Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som löper över tio år, 2019-2028 och har nu alltså kommit mer än halvvägs. Programmet, som drivs av Lighthouse, har som målsättning att skapa en internationellt konkurrenskraftig, hållbar och säker sjöfartssektor med god arbetsmiljö.

Hållbar sjöfart
Projektförslag till Hållbar sjöfart 2026

Nu öppnar möjligheten att lämna in projektförslag inför det åttonde året av branschprogrammet Hållbar sjöfart, som Lighthouse driver på uppdrag av Trafikverket. Vi tar emot förslag till och med den 7 april.
Programmet har som övergripande målsättning att skapa en internationellt konkurrenskraftig, hållbar och säker sjöfartssektor med god arbetsmiljö. Mer information om programmet hittas här.
Inför 2026 välkomnar vi projektförslag inom samtliga tematiska områden - Fartygsdesign, framdrivning och handhavande, Maritimt arbetsliv, Effektiva transportsystem, styrmedel och affärsmodeller samt Digitalisering och automatisering. För mer info om tematiska områden, se nedan. Projektförslag kan med fördel vara fortsättning på redan pågående projekt inom ramen för Hållbar sjöfart.
Programmet är öppet för samtliga projekttyper: förstudier, forskningsprojekt och innovationsprojekt. Programmet ska över tid öka innovationsinnehållet varför vi gärna har ett större fokus på innovationsprojekt, och på förstudier med potential att efter genomförande bli innovationsprojekt.
Tillgängliga medel inom Hållbar sjöfart för innevarande och kommande år är totalt ca 38 MSEK:
2025 ca 3,5 MSEK
2026 ca 9 MSEK
2027 ca 11 MSEK
2028 ca 15 MSEK
Generellt gäller att vi önskar få in projektförslag där ni vill utveckla en idé tillsammans med andra aktörer inom Lighthouse. Vi vill att ni - när ni lämnar in förslaget - har stämt av att det finns ett intresse eller behov inom branschen av det förslag ni föreslår.
Om ni däremot har en färdig projektansökan så bör ni skicka den direkt till Trafikverkets sjöfartsportfölj eller till någon annan forskningsfinansiär.
Utförande parter som föreslås finansieras med mer än 100 000 kr ska vara medlemmar i Lighthouse, se här för kontaktuppgifter.
Krav och bedömningskriterier för projekt inom Hållbar sjöfart respektive mall för inlämnande av projektförslag (steg 1) hittar ni längst ner på denna sida.
Tidplan för förslagsprocessen för förslag till 2026 är:
- Inlämning projektförslag i Word-format senast den 7 april, per mail till
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. - Återkoppling lämnas till förslagsställaren senast 26 maj.
- Inlämning komplett projektbeskrivning i Word-format senast den 23 juni, per mail till
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. - Slutligt beslut om vilka projekt som kommer att genomföras inom Hållbar sjöfart 2026 kommer att lämnas senast oktober 2025.
Projektförslag avseende förstudier kan lämnas löpande under året, per mail till
Om ni har frågor eller vill diskutera er projektidé, kontakta oss gärna per mail till
Krav och bedömningskriterier för projekt inom Hållbar sjöfart
Krav och bedömningskriterier för projekt inom Hållbar sjöfart (SWE) (pdf)
Requirements and assessment criteria for projects (ENG) (pdf)
Mall för projektförslag Projektförslag kan skrivas på svenska eller engelska men ska ha en svensk och en engelsk sammanfattning.
Mall för projektförslag (SWE/ENG)(word)
Kommunikation
Nedan hittar du våra publicerade artiklar och videor samt genomförda event som berör branschprogrammet Hållbar Sjöfart. På Trafikverkets sida för Hållbar sjöfart finns en text från Lighthouse som sammanfattar vad som hänt inom sjöfarten under året.
Artiklar:
2025
250415: Nytt koncept kan förebygga blackouter
250407: Ny rapport: Bränslemix av vätgas och metan knappast något för sjöfarten
250320: Se Hållbar sjöfarts årskonferens i efterhand
250313: Nu kan HullMASTER fixa fartygsskrov i hela Europa
2024
240920: Nu kan propeller och skrov optimeras för sjögång
240617: Ammoniaken kräver ett kunskapslyft
240515: Ny rapport: Lösningen på ett hållbarhetsproblem skapar ofta ett annat
240318: Cykelräkning vid kaj kan spara bränsle
240318: Se Hållbar sjöfarts årskonferens 2024
240304: ChatGPT saknar lokalsinne
240228: 77 forskningsmiljoner till programmet Hållbar sjöfart
240227: Sverige kan tjäna mycket på biogas – inte minst spara el
240223: Snart lättare att bygga vätgasdrivna fartyg
240212: Störningarna i containersjöfarten kommer att fortsätta
240207: AI kan öka energieffektiviseringen
2023
231220: Det hänger inte bara på vad som kommer ur skorstenen
231201: Nytt ventilationskoncept mot bränder på framtidens elfärjor
231027: Treårigt projekt diskuterar den hållbara hamnen i tre nya rapporter
231023: Navlösa propellrar mer effektiva
230912: Designstrategin för propellrar till seglande fraktfartyg utvecklad
230830: Så kan överflyttningen till hållbara sjötransporter öka
230515: Lighthouseförstudie om kollektivtrafik följs upp
230427: Så kan infångning av koldioxid ombord bidra till sjöfartens omställning
230314: Självkörande fartyg funkar inte i tät trafik
230308: Inte självklart att LOHC blir ett bra marint bränsle
230308: Se Hållbar sjöfarts årskonferens
230208: Ny förstudie har skapat nytt tänk och nya produkter för brandsäkerhet
230206: Se Trafikverkets FOI-dag för sjöfarten
230203: Eldriven sjöfart från Norrland till södra Sverige möjlig
2022
221222: Psykiska ohälsan inom sjöfarten lägre än väntat
221213: Så ska brandsäkerheten ökas
221116: Se seminariet Batterier ombord på små och stora fartyg – vad händer?
221102: Se Årskonferens Hållbar sjöfart - del 2
220816: Tester i stilla vatten räcker inte
220525: Navigatörer tar gärna hjälp av AI
220517: Se seminariet Vätgas – hope eller hype?
220406: Ny rapport: Silikonfärger billigast och bäst
220315: Se Hållbar sjöfarts årskonferens
220324: Vätgas kan funka med befintlig infrastruktur
220304: Sprinklersystem fungerar sämre på västkusten
220222: Många hinder för urban vattenburen logistik – men möjligheter finns
220216: Hur ska överflyttningen gå till?
220214: Vätgasprojektet ledde till stort samarbete
2021
211223: ”Just-in-Time” krångligt för sjöfarten
211102: Digitalisering vägen framåt för hamnarna
211018: Nya sensorer ökar säkerheten på sjön
211011: Gamifiering kan vara bra, men är också riskfyllt
210910: Vill skapa en handbok för den som vill köra på vätgas
210803: Se webinariet och läs nya rapporten om Lätta elfartyg
210617: Koldioxidavskiljning och lagring – ett viktigt steg på vägen
210610: Slår ett slag för lättviktiga kompositer
210609: Ankringstidens koldioxidutsläpp analyseras
210608: Kör godset på vattenvägen istället!
