Satsa inte allt på en häst

Ammoniak? Potentialen finns. Fartregleringar? Knappast. Scrubbers? Njae.
Som neutral samverkansplattform har Lighthouse tidigt fångat upp och möjliggjort analyser av kandidaterna till pusselbitarna som ska ta oss till en grönare och mer hållbar sjöfart.
Vi måste vara öppna och inte satsa allt på en häst, säger verksamhetschef Åsa Burman.

Det gäller att vara på tå och känna åt vilket håll vinden blåser. Forskning, innovation och utveckling är ofta en långsam process som tar flera år, men trenderna kring potentiella gröna frälsare svänger ibland snabbare än jorden hinner snurra runt solen. 
– För två år sedan var ammoniak en kemikalie i allas ögon. Sedan dök det upp som framtidens marina bränsle och för ett halvår var det på alla läppar. Nu är det istället vätgas som det pratas mest om, säger Åsa Burman.

Men det betyder nödvändigtvis inte att ammoniak är sämre. Det har fortfarande samma potential som konstaterades i den förstudie som Lighthouse publicerade inom ramen för Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart i våras.

– Det är jätteviktigt att inte satsa allt på en häst. Det finns ingen silverbullet. Ammoniak och vätgas har båda sina fördelar, framför allt är de kolfria. Å andra sidan produceras de båda idag utifrån fossila bränslen och det krävs väldigt stora satsningar innan de på allvar kan göra sjöfarten grönare. Man är bara i början av utvecklingen, men det får inte lov att ta 10-20 år som det gjorde med utvecklingen av LNG. Efter förstudien har ett större projekt startats där vätgas, ammoniak och även batteridrift ingår.

Övergångsperioden till det helt fossilfria är lång och fossila bränslen kommer att finns med oss ett bra tag framöver. Under den tiden gäller det att hålla tungan rätt i mun och inte skapa lösningar som sig skapar nya problem.

– Vi kan inte stirra oss blinda på koldioxid och tillåta att andra utsläpp ökar. Scrubbers är en typisk sådan lösning som man inte riktigt tänkt igenom. Att de överhuvudtaget tillåtits med open loop är väldigt märkligt. Det har precis både en ICES viewpoint och förstudie som vi nyligen publicerade inom branschprogrammet visat.

Obligatoriska fartregleringar, som föreslogs av olika parter inom IMO förra året, är ett annat exempel på en tveksam lösning som snabbt analyserades i en Lighthouse-förstudie.

– Inom vårt nätverk har vi varit duktiga på att identifiera frågor som är aktuella eller som snart kommer att bli det. Frågan om sjöfartens eventuella inkludering i EU:s handel med utsläppsrätter är ett annat exempel på det. En förstudie blev klar i våras och den utgör ett bra underlag för alla remissinstanser när ett sådant här system ska utformas. Här har också Trafikverket satsat 4,3 miljoner kronor på att ta forskningen vidare i ett större projekt.

Hemligheten bakom Lighthouse handlingskraft är dess nätverk och medlemmar. Här finns Sjöfartsverket, Trafikverket, flera rederier och så förstås de som utför forskningen – Göteborgs universitet, Chalmers, Linnéuniversitetet och forskningsinstitut som IVL svenska miljöinstitutet, SSPA och VTI. Om en hållbar sjöfart ska nås behövs ett långsiktigt trippelhelixsamarbete mellan industri, akademi och myndigheter. Och i detta fungerar Lighthouse som nav och samlande kraft. När Lighthouse nu, efter 15 år, går in i sin tredje fas gör man det som en plattform för kunskapsutbyte och samverkan kring sjöfartsforskning och innovation.

– Vi vill bredda verksamheten, både genom att få in fler aktörer och en bredare engagemang från alla delar sjöfartssektorn. Vi tycker till exempel att hamnarna har en viktigt del i arbetet med att göra sjöfarten konkurrenskraftig och hållbar. I Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart, som vi driver under 10 år, har vi börjat jobba med hamnfrågorna. Trafikverkets långsiktiga perspektiv är viktigt på det sättet eftersom olika aktörer kan hitta varandra i mindre studier, vilket ofta leder till vidare samarbeten.

Lighthouse har också tagit initiativet till att samla hela sjöfartssektorn i arbetet kring en nationell agenda för sjöfartsforskning och innovation, ett arbete som blir klart under hösten.

– Sjöfartssystemet är komplext. Agendan beskriver det ur ett antal olika aspekter, identifierar utmaningar och rekommenderar hur dessa ska adresseras. Målgruppen är huvudsakligen politiker och beslutsfattare, och projektets syfte är att ge målgruppen förståelse och verktyg för att skapa nationella förutsättningar för agendans genomdrivande.

En breddad verksamhet innebär också ett tydligare kliv ut i Europa. Sedan förra året är Lighthouse aktiv medlem i Waterborne, EU:s officiella teknikplattform för sjöfart och marin teknik.

– Vi har också stora förhoppningar om att ett partnerskapsprogram, Zero emission waterborne transport, ska införas inom ramen för Horizon Europe. Tanken med detta är att nollemissionslösningar för alla typer av fartyg ska tas fram innan 2030, vilket ska göra sjöfarten helt utsläppsfri till 2050. Det finns projektförslag för såväl vind som ammoniak, vätgas och batterier. Det är klockrent, säger Åsa Burman.

Fotnot: Texten har tidigare publicerats på engelska i Sjöfartstidningens bilaga Maritime Greentech – Fairway forward to a sustainable future

Bilagan Maritime Greentech – Fairway forward to a sustainable future