Sverige kan tjäna mycket på biogas – inte minst spara el

En stor del av alla nya fartyg kan köra på det. Det kan också produceras lokalt i Sverige utan att sluka allt för mycket el. Och inte minst – den svenska sjöfarten vill ha det!
Enligt en ny förstudie från Trafikverket och Lighthouse fattas nu bara att produktions- och distributionskapaciteten för biogas byggs upp.

– Jag har aldrig varit med i ett projekt med så engagerade aktörer. De ser verkligen det här som ett framtidshopp för branschen, säger Desirée Grahn, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Hon talar om rederier, hamnar, biogasproducenter och andra som deltagit i projektet Förnybar flytande biogas (LBG) till sjöfart i praktiken som gjorts inom ramen för Trafikverket branschprogram Hållbar sjöfart som drivs av Lighthouse.

– De som arbetat med och för biogas över tid ser ju alla fördelarna med det som bränsle, fyller hennes kollega Karl Jivén i.

Han tycker nästan att det blivit tjatigt att räkna upp dem alla i artikel efter artikel, men säger att det förstås är nödvändigt att dra dem igen. Så: Först och främst är tekniken mogen och alla världens nya LNG- och dualfuel-fartyg kan köra på biogas. En annan fördel är att biogas kan produceras lokalt, till exempel med avfall som annars hade gett metanutsläpp, som nu i stället efter biogasframställningen kan strös över åkrar som gödselmedel, vilket minskar behovet av importerad, fossilt baserad mineralgödsel. Inhemsk biogasproduktion minskar också beroendet av importerad naturgas, vilket ökar landets försörjningstrygghet i oroliga tider som nu.  Svensk produktion och bunkring av LBG kan också ge våra sjöfartsaktörer ekonomiska fördelar eftersom det kan ge en högre prisstabilitet och förutsägbarhet än LNG och andra fossila bränslen

– Dessutom, och det tror jag inte riktigt har nått fram i debatten, så krävs det väldigt lite el för att göra biogas. Det innebär att om man producerar biogas motsvarande 10 eller 20 terawattimmar i stället för elektrobränslen, som kräver betydligt mer el att producera, så behöver inte utbyggnaden av elproduktionskapaciteten bli lika stressad, säger Karl Jivén.

I och med Ukrainakriget och det förändrade säkerhetsläget i världen har biogasen lyfts upp som en av ersättarna till naturgasen som blivit mindre tillgänglig i väst.

– Den tyska marknaden vill till exempel ha mycket biogas. Men för att biogasen ska kunna fraktas längre sträckor behöver den göras till flytande form. Så många biogasproducenter planerar nu för det. Det innebär att man kan nå nya kundsegment men möjliggör också för sjöfarten att få tillgång till större volymer, säger Desirée Grahn.

Men för att få till en industriell skala på produktionen som kan skapa en etablerad användning av LBG inom sjöfartssektorn i Sverige krävs nya grepp. Även om de vill, kan inte enstaka rederier själva skapa en marknad.

– Det behövs nya marknadsplatser som gör det enklare för aktörer att båda sälja och köpa. Det behövs mer transparens och kommunikation mellan parterna, säger Karl Jivén.

– Och något av det viktigaste vi tar med oss från det här projektet är att vi exempelvis hade workshops och såg till att biogasaktörer och sjöfartsaktörer fick mötas för att börja lära känna varandra, fyller Desirée Grahn i.

– Ja, säger Karl Jivén. Den som ska etablera en produktionsanläggning behöver en långsiktig kund, både för att få klimatkrisstöd och för att attrahera investerare. Samtidigt behöver rederierna få tillgång till ett bränsle som de kan kalkylera med på lång sikt.

Utvecklingen fortsätter framåt. Flera biogasanläggningar har gått från planering till byggfas, och nya policystyrmedel främjar produktionen av förnybar energi, konstaterar forskarna som i rapporten identifierar följande slutsatser och rekommendationer för framtida arbete:

• Potentialen för biogas är stor och inte fullt utnyttjad.
• Sjöfartsaktörer är mycket intresserade och ser biogas en strategisk lösning.
• Fortsatt dialog mellan aktörer (sjöfartsindustrin, biogasproducenter och transportköpare) är nödvändig för att öka användningen av LBG inom svensk sjöfart.
• Distribution och logistik av LBG behöver förbättras för att möjliggöra enklare leverans till fartyg.
• Långsiktiga avtal behövs för att stabilisera priserna för LBG.
• En marknadsplats för LBG-försäljning kan underlätta för mindre producenter och skapa en mer transparent marknad.
• Skattesystemet kan behöva ses över för att underlätta övergången mellan olika tillstånd (gas/flytande) av biogas.
• Biogas i sjöfarten kan bidra till att minska trycket på elbehovet och fungera som en övergångsåtgärd mot elektrifiering.

Förstudien Förnybar flytande biogas (LBG) till sjöfart i praktiken har författats av:
Desirée Grahn, Anders Hjort, Karl Jivén, IVL Svenska Miljöinstitutet
Ellinor Forsström, Jonatan Gehandler, Sixten Dahlbom, RISE

I samarbete med:
Göteborgs Hamn, Gävle Hamn, Terntank, Furetank, Biogas Syd, Biogas Sydost, Energigas Sverige, Wallenius Sol och Wallenius Marine