210603: Sprinklersystemen måste förbättras
210526: Ny förstudie: Så kan olyckorna med farligt gods minskas
210525: Nytt verktyg sparar både miljö och pengar
210519: Ny förstudie: Både teknisk kompetens och allmän miljökunskap behövs
210315:Kan en algoritm ersätta en människa?
210302: Nya segel kräver nya propellrar
210208: Rätt information kan minska olyckor
210129: Nya krav på hamnarna analyseras
201123: Trender kommer och går, forskning består
2020
201014: Tekniken finns, men vem vill betala?
200831: Mycket snack, lite verkstad
200623: Se webinariet Nya resultat från Hållbar sjöfart
200622: Små hamnar beräknas få större delen av trafiken vid överflyttning
200605: Miljoner till forskningsprojekt om sjöfart och utsläppsrätter
200528: Fartyg från ”vita länder” belastar havsmiljön mest
200513: Så blir små hamnar hållbara transportnoder
200511: Kortvariga starka ljud största hotet mot marint liv
200507: Ingen extra kostnad att gå över till elfärjor
200427: Hållbar sjöfart får ytterligare 4,5 miljoner
200302: Hallå där, Åsa Burman!
200207: Förstudie om ammoniak klar – övergår i större projekt
2019
191127: Det är skillnad på sjöfart och sjöfart
191101: Letar efter den ultimata effekten
191021: Så ska den psykiska ohälsan förebyggas
191014: Bättre hamnstatskontroller skulle kunna gynna miljön
191011: Rena skrov vinner i längden
191004: I hamnen ekar undervattensbullret
190925: Fossilfria färjor i stan – en självklarhet men ändå inte
190902: Det behövs ett ökat fokus på de sociala dimensionerna
190821: Hallå där… Åsa Burman som tar Lighthouse till Donsö Shipping Meet
190620: Vad är det för likhet mellan en tyngdlyftare och ett fartyg?
190523: Samstämmiga framtidspaningar på branschseminarium
190502: Louise Warenius, ny koordinator på Lighthouse
190412: Intervju med Åsa Burman i Sjöfartstidningen
190318: Lighthouse söker en koordinator
190227: Sjöfartsprogram för 100 miljoner till Lighthouse
Videor:
Se Hållbar sjöfarts årskonferens 2023
Se seminariet Batterier ombord på små och stora fartyg – vad händer? 2022
Se Årskonferens Hållbar sjöfart - del 2 2022
Se Hållbar sjöfarts årskonferens 2022
Se webinariet om Lätta elfartyg 2021
Se webinariet Vårens resultat från Hållbar sjöfart 2021
Se Lighthouse webinarium Nya resultat från Hållbar sjöfart – del 2 2020
Se Lighthouse webinarium Nya resultat från Hållbar sjöfart 2020
Se Lighthouse seminarium om Branschprogrammet Hållbar sjöfart 2019
Se Lighthouse seminarium från Almedalen om Seglande fartyg 2019
Event:
2023 Hållbar sjöfarts årskonferens
2022 Seminariet Batterier ombord på små och stora fartyg – vad händer?
2022 Årskonferens Hållbar sjöfart - del 2
2022 Hållbar sjöfarts årskonferens
2021 Webinarium: Lätta elfartyg
2021 Webinarium: Vårens resultat från Hållbar sjöfart
2020 Webinarium: Nya resultat från Hållbar sjöfart – del 2
2020 Webinarium: Nya resultat från Hållbar sjöfart 2019 Seminarium: Hållbar Sjöfart för 150 miljoner!
Hållbar sjöfarts temaområden

För att uppnå en sjöfart utan negativa effekter på klimat och miljö krävs djup kunskap om såväl klassiska fartygstekniska frågeställningar som om hur fartyget framförs samt hur sjöfarten påverkar miljön. En hållbar sjöfart förutsätter fartygsteknisk utveckling för att kunna bedöma om nya designkoncept, nya materialval, nya bränslen, ny reningsutrustning m.m. verkligen leder till minskad energiförbrukning och minskad negativ miljöpåverkan såsom utsläpp till luft och vatten m.m. En hållbar sjöfart förutsätter också en ständig utveckling av det operationella handhavandet av fartyg. Hur minskade utsläpp kan uppnås vid daglig drift med hjälp av t.ex. eco-driving, fartbegränsningar och optimering av fartygsrutter med hänsyn till; djupförhållanden, vind och strömmar, kommer även fortsättningsvis att vara ett viktigt forskningsfält.
Eftersom de ekologiska effekterna av utsläpp från fartyg är beroende av när och var utsläppen sker, är det även av betydelse till vilka havsområden som intensiv fartygstrafik styrs. Analyser av sjöfartens rumsliga utnyttjande av känsliga havs- och kustområden är därför nödvändiga.
Inom det sociala hållbarhetsperspektivet kan här även ses hur frågor om såväl design som handhavande kan spela stor roll när det kommer till säkerhet och arbetsmiljö ombord.
Inom det ekonomiska hållbarhetsperspektivet är området relevant då fartygsteknisk innovation och utveckling kan resultera i mer kostnadseffektiva lösningar. Vid såväl nybyggnation som underhåll och utveckling inom befintlig fartygsflotta kan nya, hållbara lösningar av högre kvalitet och/eller till lägre kostnad bidra stärka sjöfartens konkurrenskraft.
Det tematiska området Fartygsdesign, framdrivning och handhavande fokuserar på projekt som leder till utveckling av modeller och metoder som också kan tillämpas på okonventionella framdrivningslösningar, skrovformer eller materialval och leda till fartygs- och reningssystem som är funktionella, effektiva och utgör en god arbetsmiljö. Fartygsdesign, framdrivning och handhavande fokuserar även på projekt om hur det dagliga handhavandet och driften av fartyg kan förändras och förbättras, samt på sjöfartens rumsliga utnyttjande av våra vattenvägar.
En rad aktuella forskningsfrågor inom området lyfts fram i Lighthouse förstudier : Dynamisk dimensionering av fartyg, Maritim elektrifiering – behov och möjligheter och Förbättrade prestandaprognoser och driftsoptimering av fartyg. Forskning inom vindassisterad framdrivning bedrivs också inom Lighthouse postdoktor-program.
Fartygsdesign och framdrivning
I begreppet fartygsdesign och framdrivning inkluderas klassiska marintekniska frågeställningar som t.ex. skrovkonstruktion, utformning av skrovform, propellerdesign, materialval, stabilitet, sjöegenskaper men även framdrivningssystem och alternativa drivmedel, installationer av reningsutrustning, värmeåtervinning, anti-foulingteknik, m.m.
Utformningen av fartygets skrovform och vindmotstånd på överbyggnader påverkar motståndet att driva fartyget framåt. I takt med att fartygen blir större och mer unika var för sig är det viktigt att förstå hur motstånd i vågor och luftmotstånd påverkar drivmedelsförbrukningen. Det finns stora energibesparingsvinster att hämta, speciellt om interaktionen med propeller, roder, fenor för stabilisatorer mm beaktas samtidigt.
