Hållbar sjöfart
Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som löper över tio år, 2019-2028 och har nu alltså kommit halvvägs. Programmet, som drivs av Lighthouse, har som målsättning att skapa en internationellt konkurrenskraftig, hållbar och säker sjöfartssektor med god arbetsmiljö.
Under våren 2025 öppnar möjligheten att lämna projektförslag till det åttonde året av branschprogrammet Hållbar sjöfart, som Lighthouse driver på uppdrag av Trafikverket.
Lighthouse tar dock emot projektförslag avseende förstudier löpande under året, per mail till
Programmet har som övergripande målsättning att skapa en internationellt konkurrenskraftig, hållbar och säker sjöfartssektor med god arbetsmiljö. Mer information om programmet hittas här.
Generellt gäller att vi önskar få in projektförslag där ni vill utveckla en idé tillsammans med andra aktörer inom Lighthouse. Vi vill att ni - när ni lämnar in förslaget - har stämt av att det finns ett intresse eller behov inom branschen av det förslag ni föreslår.
Om ni däremot har en färdig projektansökan så bör ni skicka den direkt till Trafikverkets sjöfartsportfölj eller till någon annan forskningsfinansiär.
Utförande parter som föreslås finansieras med mer än 100 000 kr ska vara medlemmar i Lighthouse, se här för kontaktuppgifter.
Krav och bedömningskriterier för projekt inom Hållbar sjöfart respektive mallar för inlämnande av projektförslag (steg 1) respektive fullständig projektbeskrivning (steg 2) hittar ni längst ner på denna sida. Projektförslag och projektbeskrivning kan skrivas på svenska eller engelska men ska ha en svensk och en engelsk sammanfattning.
Om ni har frågor eller vill diskutera er projektidé, kontakta oss gärna per mail till
Krav och bedömningskriterier för projekt inom Hållbar sjöfart (SWE) (pdf)
Requirements and assessment criteria for projects (ENG) (pdf)
Förstudier
Startade 2024
Vätgasinblandning i marina LNG/LBG bränslen - Anders Hjort, IVL Svenska Miljöinstitutet
Modern digital enablement for more efficient digitalization on ships - Mikael Johansson, DNV
Battery Fire Safety BattFiSafe23 - Kristoffer Uulas, DNV
Machine Learning-based Predictive Maintenance and Lifetime Estimation: Application for Electrical Equipment in the Maritime Sector - Lucas Thomée, DNV Power System Planning Nordics
Förnybara bränslen för sjöfarten på rätt plats - Björn Samuelsson, Uppsala universitet
Startade 2023
Robo-RoRo - Effektiv autonom ombordkörning av rullande last - Joakim Lundman, RISE
Målkonflikter - Erik Fridell, IVL Svenska Miljöinstitutet
Säker ammoniak ombord - Anna Karlsson, RISE
Forskningsprojekt
Startade 2021
Propeller-Hull Interaction Effects in Waves – Part 2 – Arash Eslamdoost, Chalmers
Startade 2020
DEMOPS Machine learning based speed-power performance modelling to reduce fuel cost and emissions from shipping – Wengang Mao, Chalmers
Innovationsprojekt
Startade 2024
Safe and Sustainable Sea Transport Through Development of Test Method for Foiling Craft - Alex Shiri, RISE
Ice-going performance prediction and voyage planning of electric ships operated between Norrland and southern Sweden - Zhiyuan Li, Chalmers
Virtual Wind Ship – a multi-stakeholder testbench - Luis Sanchez-Heres, RISE l
Startade 2022
HÅLL 2.0 Hållbart fartygsunderhåll – Erik Ytreberg, Chalmers
PUB – Prediktionsmetoder för utstrålat fartygsbuller – Rickard Bensow, Chalmers
ELÄTTRA – Nyttjande av höghållfast stål för viktminskning och reducerad miljöpåverkan av större fartyg – Andreas Bach, RISE
