Politikerna överens i Almedalen – mer pengar till sjöfartsforskning

Politiker grillades, budskapet om en grönare sjöfart gillades. Det var kort sagt som vanligt när sjöfartsbranschen samlades på den Maritima mötesplatsen i Almedalen under tre fullmatade dagar. Lighthouse var först ut med ett seminarium på måndagsmorgonen som förklarade varför allt börjar med forskning och innovation.
– Ge sjöfarten minst en fördubblad finansiering för forskning och innovation, sa Lighthouse verksamhetschef Åsa Burman när hon inledningstalade på Lighthouse seminarium Utan mer satsningar på sjöfarts forskning och innovation nås inga klimatmål.
Det handlar om att gå från 100 miljoner kronor till 200 miljoner kronor om året. Ett ganska modest krav tyckte den förre näringsministern Ibrahim Baylan när den Nationella agendan för sjöfartsforskning och innovation, NRIA sjöfart 2021, överlämnades till honom mitt under pandemin. Hans reaktion är förståelig – staten satsar årligen 34 miljarder på forskning.
– Det är inte så stora pengar, men det skulle göra stor skillnad. Näringen är redan engagerad, såväl på rederisidan som i de marintekniska företagen, men det behövs långsiktig medfinansiering för att stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft och för att klimatmålen ska nås, sa Åsa Burman.
Projektet Oceanbird, som utvecklar ett ”seglande” bilfraktarfartyg som ska gå över Atlanten, är ett exempel på ett projekt som möjliggjorts tack vare statliga forskningsmedel och som har fått ett stort genomslag, inte minst i media. CNN, Forbes, World Economic Forum och alla stora svenska dagstidningar har skrivit om Oceanbird. Men kanske ännu viktigare är att Wallenius Marine som leder projektet har fått massa förfrågningar från lastägare världen över som undrar när konceptet kan bli tillgängligt från deras typ av transport. Just nu står projektet inför nästa stora steg – ett demonstrationsprojekt ska genomföras där de 50 meter höga ”seglen” testas. Att få medel för demonstrationsprojekt i Sverige är dock inte lätt.
– Jag är övertygad om att vi kommer att sjösätta Oceanbird, men vill man från politikens och myndigheters håll påskynda utvecklingen så är stöd för demonstrationsprojekt en väldigt viktig pusselbit, sa Per Tunell från Soya Group och Wallenius Marine.
– Det gäller inte bara det här projektet utan alla nya stora idéer inom sjöfarten; elektrifiering, konvertering till biogas, vätgas. Man behöver ha stöd för att komma vidare.
Redan 2030 ska den svenska sjöfarten ha sänkt sina klimatutsläpp med 70 procent jämfört med 2010 års nivåer. Kommer sjöfarten att klara det? Lars Nicklason, kommunikationsansvarig på Lighthouse, ställde frågor på temat till politiker och bransch under tisdagens lunchseminarium När får vi fart på sjöfartens omställning?
– Allt kommer att hänga på om viljan finns. Det kommer att kräva väldigt stora insatser och en samverkan mellan många olika aktörer, sa Fredrik Larsson, ansvarig för miljö- och klimatfrågor på Svensk sjöfart.
– Var är politiken för att stötta oss? Vi har ihop med våra partners investerat fem miljarder i tio fartyg som kan gå på biogas och inte ett fått ett öre från staten. Den här utvecklingen hade gått mycket fortare om man hjälpt till, sa Lars Höglund, VD, Furetank.
Är inte sjöfarten prioriterad? Vi kanske har ett systemfel i den svenska politiken, sa Riksdagsledamot Magnus Ek (C). Fokus har legat på flytta gods över till järnväg och sjöfart medan sjöfartens faktiska omställning till att bli hållbar hamnat i skymundan.
– Där har vi inte haft samma politiska tryck. Där är vi, som kanske märks här på scen, lite yrvakna, sa Magnus Ek och förklarade att det nu är viktigt att det hela tiden kommer nya förslag som tar oss en bit på vägen.
– Vi måste hålla i de kommande mandatperioderna. Vi kommer inte att kunna konvertera hela flottan nästa mandatperiod utan det här är mer av ett långsiktigt arbete.
Så kan sjöfarten då få sina 200 miljoner till forskning?
– Jag säger gärna ja, sa Magnus EK.
– Ja, sa Elin Segerlind, riksdagsledamot (V).
– Jag tror stenhårt på forskning så svaret är ja. Men jag vill inte detaljstyra och förekomma nästa finansminister, sa Magnus Selin, riksdagsledamot (S).
Fotnot. Lighthouse streamade följande fem seminarier från den maritima mötesplatsen:
Utan mer satsningar på sjöfarts forskning och innovation nås inga klimatmål.
När får vi fart på sjöfartens omställning?
Vätgasens roll för Sveriges omställning – hur snabbar vi på processerna?
Vad blir sjöfartens trafikuppgift i framtiden?
Hur ska vi stärka dagens och framtidens maritima näringars kompetenser?
-
Nu kan HullMASTER fixa fartygsskrov i hela Europa
-
I framtiden skräddarsys farleden i realtid
-
Nytt koncept för vätgasbunkring har testats framgångsrikt
-
Delade radardata kan göra isbrytning mer effektiv
-
Virtuella vajrar kan höja säkerheten och minska personalbristen
-
Hubb med driftsdata från fartyg kan utveckla sjöfarten
-
Ny europeisk samarbetsplattform för inlandssjöfart
-
Storleken spelar roll
-
Nya regler och åtgärder – det här gäller för 2025
-
EU-rapport: Sjöfarten måste göra mer för att minska utsläppen