Om fartygets vikt och mängden skrovmaterial minskar, sparas resurser vid byggnation och under hela fartygets driftsfas. För att nå den typen av fördelar behöver kunskap utvecklas och metoder förfinas. Effektivare materialutnyttjande förutsätter att skrovhållfastheten kan bedömas i relation till operationsprofil, sjöegenskaper och handhavande med bättre noggrannhet än idag. Med metoder för segelkonstruktioner (vindassisterad framdrivning) kan beroendet av fossil energi minskas, detta behöver dock ses i ett livscykelperspektiv som tar hänsyn till den rad av aspekter, inklusive sjösäkerhet och arbetsmiljö, som installationen innebär. Detsamma gäller förstås alla mer okonventionella uppslag kring alternativa drivmedel och framdrivningssystem. Med ett tydligt systemperspektiv finns också behov av att förbättra säkerheten och precisionen i många av dagens fartygsdesignmetoder för t.ex. skrovkonstruktion, sjöegenskapsanalys, prestanda- och propulsionsprediktering.
Handhavande
Med handhavande menas hur besättning och landbaserad personal styr det dagliga framförandet och driften av fartyg. Hur tillgänglig information och installerad teknik verkligen används har en avgörande inverkan på hur energieffektivt och säkert ett fartyg framförs och hur stora utsläpp det blir till luft och vatten. Kunskap och attityder ombord och iland påverkar förmågan, möjligheten och viljan att optimera handhavandet av fartyget och att nyttja och underhålla installerad teknik.
För att uppnå en hållbar sjöfart krävs djupare kunskap och forskning om människa-teknik-interaktioner där ombord- och landpersonals attityder och beteenden är en viktig förutsättning för att minska sjöfartens miljöpåverkan. En hållbar sjöfart ska nyttja inre vattenvägar och haven på ett hållbart sätt. Forskning som kan belysa nödvändiga förändringar av fartygsrutter, fartygsflöden och ankarplatser för att minska konflikter med andra intressen är även nödvändig.

En fysisk, social och organisatorisk arbetsmiljö som bidrar till ett långsiktigt hållbart arbetsliv är en strategisk utmaning på såväl nationell som global nivå. I Sverige har regeringen antagit en arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet som pekar ut riktningen för åren 2016–2020 (Skr. 2015/16:80). Genom arbetsmiljöstrategin identifieras tre områden som särskilt prioriterade: nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor, ett hållbart arbetsliv samt en god psykosocial arbetsmiljö. På internationell nivå arbetar FN:s sjöfartsorgan IMO för att implementera och genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling. Här har svensk sjöfart stor möjlighet att agera förebild för att uppnå de globala målen inom det maritima arbetslivet.
De tekniska och administrativa system som ska hanteras i arbetslivet blir allt mer komplexa och ställer nya krav på användaren för att övervaka, kontrollera och lösa nya typer av situationer. Utformningen av dessa system påverkar individens prestation, hälsa och välbefinnande men också personalens motivation, attityder och beteenden. Därmed påverkas organisationens totala effektivitet och konkurrenskraft, liksom dess möjlighet att hantera förändringar och säkerhetsutmaningar. Forskningen ska sträva efter att skapa goda och stressfria arbetsförhållanden inom såväl nationell som internationell sjöfart, fria från psykosociala problem och dålig arbetsmiljö till följd av minskade besättningsstorlekar, mindre marginaler i logistikkedjan och brister i design av ny teknik m.m.
Inför en framtid där människor kan förväntas arbeta allt högre upp i åldrarna krävs, utöver möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling, arbetsförhållanden och arbetsvillkor som förebygger risken för tidigt utträde från arbetslivet samtidigt som nödvändig kunskapsöverföring kan säkerställas. Jämlika och inkluderande arbetsplatser där alla, oavsett exempelvis kön, etnisk tillhörighet eller religion, ges samma möjligheter att påverka sitt arbetsliv, och där deras arbete och kompetenser värderas likvärdigt är en förutsättning för en framtida socialt hållbar utveckling.
Området berör i första hand det sociala hållbarhetsperspektivet, samtidigt som ett väl fungerande maritimt arbetsliv är en grundpelare för ekonomiskt hållbar sjöfart. Det krävs intensifierad forskning om hur organisationer och system kan utformas för ett långsiktigt hållbart maritimt arbetsliv. Det krävs även ökad kunskap om samspelet mellan ledning, chefer och medarbetare i flerkulturella miljöer med geografiskt spridda arbetsplatser och hur ledarskapet förhåller sig till ett arbetsliv som är ställt under fortlöpande förändring. Mer forskning behövs också för att förstå hur tekniska och administrativa system inom sjöfarten kan utformas, implementeras och underhållas för att öka dess användbarhet och minska risken för psykisk och fysisk ohälsa, suboptimeringar, felhandlingar och olyckor som kan medföra personskador och skada på fartyg och miljö. Förutsättningarna för att skapa ett hållbart maritimt arbetsliv ligger också i att lyfta vissa frågor till mer tvärvetenskapliga perspektiv och använda erfarenheter från andra områden, utöver sjöfart.
Inom Lighthouse pågår två förstudier kring maritimt arbetsliv, Kompetensförsörjning inom den maritima näringen samt en inventering av forskningsbehov avseende regelverk, pedagogiska behov och människa/maskin-interaktion i fartygens framtida automatiserade och digitaliserade system. Inom Lighthouse postdoktor-program pågår även forskning som fokuserar på de konsekvenser autonoma fartyg kan ha för fartygets organisation, sjöfartsyrket och förhållandet mellan sjöfartens intressenter.

Sjöfart är en förutsättning för världshandeln och den pågående globaliseringen, vårt välstånd och ett centralt inslag i det internationella transportsystemet. Sjöfarten är därmed nära sammankopplat med forskningsområden såsom juridik, national-, företags- och industriell ekonomi med delområden internationell handel, redovisning och logistik. Att utveckla effektiv logistik och integrerade transportsystem, från lokalt till globalt, är centralt för att möta hållbarhetsutmaningarna.
Utvecklingen av befintliga styrmedel och införandet av nya styrmedel är nödvändigt då man inte kan förvänta sig att transportnäringen frivilligt och överallt kommer att vidta de åtgärder som krävs för att nå de politiska mål som fastslagits på olika nivåer.
Styrmedel syftar till att korrigera marknadsmisslyckanden och ändra aktörernas beteende så att resurserna används på ett, ur samhällets perspektiv, mer effektivt sätt. Styrmedlen kan delas in i fyra grupper: administrativa (exempelvis lagstiftning, normer, regelgivning, teknikkrav), ekonomiska (såsom skatter, avgifter, bidrag, subventioner), information (inkluderar bl.a. upplysning, utbildning, rådgivning) samt forskning, utveckling och demonstration (se t.ex. Naturvårdsverkets rapport 6415/2012).
Infrastrukturinvesteringar kan också vara styrmedel eller komplement till styrmedel. I många fall krävs att flera styrmedel kombineras för att nå framgång.
Sjöfartens beskaffenhet är sådan att styrmedel inte kan koncentreras på en nivå. Det finns ett samspel mellan de internationella konventionerna och styrdokumenten, till nationella, regionala och lokala myndigheters styrning. Samtidigt är många styrmedel trafikslagsövergripande och kan inte betraktas isolerat i ett sjöfartssamanhang. Styrmedelverktyget är också tillämpligt i samtliga tre hållbarhetsdimensioner; ekonomiskt, miljömässig och socialt.
Hantering av målkonflikter och avvägningen mellan olika önskvärda utfall är en viktig del av arbetet med att utforma styrmedel. Till exempel kan regler som är ämnade att minimera utsläpp leda till oproportionerliga kostnadsökningar. Detta kan i sin tur försämra mobiliteten för privatpersoner och leda till att mer kostnadseffektiva transporter med högre miljöpåverkan väljs, alternativt minska konkurrenskraften för transportberoende företag. Exempelvis innebär bullerkrav på hamnar att mindre hamnar ofta begränsas i vilka möjliga öppettider som kan erbjudas, vilket försämrar deras konkurrensförmåga gentemot större, mer avskilda, hamnar, och påverkar vilka transportupplägg företag har möjlighet att använda sig av.
