Oväntat hög prislapp på utsläpp
Sjöfartens utsläpp av giftiga ämnen och bidrag till övergödningen i Östersjön beräknas kosta flera miljarder om året. Det visar forskning från Chalmers och IVL Svenska miljöinstitutet.
För några år sedan gjordes en studie som visade att Östersjöborna är villiga att betala runt 4 miljarder euro om året för en förbättrad havsmiljö. Slumpvis utvalda invånare i alla nio länder runt Östersjön hade fått svara på frågan: Vad är du villig att betala för att övergödningen ska minska? I särklass mest betalningsbenägna var svenskarna som i snitt kunde tänka sig att betala 1 000 kronor per person och år. Yrkesfiske, marin turism och rekreation är främst de ekonomiska aktiviteter som påverkas negativt och drabbas av miljardförluster varje år, enligt Helsingforskommissionen (Helcom) som samordnar arbetet med att förbättra Östersjöns tillstånd. Så hur mycket av detta står sjöfarten för? Vad kan dess negativa belastning som bidrar till att gränsvärdet för vad som är en god miljöstatus överskrids värderas till?
– Det handlar om miljardbelopp, säger Erik Ytreberg, forskare på Chalmers.
Något exakt siffra på denna ”skuggkostnad” vill han dock inte ge. Inte ännu. Den får vänta tills nästa rapport i projektet Värdering och styrmedel för sjöfartens miljöbelastning (VäSt) är klar senare i år. Syftet med projektet är, som namnet antyder, att använda värderingen för att se hur styrmedel kan utformas för att bli så effektiva som möjligt.
Att sätta en prislapp på sjöfartens påverkan är inte lätt. Inom vissa områden är det smått omöjligt. Erik Ytreberg nämner undervattensbuller – ett hett ämne såväl politiskt som forskningsmässigt.
– Det går inte att värdera eftersom det ekologiska effekterna av undervattensbuller inte är klarlagda. Några gränsvärden för det har inte satts heller, varken av Sverige eller EU.
När det gäller övergödning och utsläpp av miljögiftiga ämnen går det bättre. På kemikalier har det gjorts värderingsstudier tidigare, studier som man nu utgår ifrån. Man följer helt enkelt beräknade utsläppspriser på en mängd referenskemikalier.
– I gråvatten, liksom i svartvatten, kan det till exempel finnas ett hundratal olika kemikalier. Vi har gått igenom den referenslitteratur som finns och sammanställt den för att få fram vilka koncentrationer av kemikalier ett genomsnittligt gråvatten innehåller. Det har varit ett jättestort arbete.
För att få ett pris på vad sjöfartens bidrag till övergödningen kostar har man också kunnat använda sig av tidigare studier i projektet SHEBA, som koordinerades av IVL och där även Chalmersforskare studerat sjöfartstrafiken i Östersjön.
– På så sätt har vi fått fram hur många ton kväve som släpps ut. Detta har vi sen kunna sätta mot studier kring betalningsviljan för en renare Östersjö.
Även om sjöfarten bidrar till övergödning och släpper ut mycket miljögifter, framför allt koppar genom båtbottenfärger, är ändå Erik Ytreberg förvånad över de miljardbelopp utsläppen beräknas kosta.
– Jag trodde faktiskt inte det skulle slå igenom så högt i värderingsstudierna. Det är förstås inte alls anmärkningsvärt med tanke på att sjöfartens båtbottenfärger är den överlägset största mänskliga aktivitet som släpper ut koppar till miljön. Men eftersom studierna inom fältet inte kommit så långt trodde jag inte det skulle slå igenom i en samhällsekonomisk analys. Jag trodde snarare att vi skulle få diskutera varför det inte gör det och att metodiken skulle behövas rättas till, men här fick vi höga siffror direkt, säger Erik Ytreberg.
Fotnot: Värdering och styrmedel för sjöfartens miljöbelastning (VäSt) är ett samarbete mellan IVL Svenska miljöinstitutet, Chalmers och Clean Shipping Index. Det övergripande målet är att göra en värdering av olika miljöbelastningar från sjöfarten. Värderingen kommer att användas i en analys av hur styrmedel kan utformas för att prioritera de viktigaste belastningarna, samt vilken effektivitet styrmedlen har för att minska miljöpåverkan från dessa belastningar.
Läs rapporten om hur forskningen går till här (inte slutrapport)
-
Kalkylverktyg ska hjälpa hamnar att ställa om
-
Regleringar i vägen för just-in-time
-
Streama den internationella konferensen om brandsäkerhet till sjöss
-
Forskare hjälper Umeå hamn bli en grön energihubb
-
Riksrevisionen: Staten gör för lite mot sjöfartens utsläpp
-
Lighthouse omvärldsanalys 2024 – oroligheterna större
-
Hallå! Vi söker en vikarierande koordinator!
-
Ny postdoktjänst till vätgasforskning för sjöfarten
-
Nu kan propeller och skrov optimeras för sjögång
-
Larmtröttheten ökar av nya digitala system