Sjöfart i fokus på dialogmöte
Hur ska framtidens logistik se ut? Och vad är sjöfartens roll i framtidens logistik? Det är frågor som diskuterades vid det första dialogmötet om framtidens logistik som infrastrukturminister Anna Johansson och Näringsdepartementet höll i mars.
Dialogmöten kommer hållas vid fyra till sex tillfällen och syftar till att samla företrädare, godsköpare och transporter för att diskutera framtidens logistik och ge inspel till regeringens kommande godsstrategi som väntas presenteras våren 2018.
- Just idag har vi fokus på sjöfarten och jag är övertygad om att det finns en outnyttjad potential som skulle kunna avlasta landinfrastruktur och bidra till hållbara transporter, inledde Anna Johansson mötet.
"Enligt Trafikverkets basprognos till 2030 kommer arbetet med godstransporter att växa kraftigt. Samtidigt kommer större omvärldstrender och samhällsutvecklingen leda till förändrade förutsättningar, krav och behov för godstransporter och logistiklösningar. Exempel på detta är framväxandet av cirkulär ekonomi och delningsekonomi, ökad digitalisering och introduktion av ny teknik och autonoma fordon.
Transportsystemet står inför utmaningar kopplade till exempelvis ökade behov av rörlighet, klimatförändringar samt frågor som följer av förtätning av städer, trängsel, buller och luftkvalitet. Transportsystemet ska bli mer långsiktigt hållbart och regeringen har som ambition att främja överflyttning av långväga gods från väg till järnväg och sjöfart. Innovativa lösningar inom exempelvis logistik behövs för att möta dessa utmaningar. Ett konkret exempel är hur vi tillgängliggör Öppna data. Standardisering, utvecklingen inom teknik och digitalisering går snabbt. Hur kan vi säkerställa att det fungerar gränsöverskridande?"
http://www.regeringen.se/artiklar/2017/01/infrastrukturministern-inleder...
Viktigt att agera nu
Under dialogmötet fanns det möjlighet att kort sätta sig ner med infrastrukturministern och lyfta fram sina frågor, det hölls tre korta föredrag och därefter gruppdiskussioner. Ett av föredragen hölls av Linda Styhre från IVL Svenska Miljöinstitutet och hon lyfte fram nödvändigheten att agera omedelbart och tillsammans för att nå hållbara transporter.
- Trots att vi har effektivisering så har vi samtidigt en kapacitetsökning. Ska sjöfarten bli fossilfri så måste vi byta bränsle, säger Linda Styhre.
Linda Styhre kartlägger tillsammans med Göteborgs Universitet och Chalmers hur transportköpare agerar och tänker. Och lite nedslående är att transportköparnas prioritering av en transports miljöeffektivitet är fortsatt låg. När det gäller vilka faktorer som avgör transportköparna val av transport är pris absolut viktigast (50%) följt av Tidsprecision (21%), Transporttid (18%) och sist Miljöeffektivitet (11%). Fördelningen är i princip oförändrad sedan mätningarnas början för över 10 år sedan.
- Men det finns ljuspunkter. Flera transportköpare ställer hållbarhetsrelaterade krav även om kravkontrollen inte är särskilt hög, säger Linda Styhre.
- Ska vi nå hållbara transporter får v räkna med att man får betala för det, fortsätter Linda Styhre. Många transportköpare är inställda på att initiativet kommer från annat håll, exempelvis politiker som kommer med skärpta milkökrav. Det finns en acceptans för detta men det viktiga är att initiativen styr rätt och att det sker utan konkurrensnackdel.
Svårt för stor transportköpare att ställa krav
En stor transportköpare är H&M som har 8000 personer sysselsatta inom enbart logistik. Eftersom H&M producerar i en del av världen och säljer i en annan är de beroende av sjötransporter men även för en stor transportköpare är det svårt att ställa krav.
- Om vi bara höjer kraven så måste det finnas någon som kan leverera på de höjda kraven. Och vi måste veta vilka vi ska ställa, vad gör mest nytta?, säger Linda Johansson som är hållbarhetsansvarig på H&M.
Linda Johansson berättar att H&M tar in koldioxidredovisningar, men att det är svårt att veta vad de jämför. H&M försöker hitta standardiserade sätt att räkna på för att tydligare kunna följa upp de krav de ställer på transporterna.
- När det kommer till sjöfarten ser vi en utmaning i att det är väldigt små skillnader mellan rederierna i toppskiktet och från fartyg till fartyg. Det gör det svårt som transportköpare att ge incitament, säger Linda Johansson.
Vid dialogmötet presenterade Björn Garberg även Sjöfartsverkets utredning om potentialen för inlands- och kustsjöfart. Läs om den utredningen här: http://www.lighthouse.nu/sv/nyheter/012017/%C3%A5tg%C3%A4rder-och-stort-...
Fler frågor
Fler frågor som lyftes fram under mötet var bland annat:
- Det är svårt att konkurrera med landtransporter när de går längs med land. Vi drar gärna lastbilarna hela vägen upp till Nynäshamn men nu hoppar de av i Malmö, Claes Berglund, Stena.
- Det finns mycket gods som går att flytta från väg till vatten, det är stora volymer, om kostnadsbilden är rätt, Erik Engström, Thor Shipping.
- Det är förvånande att det inte finns någon feedertrafik mellan Göteborgs Hamn och Norge, Anna Johansson, infrastrukturminister.
- Styrmedel och bidrag bör vara tidsbegränsade. Över tid måste affären gå ihop och bära sig själv, Björn Garberg, Sjöfartverket.
- Vi vet att vi idag har väldigt billiga vägtransporter som kommer in i Sverige och vi har stora problem med sociala villkor som gör att de sätter väldigt låga priser. Det är ett annat hållbarhetsproblem. Vi behöver jobba med regelverk som stävjar osund konkurrens som bygger på lönedumpning, sociala villkor och så vidare, Anna Johansson, infrastrukturminister.
-
Regleringar i vägen för just-in-time
-
Streama den internationella konferensen om brandsäkerhet till sjöss
-
Forskare hjälper Umeå hamn bli en grön energihubb
-
Riksrevisionen: Staten gör för lite mot sjöfartens utsläpp
-
Lighthouse omvärldsanalys 2024 – oroligheterna större
-
Hallå! Vi söker en vikarierande koordinator!
-
Ny postdoktjänst till vätgasforskning för sjöfarten
-
Nu kan propeller och skrov optimeras för sjögång
-
Larmtröttheten ökar av nya digitala system
-
Mer innovation och enorma investeringar krävs för att rädda Europas ekonomier