Transportsystemet är komplext och det finns en risk att styrmedlens utformning leder till oförutsedda negativa effekter eller att målen inte uppnås. För att undvika detta i möjligaste mån fordras att effekterna av policy och styrmedel samt interaktionseffekter vid kombinationer av dessa kan förutspås med tillräcklig precision. Detta är av särskild vikt vid stora eller täta förändringar, då styrmedlens effektivitet minskar om de inte uppfattas varaktiga nog att styra aktörernas beteende på lång sikt. Slutligen, måste policyn och styrmedel kunna utvärderas i efterhand med avseende på dess måluppfyllelse.
Styrmedel och incitament för hållbara transportsystem måste vidareutvecklas och utvärderas. Detta kräver kunskap och metoder för att värdera sjöfartens samhälls- och företagsekonomiska nyttor och kostnader för att identifiera gap att hantera på den politiska nivån. Det gäller generellt för konkurrensen mellan trafikslag och specifikt vid introduktion av hållbara drivmedel och reningsteknologier, integration med landinfrastrukturen och vissa operativa åtgärder såsom slow-steaming. Området karaktäriseras dels av ett stort beroende mellan privata och offentliga sektorer och dels av behov av internationella lösningar.
Ett flertal förstudier från Lighthouse adresserar området : Beräkning av transportarbete och emissioner i MRV, Low Carbon Marine Freight, Vattenvägen – den intermodala pusselbiten 1 och 2 samt Hållbarhetsklassificering för fartyg. I Lighthouse postdoktor-program arbetade två postdoktorer inom området med fokus på Efterfrågeaspekter på RoRo-sjöfart samt Miljöstyrande avgiftssystem och incitamentsstrukturer för hamnar.

Digitalisering och automatisering har betydelse för samtliga hållbarhetsdimensioner och skapar stora möjligheter för ökad säkerhet och effektivisering inom transportsystemet, så även inom sjöfarten. Risken för olyckor med t.ex. oljespill som följd, kan förväntas minska genom exempelvis mer avancerade anti-kollisionssystem. Det finns även stor potential att använda dessa verktyg för att öka energieffektiviteten och minska drivmedelsförbrukningen och därmed utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar.
Detta tematiska område syftar till att öka och utveckla nyttjandet av digitalisering och automatisering. Samtidigt bygger sjöfarten på att samverkan sker mellan olika aktörer. Digitaliseringen stödjer en kraftigt ökad integration mellan olika aktörer i transportkedjan och utgör därigenom ett nödvändigt smörjmedel för transportsystemet som helhet. Digitalisering och automatisering skapar också möjligheter för förbättrad effektivitet, exempelvis för resurs- och energianvändning, för transportsystemet som helhet men också vad gäller sjösäkerhet och sjöfartsskydd och för människor som operativt arbetar i verksamheten. Säkerhetsfrågor adresserar inte enbart den maritima verksamheten, ökade informationsflöden ställer också ökade krav på säkerhet i informationssamverkan.
Till skillnad från till exempel fossil- eller utsläppsfrihet, är digitalisering och automatisering inget mål i sig. Området – som ofta även inkluderar, och till naturen är beroende av uppkoppling/kommunikation – berör istället ett antal tekniker och tillämpningar som möjliggör radikalt annorlunda lösningar för att åstadkomma hållbarhet, ökad säkerhet och effektivitet inom sjöfartssystemet. Ett starkt motiv för att rikta forskningsinsatser mot de grundfunktioner som kan hänföras till digitalisering, automatisering och uppkoppling är att de har potential till förbättringar som inte bara är inkrementella utan även genomgripande (disruptiva) och kan förändra spelreglerna helt, även inom sjöfarten. Således är området brett. Avgörande för att effektivt uppnå samtliga tre hållbarhetsaspekter kommer att vara exakt hur nyttjande och tillämpning av digitalisering, automatisering och uppkoppling sker. Därför är området i högsta grad relevant för uppfyllandet av de transportpolitiska målen.
Digitalisering och automatisering möjliggör bl.a. ökad energieffektivitet och därmed minskad drivmedelsförbrukning, vilket är en viktig förutsättning för att kunna uppnå fossilfrihet och nollemissioner av skadliga utsläpp. Machine learning kan användas för att optimera ett fartygs prestanda i realtid så att drivmedelsförbrukningen blir så låg som möjligt utefter de förutsättningar som råder just då. Machine learning kan också användas för planering av underhåll så som rengöring av skrov eller propeller, skador på propellern kan också identifieras, m.m. Exempel på andra tillämpningar är rutt- och hastighetsoptimering med avseende på väder, sjögeografi, logistiska förutsättningar i transportkedjan såsom dynamisk ”omplanering” via s.k. prediktiv analys m.m.
Bidraget till omställningen kommer också mer direkt genom exempelvis utveckling av styr- och reglersystem och -komponenter som möjliggör kombination av utsläppsfria och konventionella drifttekniker i hybridsystem. Den sociala hållbarheten berörs inom området främst genom de nya möjligheter för ökad sjösäkerhet som i bästa fall följer av bättre navigationsstöd, kommunikation och styrning under drift, vilka förhoppningsvis minskar risken för incidenter, samt effektivare detektering och räddningsinsats när incidenter väl inträffar. Införandet av alla sådana tekniker måste dock ske utifrån ett användarcentrerat perspektiv, och med kontinuerlig validering mot den avsedda effekten eller nyttan. Exempelvis kan inget säkerhetssystem, oavsett om det är en flytväst eller ett navigationsstöd, bidra till ökad säkerhet om det förblir oanvänt på grund av krångligt handhavande.
Förmågan till prevention och räddningsinsats är kopplat till såväl liv och hälsa som miljö och egendom. Ur det ekonomiska hållbarhetsperspektivet är området relevant för ökad konkurrenskraft såväl med avseende på möjligheten att skapa effektivare tjänster med högre kvalitet och till lägre kostnad, som att skapa nya möjligheter för exportindustrin beträffande export av tjänster, produkter och innovationer som specifikt tas fram för att digitalisera och automatisera sjöfarten.
Digitalisering och automatisering är relevant för, och påverkar, de övriga tre temaområdena Fartygsdesign, framdrivning och handhavande, Maritimt arbetsliv samt Effektiva transportsystem, styrmedel och affärsmodeller. Insatser inom övriga områden, på komponent- eller systemnivå eller för sin implementering, kommer att vara beroende av utvecklingen inom detta område. Till skillnad från förhållandet mellan de övriga tre temaområdena som består av eventuella målkonflikter/-synergier, så är utvecklingen av sjöfartens digitalisering och automatisering en möjliggörare och förutsättning för många av de innovationer som ryms inom de övriga tre temaområdena. Precis som inom flyg, järnvägs- och vägtrafiken är det heller inget självändamål med obemannade fartyg. Graden av automation till sjöss är redan relativt stor och digitalisering och uppkoppling kan snarare användas för ökad säkerhet, förbättrad miljö och ökad konkurrenskraft. Detta kan exemplifieras med utvecklingen inom digital infrastruktur och självlärande tekniker, styr- och reglersystem, optimering och realtidsutbyte av information, digital tillgänglighet och säkerhet eller trafikslagsövergripande trafikledning.
