Överflyttning kräver djupare samverkan
Överflyttningen av gods från väg till sjö går väldigt trögt. Enligt en ny studie krävs en djupare samverkan mellan rederier, varuägare, speditörer och hamnar om vi ska få fart på den.
För tre år sedan identifierade en rapport från IVL Svenska miljöinstitutet tre hinder som stod i vägen för överflyttningen av gods från väg till sjö. För det första var det ingen prioriterad fråga bland transportköpare, för det andra saknades kunskap om sjöfart bland företag och för det tredje fanns en brist på samverkan mellan aktörerna inom transportbranschen. Det sistnämnda valde forskarna från IVL att studera vidare tillsammans med forskare SSPA och Green Consulting Group under två år.
– För att få till ett nytt transportupplägg har flera aktörer viktiga roller. Rederier, varuägare, speditörer och hamnar behöver gemensamt skapa förändring, men har i dagsläget ingen större samverkan. För mig är det slående hur sällan till exempel rederier och varuägare har en kommunikation och dialog. Rederierna saknar kunskap om vad varuägarna efterfrågar och varuägarna saknar information om vilka erbjudanden som finns, säger Linda Styhre på IVL som lett arbetet med rapporten Aktörssamverkan för ökad och hållbar närsjöfart.
Att det behövs ett forum för branschsamverkan är hon övertygad om, speciellt efter att genomfört workshopar på temat.
– Vi märkte att intresset var stort, alla varuägare, rederier, hamnar och speditörer som vi bjöd in kom. De hade ett stort behov av att få prata och lära känna varandra lite bättre. Den kontakten man i regel har idag är mest av operativ karaktär, det ges inte utrymme att diskutera strategiska frågor, utveckling och långtgående samarbeten. Avtalen är i regel korta och kontraktslängden nämndes ofta som ett problem. Miljösatsningar kostar och det behövs längre kontrakt mellan aktörerna för att fördela kostnader och risker, till exempel för att möjliggöra nya fartygsinvesteringar.
Så vilken grupp kan göra mest i frågan om överflyttning?
– Jag tror alla har en roll i detta. Från varuägares sida handlar det om att vara öppen för förslag och att ställa hållbarhetsrelaterade krav. Rederierna måste vara tydligare med sina erbjudanden och speditörerna behöver bli bättre på att komma med nya förslag på hållbara sjöfartslösningar. Hamnarna är lite av ett nav i det här och har en ganska bra kunskap om varuägare och rederier. De kan ta en mer aktiv roll och koppla ihop olika aktörer, säger Linda Styhre.
Mycket har hänt under projekttiden på drygt två år – Covid, ett fartyg på tvären i Suez-kanalen, varuförsörjningskris, containerbrist, ett krig i Ukraina, men även förslag på ett tufft klimatpaket (Fit for 55). Paketet innebär bland annat att sjöfarten med största sannolikhet snart införlivas i EU:s handel med utsläppsrätter.
– Jag tror att Fit for 55 kommer att bli en stark motor som får en stor påverkan på hela branschen. Inom sjöfarten har man insett att man inte kan gå under radarn längre och komma undan reglering inom miljö- och klimat. Och de som går i bräschen och vågar ta riskerna nu, de har en möjlighet att ligga i framkant och skapa sig bra affärsmöjligheter framöver, säger Linda Styhre.
-
Se webbinariet Säker storskalig vätgasbunkring
-
DNV: Tillgången avgör biobränslenas framtid inom sjöfarten
-
Traineeprogrammet tog Emil in i branschen
-
Beställningarna på fartyg som kan köra på alternativa bränslen ökar
-
2024 – året då energieffektivisering blev viktigt
-
Svensk sjöfart halkar efter
-
Lighthouse söker ny verksamhetschef
-
Så kan framtidens elfartyg bli lättare
-
Förstudie föreslår ny testutbildning för lotsar
-
ROC – ett verktyg för överlevnad