Omställningen till en fossilfri sjöfart kan bli en bra svensk affär
Koldioxidavgifter, energiskatter och dyrare bränslen. Omställningen till en fossilfri sjöfart kommer förstås att kosta. Men för svensk del behöver det nödvändigtvis inte bli så dyrt. Det visar en ny förstudie från Lighthouse.
Sjöfarten har hittills sluppit undan, men om EU som planerat inför åtgärderna inom Fit for 55 (ETS, ETD och FuelEU Maritime) kommer man framöver att behöva betala för sina utsläpp.
– Det innebär att ”normala” skatter och avgifter införs även för sjöfarten. Kostnaderna har ju egentligen funnits tidigare i form av skador på natur, miljö och människor, säger Karl Jivén, forskare på IVL Svenska miljöinstitutet, som lett arbetet med förstudien Costs for decarbonising shipping - An impact study for shipping companies and Swedish business.
När sjöfarten införlivas i EU:s handelssystem för utsläppsrätter (ETS) och fossila sjöfartsbränslen börjar beskattas kan plötsligt dyrare alternativa bränslen börja hävda sig på en förändrad marknad.
– Kostnaderna för bränsle som bunkras i Sverige förväntas stiga från storleksordningen en miljard euro till tre miljarder euro årligen.
Till en början kommer kostnaderna mest bestå av utsläppsrätter och skatter men i takt med att alternativa koldioxidsnåla bränslen introduceras, kommer merkostnaderna i stället vara kopplade till inköp av förnybara bränslen.
– Det är dock inte säkert att det blir så dyrt. Vi har räknat på vad samma energimängd som används idag kommer att kosta med alternativa bränslen. Men om bränslet plötsligt blir tre gånger så dyrt så kommer förstås en mängd ytterligare åtgärder kring energieffektivisering att genomföras. Jag tror helt enkelt inte att man kommer att göra av med samma energimängd i framtiden, säger Karl Jivén.
Bränslekostnaden är dock bara en del av den totala transportkostnaden. Hamnavgifter, kostnader som time charter, last och lossning är annat som till exempel tillkommer.
– Den totala transportkostnaden kan exempelvis bli 20-30 procent dyrare. Det låter mycket, men kommer oftast inte nämnvärt påverka en varas slutpris i handeln. Man kan till exempel jämföra med containerpriserna som dubblats de senaste åren utan att direkt påverka handeln.
Den stora knäckfrågan handlar inte om priset utan om de stora volymer alternativa bränslen som måste till för att försörja sjöfarten.
– Det kan inte sjöfarten lösa själv utan samhället måste underlätta uppbyggnaden av bränslefabriker och biogasproduktionsanläggningar och så vidare. Det är lätt att tänka alternativa bränslen kommer att bli billigare över tid, men förutsättningen för det är att ju faktiskt att börja producera dem, säger Karl Jivén.
Här finns stora affärsmöjligheter för Sverige. Landets norra delar är exempelvis väl lämpat för produktion av elektrobränslen där stora pipelines planeras att byggas.
– Det här handlar om en miljardindustri som inte bara skulle kunna gynna hamnar och bränslebolag utan lokalproducerad fossilfri energi skulle också kunna skapa mängder av gröna jobb inom andra branscher. Pengarna blir så att säga kvar här istället för att hamna hos en rik oljeshejk, säger Karl Jivén.
Fotnot. Förstudien har författas av Karl Jivén (IVL Svenska miljöinstitutet), Kevin Cullinane (Göteborgs universitet), Lydia Jialin Yang Lydia (Göteborgs universitet), Cecilia Andersson (IVL Svenska miljöinstitutet)
-
Kalkylverktyg ska hjälpa hamnar att ställa om
-
Regleringar i vägen för just-in-time
-
Streama den internationella konferensen om brandsäkerhet till sjöss
-
Forskare hjälper Umeå hamn bli en grön energihubb
-
Riksrevisionen: Staten gör för lite mot sjöfartens utsläpp
-
Lighthouse omvärldsanalys 2024 – oroligheterna större
-
Hallå! Vi söker en vikarierande koordinator!
-
Ny postdoktjänst till vätgasforskning för sjöfarten
-
Nu kan propeller och skrov optimeras för sjögång
-
Larmtröttheten ökar av nya digitala system