Initiativet Sea Traffic Management (STM) adresserar på ett holistiskt sätt: effektivitet, transportsäkerhet, sjösäkerhet, samhällssäkerhet, miljösäkerhet samt sjöfartens och sjötransportsystemets närmare integrering med andra trafikslag i ett sammanhållet transportsystem. STM är en svensk idé och ett koncept utvecklat i Europa men för en global tillämpning. För att tillgodose sjöfartens och Sjöfartsverkets behov har innovationsarbetet inspirerats av flygområdets SESAR med liknande fokus.
Grunden till STM är en digital infrastrukturmiljö som bygger på internationella standarder och gränssnitt som skapar förutsättningar för leverantörsoberoende informationsutbyte mellan system och aktörer. STM har designats för att leverera samhällsnytta och tjänster. Exempel på tjänster är ruttoptimeringstjänster, ruttinformationsutbyte fartyg till fartyg, förbättrad trafikövervakning, synkronisering av hamnanlöp och stöd för vintersjöfart.
STM-tjänster möjliggör för personal ombord och iland att fatta beslut baserade på realtidsinformation. Det möjliggör högre ankomstprecision, rätt anpassad fart, minskade administrativa bördor och ökat stöd till navigatörer, operatörer och andra användare. STM-projekten engagerar spetskompetenser i Sverige, Europa och världen inom akademi/institut, myndigheter och industri med koppling till sjöfarten och sjötransportområdet. För att driva STM vidare behöver Sverige fortsätta att vara ledande och utveckla konceptet och dess kringtjänster vidare på samma sätt som flyget vidareutvecklar SESAR.
Problemställningarna som adresseras inom digitaliserings- och automatiseringsområdet är mångfasetterade och tvärvetenskapliga. Flera olika typer av projekt kan bli aktuella, allt från teknisk utveckling av komponenter och system, tjänsteutveckling som kombinerar ny och befintlig teknik, nya logistiska och operativa lösningar och nya affärsmodeller som möjliggör så effektiv realisering av digitaliseringens och uppkopplade och/eller automatiserade fartygens potential som möjligt. I området ingår också utvärdering av effekterna, potentialen med olika tekniklösningar samt identifiering av hinder och möjliggörare för storskaligt genomslag för dessa tekniker även inom sjöfartsområdet.
Därvidlag är trafikslagsövergripande jämförande metoder tillämpbara. Även om utveckling av digitalisering och automatisering har varit snabb och accelererande, är den generella tekniska utvecklingen inom sjöfartsområdet historiskt eftersatt jämfört med övriga trafikslag. Trots de stora utmaningarna inom sjöfarten är graden av automation betydligt större inom flyg och för rälsbundna transporter, där det exempelvis finns åtskilliga förarlösa tunnelbanesystem. Inom vägtrafiken görs stora kommersiella investeringar i lösningar för automatiserad körning. Det görs först inom avlysta områden som i gruvor, godsterminaler och hamnar. Även avancerat förarstöd, automatiserade bromssystem och system för längre och tyngre fordonståg som kan föras fram i s.k. kolonnkörning utgör exempel på tekniker som redan idag införts eller är under införande, och som är kostnadsbesparande och/eller förbättrar trafiksäkerheten. Detta öppnar för innovationer som bygger på anpassning av teknik som redan finns eller utvecklas inom andra områden, för tillämpning inom sjöfartsområdet. För att framgångsrikt åstadkomma detta krävs ny, domänspecifik kunskap vid sidan av utveckling och anpassning av tekniker från andra områden.
Lighthouse fokuserade tidigt på området genom förstudien Autonom säkerhet och har fortsatt med förstudien Positionering av fordon ombord RoRo-fartyg.samt VR till sjöss – VR-applikationer inom maritim industri som även kopplar till Maritimt Arbetsliv.
Förstudier
Startade 2025
Styrmedel för att främja produktion av förnybara bränslen till sjöfart
Sjöfartssektorn står inför betydande utmaningar för att minska sin miljöpåverkan och tillgång till förnybara bränslen bedöms vara en förutsättning för att klara omställningen. Huvudsyftet är att identifiera och utvärdera de styrmedel riktade mot sjöfartssektorn som kan driva på ökad produktion av förnybara bränslen inom den svenska sjöfartssektorn, med särskild fokus på att överbrygga det ekonomiska gapet mellan förnybara och fossila bränslen. Forskningen ska ge konkreta rekommendationer för beslutsfattare och branschaktörer. Studien syftar till att analysera och utvärdera de styrmedel som bäst kan stimulera produktionen av förnybara bränslen för sjöfartssektorn. Hänsyn kommer att tas till påverkan från befintliga och kommande EU- och IMO-regleringar med syfte att identifiera och föreslå anpassade incitament som kan minska det ekonomiska gapet mellan förnybara och fossila bränslen. Resultaten kommer att bidra till den bredare diskussionen om hur sjöfarten kan göras mer hållbar genom effektiv användning av både regleringar och ekonomiska incitament. |
Potential Impacts of Wind Farms on Shipping in the Bay of Bothnia
This project aims to identify the potential impacts of the planned offshore wind farms on shipping under winter conditions where ice presents significant challenges. The project will investigate where and how wind farms, ice structures, and shipping routes may intersect by analysing navigation and ice maps. The focus is on how ice conditions, particularly during severe and mild winters, could be impacted by wind farms and how this interaction could affect the safety and efficiency of maritime operations. Through AIS data analyses, ice chart analyses, literature review and interviews with shipmasters, the project will identify risks posed by these offshore structures and the impact of ice on shipping operations. The project’s results will |
Biofouling on Antifouling Coatings under Static and Dynamic conditions
The effectiveness of antifouling paints is described by how well they prevent biofouling compared to a control panel without antifouling properties. Previous studies (e.g., from Florida and France) have shown that results from tests vary depending on whether they are conducted under static or dynamic conditions. In the proposed pre-study, we will compile existing literature on how different hydrodynamic conditions (static and various types of dynamic tests) affect the performance of antifouling paints. The shipping industry's interest lies in the potential energy savings that can be achieved through reduced biofouling with optimized use of antifouling paints. In modeling and calculating potential savings, one needs to convert the roughness generated by biofouling into increased friction. Here, we identified from previous studies that it is necessary to include the fact that the adhesion strength and appearance of living organisms are unique to specific species (Oliveira and Granhag 2016). |
Hållbara Infrastrukturer i Svenska Skärgårdshamnar (HISS)
För att bättre kunna bemöta sjöfartens och samtidigt Försvarsmaktens behov vid planering inför utveckling av skärgårdshamnars infrastruktur behövs en jämförande undersökning av befintliga strategier, planer och direktiv genomföras. HISS projektet ska analysera utveckling av infrastruktur i svenska skärgårdshamnar baserat på befintliga strategier, planer och direktiv kring tillgänglighet för rederier till olika bränslen med låga koldioxidutsläpp (miljömässig hållbarhet), säkerhet inom hantering av nämnda bränslen och gods (social hållbarhet), och tillgång till kostnadseffektiva multimodala transporter (ekonomisk hållbarhet). |
Physics informed grey box modelling of ship dynamics (DEMOPS2)
Large energy savings can be made by solely by measuring the fuel consumption and describing the data, which was shown in the D2E2F project. Prediction models are needed when we also want to predict the future. This was studied in the first DEMOPS project. A deeper understanding of the ship hydrodynamics is however needed to uncover the causality within the prediction models. The causality, the cause and effect of parameters, is essential for optimization of the ship operation. This continuation project therefore proposes an interpretable physics informed grey box model with a stronger connection to the hydrodynamics via CFD calculations and semi-empirical formulas, which will be well suited for optimization. |
How shall OCC be connected to land based CCS development
DNV is currently doing a number of project both inhouse and with the industry of the current state of OCC technologies which will form the baseline for this project. Based on this information we can identify the challenges and opportunities in integrating these systems with land-based carbon capture facilities, and propose a roadmap for implementation in a Swedish context. The core analytical work in the project is to i) estimate the potential for captured CO2 for ships calling ports with already planned onshore infrastructure (e.g. in Gothenburg, Malmö, Gävle, Stockholm) and ii) estimate the additional costs of the connecting ships to this infrastructure. |
Social relations influence over choices of alternative maritime fuels
