Även i framtiden kommer sjömansyrket ha en stor betydelse för sjöfarten även om sjöfarten blir mer automatiserad. Det är en av slutsatserna i en studie från IMarEST (Institute of Marine Engineering, Science and Technology).

Studien består av enkätfrågor kring autonom sjöfart till 600 svarande samt uppföljande runda bordsamtal som gjordes i samband med Singapore Maritime Week i år.  Resultaten presenteras i rapporten “Autonomous Shipping – Putting the Human Back in the Headlines”.
https://www.imarest.org/all-docman-documents/publications/round-tables/1...

Utbildning för landbaserad sjöfart
Nästan två tredjedelar av de som svarat på IMarEST enkät ansåg att den nuvarande arbetskraften till sjöss skulle kunna utbildas för att hantera fjärroperation / förvaltning av autonoma fartyg. En uppfattning som också delades av panelen vid runda bordssamtalen.

Därför rekommenderas från ett planeringsperspektiv att möjligheter ska skapas för att träna för såväl en landbaserad karriär som en karriär till sjöss. Panelen rekommenderade också att ytterligare undersökningar genomförs för att fullt ut förstå hur, varför och av vem, operativa funktioner utförs ombord för att utveckla en behovstrappa.

Vidare bör fartygets funktionskrav beaktas från kaj till kaj, inklusive alla funktioner, roller och ansvarsområden. Detta skulle underlätta en färdplan för att avgöra vilka funktioner som skulle kunna skötas från land, hur de ska utföras och när de kommer att krävas. Detta kommer att ge en rikare förståelse av kompetensbristerna och föra träningen framåt. Panelmedlemmar och enkätsvaren var överens om att nuvarande landbaserad utbildning måste anpassas om arbetskraften ska kunna behållas för framtida roller (89%).

Inte bara digitala kaptener
Det framgick vidare i diskussionen att det inte bara handlade om att skapa exempelvis "digitala kaptener”. Syftet är inte att avlägsna särskilda led och roller, utan utmaningen är att ersätta särskilda inbyggda funktioner med fjärr- och autonom teknik. Panelen tyckte att navigationsrelaterade funktioner i början kan ersättas med smartare teknik, vilket skulle ta bort eller minska pappersbördan till exempel.
Det föreslogs också att vissa rutinunderhållsfunktioner som för närvarande utförs ombord av sjöingenjörer kunde uppfyllas från stranden så länge som den korrekta tekniken och skyddsåtgärderna var på plats.
Rundbordsdiskussionen lyfte också fram de enorma tekniska framstegen som redan har gjorts mot automatisering. Under åren har många uppgifter som tidigare utförts manuellt automatiserats, vilket resulterat i en minskning av besättningen men ökat tekniskt kunnande bland de som finns kvar.

Men med det sagt så är teknik, säkerhet/ekonomiska/andra faktorer fortfarande ett stort steg från autonomi, enligt panelen. Konsensus är att den framtida arbetskraften måste utbildas annorlunda, och att med tiden kan arbetskraft flyttas från sjö till land i takt med att sjöfartssektorn använder sig av fjärr- och autonom drift.

På frågan om huruvida sjöfolk kommer förbli en viktig del av sjöfartsindustrins långsiktiga framtid, anser 85% att det är så. Så gjorde även IMarEST panel.

Svensk forskning
Även i Sverige pågår arbete kring människan roll i framtidens sjöfart. På Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitete, pågår projektet, Autonomi och ansvar – människans roll i framtidens sjöfart. Projektet undersöker människans roll i framtidens transportsystem utifrån ett organisatoriskt och Human Factors-perspektiv. Ambitionen är att resultaten ska ge nya perspektiv till den pågående teknikutvecklingen och även rekommendationer för en succesivt mer framtidsanpassad sjöbefälsutbildning.
https://lnu.se/forskning/sok-forskning/forskningsprojekt/projekt-autonom...

Lighthouse har även startat en förstudie som ska kartlägga kompetensbehovet för sjöfarten och den marintekniska industrin. Förstudien ska i slutändan identifiera möjliga förslag på hur kompetensförsörjning kan organiseras för att tillgodose olika kompetensbehov för den svenska maritima näringen.

I september 2018 presenterade även Nicole Almeida Costa vid institutionen Mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers, sin avhandling ”Human-centred design for maritime technology and organizational change”. Avhandlingen består av sex separata studier som tillsammans bidrar till att bättre förstå värdet av mänskliga faktorer och ett människocentrerat tillvägagångssätt i designen av nya maritima system.
https://research.chalmers.se/publication/504379