Satsning på sjöfartsforskning nödvändig för att nå svenska klimatmål

Sverige är det land i Norden som satsar minst på forskning och innovation inom sjöfartssektorn. Det visar den rapport Lighthouse gjort på uppdrag Sjöfartsverket, Trafikverket och Transportstyrelsen. 

Hela rapporten finns att läsa här (PDF) eller via länk längst ned. Nedan följer en kort sammanfattning.

Syftet med rapporten har varit att kartlägga pågående forskning, innovation, utveckling och demonstration (FIUD) inom sjöfartsområdet och att analysera potentialen för en ökad samverkan mellan Sverige och övriga nordiska länder (med fokus på Sverige, Finland, Danmark, Norge) avseende forskning, innovation, utveckling och demonstration (FIUD) inom sjöfartsområdet.

Beroende på olika beräkningar är antalet anställda inom sjöfartsklustret i Sverige mellan 27 100 - 100 000, vilket motsvarar 0,5–1,9 % av den totala arbetskraften. I Norge sysselsätter sjöfartssektorn cirka 4 % av arbetskraften, i Danmark 2,6 % och i Finland 2,3 %. Generellt är Sverige/Finland starkast inom RoRo-sjöfart, Danmark inom containersjöfart och Norge inom tanksjöfart. Samtliga av de nordiska ländernas maritima strategier har målområden om ökad hållbarhet, konkurrenskraft samt fokus på klimat- och miljö. Det är därför kanske inte överraskande att även den sjöfarts-FIUD som bedrivs har fokus på dessa områden.

Unika kompetenser
Sverige har stor kompetens inom exempelvis forskningsområden som berör energieffektivitet, alternativa bränslen, e-navigation och uppkopplade fartyg, human-factors, sjösäkerhet och fartygsdesign. Nyckelområden i Finland är exempelvis digitalisering och teknologi för arktiska miljöer. För Norge är alternativa bränslen, Integrerade transportsystem och affärsmodeller samt Avancerade maritima operationer prioriterade områden där utförarna har stor kompetens. Dansk sjöfartssektor har stort fokus på miljö- och klimatförbättrande åtgärder och den FIUD som bedrivs har stort fokus på energieffektivitet och alternativa bränslen.

Fullständig information om pågående sjöfarts-FIUD saknas och rapporten innehåller därför en sammanställning över den FIUD som identifierats i respektive land. För många identifierade projekt (171 av cirka 600) saknas exempelvis information om totalbelopp eller belopp per år och/eller övriga projektpartners och deras insatser. Rapporten kan därför endast ses en indikation av vad för FIUD som utförs i respektive land. Att data inte finns, inte är tillgänglig eller lättillgänglig gör att det är svårt att ge en heltäckande bild av pågående sjöfarts-FIUD.

Sverige satsar minst
Finansieringsmöjligheterna skiljer sig kraftig mellan Sverige och övriga nordiska länderna vad gäller statliga medel som är öronmärkta för sjöfarts-FIUD. Medan Sveriges medel till sjöfarts- FIUD uppgår till 5–5,5 M€ per år, har Danmark cirka 8 M€, Finland cirka12 M€ och Norge omkring16 M€ öronmärkta per år till sjöfarts-FIUD4.

Som framgår av tabellerna lägger Danmark, Finland och Norge betydligt mer på sjöfarts-FIUD än Sverige, såväl i absoluta tal som per capita.

EU-projekt
Alla de nordiska länderna deltar i projekt som är finansierade av EU. Program som undersökts är Horisont 2020, TEN-T/CEF, Interreg och BONUS. Svenska aktörer deltar i något fler identifierade projekt än norska, danska och finska aktörer inom området. Danmark är dock det land som erhåller mest medel för pågående sjöfartsprojekt inom Horisont 2020 pågående 2015–2016. Två av de projekt där svenska aktörer erhållits mest medel handlar om miljö- och klimatförbättrande åtgärder och är inriktade på motorteknik, skeppsbyggnad och alternativa bränslen. Sverige deltar även i ett stort EU-projekt avseende tillämpning av metanol som fartygsbränsle.

Gemensamma intressen
Områden där de nordiska länderna har gemensamma intressen och stor kompetens är inom energieffektivisering och alternativa bränslen, vilket också innebär miljöoch klimatåtgärder. Ytterligare områden är digitalisering och automatisering samt sjösäkerhet. Samtliga länder har även startat initiativ inom autonoma fartyg och digitalisering av sjöfarten. Nationella projekt inom Maritim informatik överlappar varandra och där skulle ett samarbete kunna utnyttja de resurser som finns på ett effektivt sätt. Projekt inom autonoma fartyg kanske även kräver testområden utanför nationsgränsen. Vid tillämpning är det nödvändigt att systemen inte är lokala för att kunna utnyttjas på bästa sätt.

Önskan om samarbete
En viktig fråga och en grundförutsättning för ökat samarbete är en vilja till ökat samarbete. Rapporten visar att merparten av aktörerna har en generell önskan om utökat samarbete med industri, akademi och offentlig sektor. Utökat samarbete mellan nordiska aktörer önskas också – men inte på bekostnad av kompetens och akademisk excellens.

Utförare av forskning, innovation och utveckling vill samarbeta med de bästa aktörerna inom just sitt område oberoende av var de är lokaliserade. Aktörerna själva vittnar om att samverkan med nordiska länder förhindras av bristande finansiering för nordiska projekt samt att nordiska samarbetsplattformar saknas. Om ökat samarbete önskas inom fler områden krävs nordiska samarbetsplattformar eller mötesplatser och finansieringsstrukturer för nordiska projekt.

Ett formaliserat samarbete eller en plattform för nordisk sjöfarts-FIUD skulle kunna öka möjligheterna till samarbete och är något som aktörerna nämner som en möjlighet. Satsningar på exempelvis konferenser/seminarier och nyttiggörande av FIUD sker inom samtliga länder och där kan det också finns potential för ytterligare samverkan.

Attachments: 

Nordisk sjöfartsforskning, innovation, utveckling och demonstration 2015 - 2016