To meet IMO regulations and combat climate change, the maritime industry requires new, eco-friendly fuels. Despite extensive life cycle assessments (LCAs) assessing environmental and economic viability, it remains unclear how organizations utilize these results in decision-making. Our study employs a bounded rational view to analyze organizational decision processes, examining the involvement of various actors and their impact within the organization and its network of customers and suppliers. Instead of focusing solely on physical aspects, the study emphasizes social relations, offering an overview for each alternative fuel. The research aims to uncover similarities and differences in the social networks for alternative fuels within maritime shipping. This will be done through a literature review and ethnographically inspired interviews with participating organizations. |
Startade 2024
Advanced biodiesels compared to bio methanol
The transition to renewable fuels is crucial for reducing carbon dioxide emissions and dependence on fossil fuels. There is an ongoing debate about whether to focus resources on producing simpler alcohols like methanol or on advanced biodiesels with drop-in potential. Both advanced biodiesels and bio-methanol are promising, but comparative studies considering technical requirements, feedstock availability, and infrastructural needs are lacking. This study examines 2nd to 4th generation biodiesels and compares advanced biodiesel and methanol based on technical performance, costs, and environmental impact. The goal is to provide a holistic understanding of the advantages and disadvantages between biodiesel and biomethanol, including technical adaptations, bunkering, and distribution needs, as well as financial and sustainability differences. The study is framed from a Swedish perspective but incorporates an international view due to the global nature of shipping and regional variations in fuel production.
Frivilliga klimatmål och dess inverkan på användning av LBG till sjöfart
Transport av gods och passagerare med sjöfart där LBG används i Sverige sker via massbalans.
Exempelvis har Löfbergs, Viking Line, Wasa Line, Gotlands Rederiet och rederier i Europa ihop med STX Group gjort detta i Rotterdam.
Ett hinder är att transportinköpande företag, kunder till rederierna, inte verkar kunna tillgodoräkna sig utsläppsminskningar som GHG Protocol. Om detta kvarstår innebär det att företag som är anslutna till Science Based Targets (SBT), inte kan tillgodoräkna sig utsläppsminskningar för Scope 3-utsläpp.
Detta projekt inkluderar (i) en sammanställning av förutsättningar för att tillgängliggöra LBG till sjöfarten enligt SBTs metodik för emissionsberäkningar, (ii) en översiktlig jämförelse med att använda LBG via massbalans jämfört med fysisk transport av LBG till en specifik hamn (iii) en rapport som innehåller analys av resultat och rekommendationer.
Projektet kommer att leda till ökad kunskap om LBG kopplat till sjöfarten, även möjligheter för sjöfarten i stort att använda sig av massbalans.
Market outlook for biofuels for shipping on the Nordic market
The transition to renewable fuels such as biofuels is crucial for achieving long-term goals to reduce climate change. Despite this, there is limited knowledge about the market prospects for biofuels in the maritime sector, both in terms of supply and price. This study aims to map the direction and conditions for biofuels as bunker fuel in the Nordic market. It intends to provide insights into potential opportunities, risks, and challenges that may affect the conditions for biofuels in the market in the future. The project will analyze factors influencing the supply, such as availability, costs, and regulations for biofuels in shipping, and present a comprehensive view of the market's potential and development opportunities. The focus will be on aspects such as price trends, production volumes, competition from other sectors, incoming regulations, the influence of potential geopolitical events, and raw material availability. Potential market interactions between different biofuels, such as co-production, will also be highlighted. The project is primarily focused on biofuels well-known in the maritime industry, such as biogas and biomethanol, and the analysis will concentrate on five- and fifteen-year perspectives. |
Förnybara bränslen för sjöfarten på rätt plats
Utgående från AIS-data och analys av sjöfartens utveckling och fartygsflottan och tidigare genomförda studier upprättas scenarios på framtida efterfrågan på olika alternativa bränslen. Produktionsmöjligheter för dessa volymer analyseras, inkluderande tillgång till el och biogen CO2. Möjlighet till import av dessa alternativa bränslen analyseras. Baserat på gjorda scenarios uppskattas produktions- och logistikkapacitet för dessa alternativa bränslen. Potentiella hinder för införandet av dessa identifieras. Behovet av effektiva styrmedel för att accelerera utvecklingen analyseras. Workshops med referensgruppen genomförs under projektets gång för att diskutera resultaten. Resultaten sammanställs och presenteras dels i en skriftlig rapport, dels på branschprogrammets årliga konferens. |
Modern digital enablement for more efficient digitalization on ships
Förstudien syftar till att skapa en grund för att digital utveckling inom sjöfartssegmentet inom följande områden:
|
Forskningsprojekt
Startade 2025
Omställning till fossilfria dörr-till-dörr Transporter som Inkluderar Sjöfart – framtagande av marknadskraftiga erbjudanden (OTIS)
Projektet adresserar sjötransporter och kopplade landtransporter, dörr-till-dörr. För att påskynda omställningen behöver transportleverantörer paketera gröna transporttjänster på ett attraktivt sätt givet transportköpares kortsiktiga och långsiktiga behov, så att gröna transporttjänster anpassas till transportköpares serviceförväntningar inklusive miljökrav. Tjänster kan kombineras och skräddarsys för att passa olika kundsegment och servicekrav med målet att snabba på realiseringen av gröna transporter och CO2-minskning. Exempelvis olika utformning av transporterbjudande till transportköpare som behöver påtryckningar jämfört med de som vill ligga i framkant. Transportleverantörer kan behöva använda sig av nudging, koordinering, maktstrukturer och förtroende för att påskynda intresset för gröna transporttjänster. Även andra aktörer i transportkedjan, såsom åkerier, järnvägsoperatörer och inlandsterminaler har en viktig roll i utformningen av transportlösningar. Det finns ett stort behov av forskning i denna starka industridrivna utveckling mot gröna transporttjänster för att bättre förstå transportleverantörens roll som möjliggörare att påskynda utvecklingen mot fossilfria och effektiva försörjningskedjor i samspel med transportköpare och nyckelaktörer. |
Underwater Propulsion System for Wind-Assisted Ships: From Flow Physics to Propulsive Factors
Sailing ships were among the earliest human-made transport systems enabling travel across the oceans. Today, wind propulsion is being reconsidered to reduce the marine transport sector’s reliance on fossil fuels and carbon footprint. Modern wind propulsion methods include sails, kites, and Flettner rotors, but also require propellers for consistent performance. This dual propulsion system complicates the design of the propeller and rudder due to varying operational conditions, affecting efficiency, cavitation, underwater noise, and the interaction between the hull, propeller, and rudder. Wind propulsion alters propeller performance by inducing leeway and drift and changing wake into propeller. Current design and route planning tools, based on traditional single-point operating conditions, are inadequate for these complexities. This project aims to enhance understanding of the underwater flow physics of wind-assisted ships, enabling accurate prediction of propulsive factors across a wide range of operating conditions, from solely wind-powered to solely propeller-driven. |
Navigering mot hållbarhet: en analys av sjöfartens externa kostnader och påverkan av teknikval (SEPT)
För att samhället ska kunna kompensera sjöfartens investeringskostnader eller skapa nya regleringar behövs underlag över vilka miljövinster en viss åtgärd har för samhället. Ett sätt att beskriva detta är med de externa kostnaderna som ett visst utsläpp ger upphov till. Det finns idag etablerade metoder för hur externa samhällskostnader kan beräknas avseende utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, kunskap som bl a använts som underlag till ett flertal internationella regleringar avseende sjöfartsbränsle. Kunskap vad gäller sjöfartens påverkan av den marina miljön, och vilken samhällsekonomisk kostnad denna påverkan ger upphov till har däremot fram till nyligen i princip helt saknats. Projektet avser att analysera och beräkna sjöfartens externa kostnader och jämföra dessa med direkta kostnader (teknikkostnader mm). Olika styrmedel kommer analyseras avseende nytta för samhället och förväntat utfall. Viss metodutveckling för att bestämma externaliteter och en analys av osäkerheter ingår. Ett antal fallstudier med utvalda tekniker och/eller styrmedel kommer att användas. |
Cost and Environmental benefits of alternative scenarios for the management of ship-generated greywater from “cradle” to “grave”.
