Sjöbefälsutbildningarna är av avgörande betydelse för att stärka Sveriges beredskap, skriver Regeringen i budgetpropositionen och dubblerar anslagen till utbildningarna på Chalmers och Linnéuniversitet från 2024. Nu fattas bara att ungdomar i högre grad söker sig till utbildningarna.

Det är för att stärka Sveriges totalförsvar som regeringen vill satsa på utbildningar, framför allt på Försvarshögskolan, men också på sjöfartsutbildningarna: ”Dessa är av avgörande betydelse för att stärka Sveriges beredskap, men de kräver tillgång till kostsam infrastruktur för att praktiska moment i utbildningarna ska kunna genomföras.
Därför ökas anslaget till sjöbefälsutbildningarna på Chalmers Tekniska Högskola och Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet med 3,75 miljoner kronor vardera nästa år, och med 7,5 miljoner kronor från och med 2024.

- Det här innebär inte att vi börjar bada i pengar plötsligt, utan det finns gott om hål att stoppa i. Vi har haft näsan över vattenytan till och från, men nu kan vi flyta ordentligt och gå plus minus noll på utbildningarna, säger Fredrik Olindersson, chef för avdelningen för maritima studier på Chalmers Tekniska Högskola. 

Han ser också ett stort värde i att regeringen nu uttryckt att utbildningarna är viktiga för Sverige. Förhoppningsvis kan det locka fler ungdomar att söka sig till sjöfartsutbildningarna.

- Försvarsmakten har ju tidigare haft svårt att rekrytera, men sedan regeringen och andra uttryckt att det är viktigt har ansökningarna börjat strömma in. Så om regeringen fortsätter säga att sjöfarten är viktig så kan det locka fler ungdomar till oss. Men sjöfartsbranschen måste också se till att vara en attraktiv arbetsgivare och vi måste se till att utbildningarna håller högsta kvalitet, säger Fredrik Olindersson.

Regeringen har insett att det behövs fler svenskflaggade fartyg för att säkra transporterna. Men det behövs också fler svenskflaggade fartyg för att locka ungdomar till sjöfartsutbildningarna.

- För några år sedan var det självklart att du fick jobb när du var klar med utbildningen. Men ju färre svenskflaggade fartyg det blivit, desto färre tjänster finns tillgängliga, speciellt för juniora befäl, säger Angela Jenhed som arbetat länge med personalrekrytering på Stena.   

Men allt handlar inte om fartygen – svensk kompetens är också viktigt för rederikontoren.

- Ska vi kunna försörja rederikontoren med kompetens så måste vi se till att fler utbildar sig. Alla sjöbefäl kommer inte att stanna till sjöss och på kontoren rekryterar man gärna personer med några års erfarenhet som sjöbefäl ombord. Det är svårt att få bryggan mellan kontor och fartyg att fungera om man inte talar samma språk och har en förståelse om vad som sker ombord, säger Angela Jenhed.

Fotnot: Sjöfartsbranschen har länge tryckt på för att det ska skapas en hållbar långsiktig finansiering av sjöfartsutbildningar i Sverige. I den gemensamma agendan NRIA Sjöfart 2021, som tagit fram under ledning av Lighthouse, står det bland annat:  ”Svensk sjöfartskompetens bör ses som synnerligen samhällsviktig – dels för branschen, dels för landets försörjning och totalförsvar. Sjöfartsutbildningarna tillhandahåller också personal för forskning och innovation, och medför att forskningsresultat snabbare förs ut och implementeras. En långsiktig finansiering säkerställer också utveckling och tillgängliggörande av infrastruktur för forskning och innovation.”