Treårigt projekt diskuterar den hållbara hamnen i tre nya rapporter
Innovationsprojektet I.Hamn där små och medelstora hamnar gått samman för att arbeta mot visionen om den ”hållbara hamnen” är klart. Så vad har hänt sedan starten för tre år sedan? Och vart är hamnarna på väg? Vi lät RISE-forskarna Sandra Haraldson och Mikael Lind, som lett projektet som gjorts på uppdrag av Trafikverket och Lighthouse, ge sin syn på saken.
Många svenska debattartiklar om sjöfartens stora betydelse brukar inledas med påståendet att 90 procent av vår import och export någon gång går via sjön. Det måste förstås också betyda att en väldigt stor del av vår varuhandel sker via våra hamnar. Och nu när det talas om att flytta transporterna från landets vägar till sjö och järnväg kan förstås inte hamnarnas betydelse underskattas. Det ställer förstås också nya krav på dem, vilket innovationsprojektet I.Hamn tagit fasta på – målet har varit att stärka små och medelstora svenska hamnars innovationsförmåga genom att underlätta för samverkan och utveckling inom områdena digitalisering, elektrifiering och automatisering. Utifrån det arbetet har RISE formulerat konceptet ”Den hållbara hamnen”.
Så vad har hänt under de här tre åren, finns den hållbara hamnen idag?
– Mycket av arbetet inom I:Hamn har handlat om att få hamnarnas perspektiv på vad den hållbara hamnen är. Vilken roll kan och bör hamnen ha i det framtida transportsystemet? Vilka förmågor krävs? Man kan säga att vi samlat de små och medelstora hamnarna för att ge dem en starkare röst. Enskilt är de för små, säger Sandra Haraldson.
Så hur tänker de?
– För det första vill de slå hål på myten att hamnen bara är ett fönster mot sjöfarten. Idag är man en transportnod som kopplar till samtliga transportslag som kommer på besök. De behöver inte alls ha något med sjöfarten att göra, hamnen råkar bara ligga geografiskt vid vattnet, säger Mikael Lind.
– Ett uttryck för det är alla initiativ om att man ska ha järnvägskapabilitet inne i hamnarna. Och tågoperatörerna, till exempel Green Cargo placerar nu sina järnvägsnoder strategiskt ute vid hamnarna, fyller Sandra Haraldson i.
Ni skriver i en av projektets delrapporter att hamnarna ska bli en proaktiv aktör snarare än en reaktiv. Hur kan man bli mer proaktiv?
– Hamnarna laddar också för att vara energinoder som komplement till transportnoder, både i ljuset av att det är mycket energi som transporteras via sjöfarten men också på grund av Fit for 55 och de nya regleringar som kommer att påverka sjöfarten. Här har du möjlighet som hamn att både vara en länk i energikedjan och någon som också tillhandahåller landström, alternativa bränslen och så vidare, säger Mikael Lind och fortsätter:
– Sedan har vi den digitala dimensionen med hamnen som en digital nod. Det är någonting som fullkomligt exploderat. En viktig del av konceptet den hållbara hamnen bygger på att man är mer transparent på olika sätt och där fyller digitaliseringen en viktig funktion för koordinationen och synkroniseringen, både inom hamnen och mellan hamnen och dess besökare. Samtidigt upptäckte vi, när vi gjorde undersökningen om hamnar som en digital nod, att väldigt få av dem hade en digital strategi. Det är ett uttryck för att man har varit mer reaktiv.
Har man varit för sen på bollen och nu så plötsligt exploderar det?
– Jag tror att i en liten hamn har man inte en dedikerad resurs som jobbar med it-utveckling och digitalisering utan det är något som läggs på någon som har en annan roll. Då är det väldigt svårt att vara proaktiv. En annan aspekt är att det är dyrt och man vill inte göra en investering om man inte är säker på att det ger något. Därför har det varit så viktigt för hamnarna att vara med I.Hamns-klustret och utbyta erfarenheter, typ; ”vi har köpt det här hamnsystemet. Det funkar bra och ger det här och det här.” Det digitala strategiarbetet har helt klart hamnat högre upp på agendan, säger Sandra Haraldson.
Hon fortsätter:
– Vi upptäckte tidigt i projektet att vi måste dela in utvecklingsfrågorna i sådant som hamnarna kan påverka själva och sådant de inte har någon rådighet över. Hamnarna behöver vänta in andra aktörers beslut för att kunna agera.
Reglerna i fit for 55 måste vare en typiskt sådant beslut som kommer att påverka?
– Ja, och mycket av det som hamnarna kommer att behöva göra ligger utanför deras kontroll. De måste avvakta beslut från andra intressenter, till exempel kring alternativa bränslen och landström, vilket skapar någon form av reaktivitet per se.
Så vilken är den stora utmaningen för de små och medelstora hamnarna?
– Jag tror det just handlar om att snabbt kunna förstå vad andra intressenter kommer att göra, till exempel hur andra kommer att respondera på Fit for 55, för att hamnarna ska kunna skapa den infrastruktur som krävs, säger Sandra Haraldson.
– Ja, och I.Hamn har visat att det inte råder någon konkurrens mellan hamnarna, säger Mikael Lind. Man är helt enkelt olika nischade. Alla har sin business och man är inte rädd för att förlora den, utan det handlar mer om att vara tillräckligt responsiv på kraven som andra kommer att ställa.
– Det i kombination med att utveckla det som du har rådighet över, säger Sandra Haraldson. Det finns ändå mycket hamnarna kan göra när det gäller arbetsmaskiner, belysning, uppvärmning och så vidare. Att kombinera det arbetet med det mer responsiva, det är den stora utmaningen tror jag.
Vad är det framför allt för beslut eller behov som hamnarna måste vänta in?
– Bränsletyper är förstås en sak. Standardiserade uttag för landström en annan. Sedan tror jag att lager och förädling, vilket varuägarna ofta lägger intill eller i hamnen, blir viktigt. Att skapa bra planeringsförutsättningar för olika sorter av transportslag blir också det, säger Mikael Lind.
– En annan viktig aspekt är att majoriteten av hamnarna ägs av kommuner och de kanske inte alltid har kostymen för att driva utvecklingen eller ens har möjligheterna att skapa rätt förutsättningar. Därför är det viktigt att stötta hamnstyrelserna att ta de beslut som är affärsmässigt viktiga för att realisera visionen med den hållbara hamnen.
Projektet I.Hamn har tillsammans med deltagande hamnar och Lighthouse Fokusgrupp Hamnar även tagit fram Färdplanen för den hållbara hamnen. Färdplanen har skapats som en klickbar prezipresentation. Klicka på ”bubblorna” i presentationen. Tanken är att färdplanen ska uppdateras kontinuerligt för att återspegla de krav och möjligheter som Sveriges hamnar och dess intressenter står inför.
Läs rapporterna:
-
Kalkylverktyg ska hjälpa hamnar att ställa om
-
Regleringar i vägen för just-in-time
-
Streama den internationella konferensen om brandsäkerhet till sjöss
-
Forskare hjälper Umeå hamn bli en grön energihubb
-
Riksrevisionen: Staten gör för lite mot sjöfartens utsläpp
-
Lighthouse omvärldsanalys 2024 – oroligheterna större
-
Hallå! Vi söker en vikarierande koordinator!
-
Ny postdoktjänst till vätgasforskning för sjöfarten
-
Nu kan propeller och skrov optimeras för sjögång
-
Larmtröttheten ökar av nya digitala system