The project is based on Cost-Benefit Analysis (CBA) performed on four modelled ship-generated GW management scenarios. The cost for handling GW in port reception facilities (PRF), PWTP and MWTP, as well as treatment results concerning the main pollutants identified as zinc (Zn), copper (Cu), manganese (Mn), nitrogen (N), phosphorus (P), total suspended solids (TSS), COD-Cr (chemical oxygen demand), 5-day biochemical oxygen demand (BOD5), polyethylene terephthalate (PET), polypropylene (PP), are calculated. The reduction of pollutants is given a shadow price to reflect the benefit for avoidance of negative environmental impact. The shadow prices, the average volume of effluent, and the amount of pollutants eliminated using available technologies, are used to calculate the environmental benefit. CBA, is performed to obtain the Net Profit (NP) which is the difference between the environmental benefits and the costs of managing GW from generation to final disposal. The project seeks to evaluate and compare the NP in the four modeled scenarios to find the most beneficial handling of GW from ships. |
Developing a system for large-scale hydrogen re-fueling
The project's primary objective is to develop a conceptual technical solution for a stationary refueling station dedicated to bunkering hydrogen into ships. This solution will consider technical, economic, and safety considerations, balancing advantages and limitations. Initially, the project will conduct a comprehensive literature review and propose various technical scenarios. The feasibility of each scenario will be examined, focusing on the requirement to refuel 20 tons of hydrogen within an hour. Subsequently, the project will propose a stationary refueling system for compressed hydrogen that meets technical and safety requirements while being financially viable. This proposed solution will be utilized for future research applications aimed at engineering and scaling up the refueling system, followed by constructing and testing a pilot refueling system. |
Startade 2020
DEMOPS Machine learning based speed-power performance modelling to reduce fuel cost and emissions from shipping
I detta projekt kommer vi att utveckla algoritmer för "functional data analysis" (FDA-algoritmer) för att välja/simulera korrekt fartygsdata. Dessa data kommer att användas till sofistikerade maskininlärningsalgoritmer för att kombinera med teoretiska modeller för att bättre förstå och konstruera modeller av fartygs energiprestanda. Vissa omvända maskininlärningsalgoritmer kommer att utvecklas för att korrekt beskriva de vågförhållanden som ett fartyg möter. Slutligen kommer dessa modeller att demonstreras för att visa hur de kan användas för att utveckla energieffektiva åtgärder för fartyg. Potentiella bränslebesparingar och minskning av luftutsläpp kommer att identifieras genom demonstrationerna. |
Innovationsprojekt
Startade 2025
Wind-spotter - Trimning av vingsegel med hjälp av Lidar
För att använda vingsegel optimalt måste deras vinkel till vinden (skotning) ändras kontinuerligt och följa vindens variationer. Det kräver att vindriktning och vindstyrka mäts ombord och ges till vingarnas kontrollsystem. Eftersom skotningen av stora vingsegel är långsam, är det troligen en fördel om kontrollsystemet blir varse ändringar av vindvinkel i god tid innan den når fartyget. Projekt avser undersöka om att man skulle kunna använda en framåtriktad Lidar (lasermätare) för detta ändamål. Det studeras genom att installera Lidar på befintliga fartyg utan vingar. Metodens potential undersöks sedan med hjälp av datorsimuleringar. |
MoRe – Monitoring Reefers for reduced fire risk onboard
Refrigerated cargo units (reefers) are an integral part of sea-borne transport, but at the same time, reefer electrical faults are a common cause of fires [1] [2]. Fires on ro-ro ships pose significant dangers and extinguishing them may often be difficult. Consequently, monitoring connected reefers could be an effective approach to fire prevention. MoRe will develop a solution for reefer monitoring, including software, hardware and a proposed human-machine interface for alerts and alarms. This work is a continuation of studies performed in the LASH FIRE project [3] [4] [5]. The solution will be installed and evaluated both in a land-based test bed and on board the Stena Scandinavica. The project group brings together a mix of expertise in engineering, human-centered design and ship/cargo operations, catering for end-results with a high level of practical applicability. These results will be communicated in ways that maximize the chances for industry uptake. |
Hamnen som en energihubb: Utveckling av ett energiomställningsverktyg för hamnar
Detta innovationsprojekt kommer att utveckla ett analytiskt verktyg för energiomställning för att hjälpa hamnar att övergå till en koldioxidfri framtid. Medan alla hamnar har ett uppdrag att minska sina egna utsläpp och stödja minskningen av utsläpp inom sjötransporter, saknar många hamnar, särskilt de mindre, de analytiska resurser som krävs för att göra detta. Projektet bygger vidare på arbete från en pågående, associerad förstudie inom Lighthouse ("Hamn som energihubb: Uppskattning av efterfrågan på el"), som identifierade behovet av ett sådant verktyg och utvecklade analysramverket som ska kodas in i verktyget. Som ett resultat av detta innovationsprojekt kommer alla hamnar i Sverige att få tillgång till en grundläggande analytisk kapacitet för att förbättra sina individuella omställningsplaner, och den struktur som kodas in i verktyget kommer också att underlätta en kontinuerlig dialog mellan hamnarna när de gemensamt koordinerar sitt stöd för omställningen av sjötransporter. |
Affärsmodellutveckling i svenska hamnar – anpassning till nya volymer genom tillväxt av havsbaserat vindkraft
Sverige har en stor potential att utveckla den havsbaserade vindkraften som kan täcka mer än 50 % av landets förnybara elbehov till 2050 och bidra till ett hållbart energisystem. Hamnkapaciteten i Nordsjöländerna är dock inte tillräcklig och kommer att bli en allvarlig flaskhals för planerad utveckling av havsbaserad vindkraft (Royal Haskoning DHV, 2023). Identifierade utmaningar som svenska hamnar ställs inför är osäkra planer för vindkraftsprojekt, oklar lönsamhet för hamnen, utvecklingsrisker ock konkurrens med andra verksamheter. Projektet syftar till att utveckla en innovativ metodik som hjälper svenska hamnar utvärdera sin affärspotential och identifiera hur en affärsmodell kan sättas upp utifrån de nya behov som vindkraftsindustrin som kundsegment har Det kommer att koppla samman hamnar, sjöfartssektorn, vindutvecklare, lokala myndigheter och dra nytta av lärdomar och goda exempel från Nordic Offshore Wind Alliance (NOW PORTS-projektet). |
