den ökade satsningen har haft stor betydelse för svensk sjöfartsforskning. Inom industrin, forskningsinstituten och akademin tydliggör har det lett till en ökad kunskapsnivå, ökat samarbete såväl horisontellt som vertikalt både på nationell och internationell nivå, fler projekt, fler uppdrag och nyanställningar.

Totalt har Trafikverket, mellan september 2019 och augusti 2022, mottagit 223 ansökningar och 79 projekt har beviljats forskningsbidrag. Det innebär en genomsnittlig beviljningsgrad om ca 35 procent under det utökade uppdragets tid.

Men det får inte ta stopp där. Behovet av forskning inom det maritima området är större än någonsin. ”Detta gäller hela hållbarhetsområdet men kanske särskilt inom utmaningar kopplat till miljö- och klimatfrågor”, skriver Trafikverket. ”För att nå en mer hållbar sjöfart behövs fortsatt energieffektivisering, stärkt sjösäkerhet och stärkt konkurrenskraft för sjöfarten relativt andra trafikslag. Viktiga medel och områden för att nå framgång är satsningar inom bland annat digitalisering, teknisk utveckling, affärsmodeller, logistik och policy.”

Trafikverket rekommenderar därför att det skapas ”långsiktigt stabila förutsättningar avseende forskningsområden och tillgängliga medel”, vilket är avgörande för branschens långsiktiga satsningar. ”Genom dessa kan Sverige befästa sin position i forskningsfronten avseende mer hållbar sjöfart. Stabilitet är också till gagn för kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning till näringslivet, akademin och den offentliga sektorn.”

Till rapporten