Samtidigt som USA uppmanar IMO att ändra sitt utsläppsmål till att vara absolut noll år 2050 släpper Världsbanken tre rapporter om vägen till en fossilfri sjöfart. Och i dessa rapporter lyfter man fram att det är grön vätgas och ammoniak som tar oss framåt – något som kan gynna många utvecklingsländer.

Det var på en klimatkonferens tidigare i veckan som John Kerry, USA:s särskilda sändebud i klimatfrågor, uppmanade IMO att vägleda sjöfarten mot nollutsläpp till år 2050. Samtidigt meddelade han att USA förbinder sig att arbeta med andra länder inom organisationen för att nå målet, vilket innebär att landet nu gjort en helomvändning från Trumpadministrationens tidigare attityd.

Några dagar tidigare presenterade Världsbanken tre forskningsrapporter kring möjligheterna att nå en framtida fossilfri sjöfart. Den första rapporten påvisar att ammoniak och vätgas är de mest lovande fossilfria bränslena för framtidens sjöfart – de är mer skalbara, säkrare och mer kostnadskonkurrenskraftiga än andra biodrivmedel eller syntetiska alternativ.

Produktionen av nya fossilfria bränslen skulle också ge många länder som inte har varit traditionella energiexportörer möjligheter att bli det istället för importörer. Bland dem finns flera utvecklingsländer – Brasilien, Malaysia, Indien och lilla Mauritius nämns som väl positionerade för att bli framtida producenter av fossilfria bunkerbränslen. Medan Brasilien, som har omfattande naturgasreserver, i första hand kan producera blå ammoniak (dvs baserad på fossil råvara i kombination med CCS) har Indien och Mauritius (och så småningom Malaysia) hög potential att framställa grön ammoniak med hjälp av förnybar energi. Sverige är ett av de länder som anses ha hög potential att framställa blå ammoniak/vätgas innan vi så småningom kan gå över till grön produktion.

Forskningsrapporten visar också på att utvecklingsländers inhemska produktion av fossilfria bränslen inte bara är till gagn för sjöfartssektorn utan också kan hjälpa länderna att snabbare nå egen generell fossilfrihet. De investeringar som krävs för en landbaserad infrastruktur för produktion av förnybar energi och vätgas kan också användas för den inhemska energisektorn.
Grön ammoniak och grön vätgas har ett brett spektrum av användningsområden.

En av de tre rapporterna fokuserar helt på flytande naturgas (LNG) och dess roll i övergången till en fossilfri sjöfart. Enligt den kommer dess betydelse bli begränsad, både före och efter 2030. Bakom slutsatsen ligger den låga effektiviteten när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser i kombination med svaga kommersiella och tekniska motiveringar. LNG väntas bli ett nischbränsle som främst används på befintliga rutter och specialfartyg eller på platser med starka inhemska intressen som gynnar det.

Naturgas förespås dock spela en viktig och möjliggörande roll för produktion av fossilfritt bränsle. Den kan användas som råvara för vätgasproduktion i kombination med CCS-teknik och kan möjliggöra kommersiell produktionen av blå ammoniak och vätgas innan tillräcklig förnybar elförsörjning blir tillgänglig för full produktion av grön ammoniak och grönt väte.

Till Världsbankens första rapport (länkar till de andra två finns i den).