Startade 2024
Virtual Wind Ship – a multi-stakeholder testbench
RISE kommer att utveckla och göra tillgänglig en digital testbänk som möjliggör Software-in-the-loop (SIL) och Hardware-in-the-loop (HIL) samtestning av olika aktörers styrsystem och hårdvara för effektiv och säker kontroll av vinddrivna fartyg i realtid. Den digitala testbänken kommer således att möjliggöra skapandet och användningen av digitala tvillingar av vinddrivna fartyg i designfasen. Testbänken kommer att utformas så att den simulerade miljön och systemet under test kan vara fysiskt åtskilda, med kommunikation som endast flyter genom en standardiserad API. Detta kommer att säkerställa tillämpbarhet för fall där styralgoritmer betraktas som företagshemligheter. För att den simulerade miljön ska representera verkligheten på ett korrekt sätt kommer RISE även att tillhandahålla de nödvändiga simuleringsmodeller som krävs för de testinstallationer som förväntas genomföras inom ramen för detta projekt. Detta inkluderar (men är inte begränsat till) hydrodynamiska skeppsmodeller, framdrivningsmodeller och generiska vindframdrivningsmodeller. |
Ice-going performance prediction and voyage planning of electric ships operated between Norrland and southern Sweden
Föreslaget projekt bygger vidare på en Lighthouse-förstudie, finansierad inom Hållbar sjöfart, om ett elektrifierat fartygskoncept mellan Norrland och Södertälje, där fartygets gång i is var identifierad som en begränsande faktor. I föreslaget projekt föreslås tekniska lösningar för att förutsäga fartygsprestanda med avseende på hastighet, energieffektivitet och tidsåtgång. Specifikt utvärderas fartygsprestanda för hybridframdrift och miljöpåverkan jämförs för olika bränslen. Dessutom tas ett verktyg fram för reseplanering baserat på ”high-fidelity” numeriska modeller för ruttoptimering, där målet är att minimera totala operationella kostnader för rederi och varuägare som skickar gods med fartyget. |
Safe and Sustainable Sea Transport Through Development of Test Method for Foiling Craft
Förbättrad batteriteknik och växande miljöhänsyn har lett till ökat intresse och investeringar i elektrifiering, där passagerarfärjor är en lovande kandidat för denna övergång. Bärplansteknik är en lösning för att radikalt förlänga räckvidden för eldrivna fartyg genom att minska fartygets effektbehov. Forsknings- och testmetoder för farkoster med bärplan har dock släpat efter då det är svårt att återskapa den mycket dynamiska och komplexa miljö som bärplanen verkar i. Det finns ett akut behov av att utveckla skräddarsydda testmetoder för bärplansfartyg, för att möjliggöra förbättrad design av framtida bärplansfartyg, vilket kan bidra till säkrare och mer hållbara marina transporter. I det här projektet strävar vi efter att utveckla avancerade testmetoder för att testa bärplan under realistiska, dynamiska förhållanden med målet att tillhandahålla information för design av bärplan- och propulsionssystem. Bärplanens karaktäristik och prestanda i vågor samt dynamisk respons vid plötsliga islag är huvudfokus för denna studie. |
Startade 2022
PUB – Prediktionsmetoder för utstrålat fartygsbuller
Projektet syftar till att utveckla nya noggranna och kostnadseffektiva metoder för att prediktera och mäta propellergenererat undervattensbuller, i ett tidigt designskede genom datormetoder och i labmiljö, samt vid fullskalemätningar i havet. De utvecklade metoderna kommer att implementeras för kommersiella uppdrag hos de deltagande parterna. Mätningar kommer att göras både för ett fartyg till havs och i labmiljö och datorsimuleringar kommer att göras för samma fall. Projektupplägget ger därmed möjlighet att koppla faktiskt uppmätt buller och tryckpulser till motsvarande prediktioner vilket ökar förståelsen för hur resultat ska tolkas och analyseras; detta kommer att väsentligt förbättra överrensstämmelsen mellan bullerprediktioner och verkligheten jämfört med de metoder som finns idag. Projektgruppen innefattar redare och underleverantörer, såväl som forskningsinstitut och akademi, och representerar en bred nationell kompetens kring sjöfartens emissioner av undervattensbuller. |
Förstudier

Machine Learning-based Predictive Maintenance and Lifetime Estimation: Application for Electrical Equipment in the Maritime Sector

Battery Fire Safety BattFiSafe23

Vätgasinblandning i marina LNG/LBG bränslen
Safety of ammonia on board
Målkonflikter inom sjöfartsområdet
Förnybar flytande biogas (LBG) till sjöfart i praktiken
Increase shipping efficiency using ship data analytics and AI to assist ship operations
Pilot Study of Electric Hubless Rim-Driven Thrusters for Transport in Inland Waterways
Hållbara transportinköp för ökad sjöfart
Carbon capture potential onboard ships
Handling of hydrogen in liquid form as LOHC from a shipping perspective
Hållbara försörjningskedjor med eldriven sjöfart mellan Norrland och Södertälje
AI-based Fire safety system using Big Data
Kompositer för en hållbar sjöfart
Psykisk ohälsa i sjöfarten, en prevalensstudie
ReliS – Reliable Sprinkler
Myndigheters roll för urban vattenburen logistik
Safe Hydrogen Installation onboard
BRAVE ECO - Benchmark for Reduction of Anchoring Vessels’ Emissions - Enabling Change of Operation
Intressentanalys av Sveriges hamninfrastruktur
Gamification för vattenburen trafik i tidiga planeringsskeden
Reducing undeclared and misdeclared dangerous goods to improve maritime transport safety
Utbildning för en miljömässigt hållbar sjöfart
Aftertreatment of methane slip from marine gas engines
SHIP – Social hållbarhet i praktiken
Size, specialization and flexibility – the role of ports in a sustainable transport
Digitalisation and automation in small and medium sized Swedish ports (SMPs)
Miljöpåverkan av en hamns undervattensbuller
Fossilfri kollektivtrafik på vatten
On the potential of ammonia as fuel for shipping
Forskningsprojekt
Propeller-Hull Interaction Effects in Waves – Part 2
Hydrogen, ammonia, and battery-electric propulsion for future shipping

COLREG 2 - Potential consequences of varying algorithms in traffic situations
Propeller-Hull Interaction Effects in waves (part 1)
Operationalizing COLREGs in SMART ship navigation
Sustainable ship hull maintenance strategies
Innovationsprojekt
ELÄTTRA - Utilization of high-strength steel for weight reduction of large electric ships