Förstudier
Safety of ammonia on board - Anna Karlsson, RISE
Målkonflikter inom sjöfartsområdet - Erik Fridell,
Datainsamling med hjälp av IoT på passagerarfärja - Fredrik Ahlgren,
Förnybar flytande biogas (LBG) till sjöfart i praktiken - Karl Jivén, IVL Svenska Miljöinstitutet
Increase shipping efficiency using ship data analytics and AI to assist ship operations - Wengang Mao, Chalmers
Pilot Study of Electric Hubless Rim-Driven Thrusters for Transport in Inland Waterways – Hua-Dong Yao,Chalmers
Hållbara transportinköp för ökad sjöfart – Linda Styhre IVL Svenska Miljöinstitutet
Carbon capture potential onboard ships -Karl Jivén, IVL Svenska Miljöinstitutet
Handling of hydrogen in liquid form as LOHC from a shipping perspective – Anders Hjorth,IVL Svenska Miljöinstitutet
Hållbara försörjningskedjor med eldriven sjöfart mellan Norrland och Södertälje -Sara Rogerson, RISE
AI-based Fire Safety system using Big Data – Mikael Hägg, RISE
Kompositer för en hållbar sjöfart – Peter Sjögren, RISE Publicerad november 2022
Psykisk ohälsa i sjöfarten, en prevalensstudie – Joakim Dahlman, VTI
Relis – Reliable sprinkler – Anna Karlsson, RISE
Myndigheters roll för urban vattenburen logistik – Sönke von Wieding,SSPA/RISE. Publicerad februari 2022
Safe Hydrogen Installation onboard – Ellinor Forsström, RISE
BRAVE ECO -Benchmark for Reduction of Anchoring Vessels’ Emissions – Enabling Change of Operations – Fredrik Rauer, Göteborgs Hamn
Intressentanalys av Sveriges hamninfrastruktur – Linea Kjellsdotter Ivert, VTI
Gamification för vattenburen trafik i tidiga planeringsskeden – Nicole Kringos, KTH
Utbildning för en miljömässigt hållbar sjöfart – Kent Salo, Chalmers
Reducing undeclared and misdeclared dangerous goods to improve maritime transport safety - Marta Gonzalez-Aregall, Göteborgs Universitet
Utbildning för en miljömässigt hållbar sjöfart – Kent Salo, Chalmers
Aftertreatment of methane slip from marine gas engines- Hulda Winnes, IVL Svenska miljöinstitutet
Social hållbarhet i praktiken (SHIP). Kartläggning av det strategiska och praktiska arbetet med socialt hållbar utveckling i svensk sjöfartsnäring – Cecilia Österman, Linnéuniversitetet
Storlek, specialisering och flexibilitet – hamnarnas roll i ett hållbart transportsystem – Inge Vierth, VTI
The potential of ammonia as fuel for shipping – Julia Hansson, IVL Svenska Miljöinstitutet
Fossilfri kollektivtrafik på vatten – Karl Jivén, IVL Svenska Miljöinstitutet
Miljöpåverkan av en hamns undervattensbuller – analys av forskningsbehov kring källor och effekter samt åtgärder och styrmedel för att mildra problemet – Torbjörn Johansson, IVL Svenska Miljöinstitutet
Digitalisering och automatisering i små och medelstora hamnar – Mikael Lind, RISE
Analys av Paris MoU i relation till sjöfartens miljöpåverkan och konkurrensneutralitet – Ida-Maja Hassellöv, Chalmers
Forskningsprojekt
COLREG3 – Exploring the potential of Large Language Models in marine navigation systems – Luis Sanchez-Heres,
Vätgas, ammoniak och batteridrift för framtidens sjöfart – Selma Brynolf, Chalmers
Operationalizing COLREGs in SMART ship navigation – Part 2 – Reto Weber, Chalmers
Propeller-Hull Interaction Effects in Waves (Part 1) – Arash Eslamdoost, Chalmers
Operationalizing COLREGs in SMART ship navigation – Part 1 – Reto Weber, Chalmers
Sustainable ship hull maintenance strategies – Erik Ytreberg, Chalmers
Innovationsprojekt
Datainsamling med hjälp av IoT på passagerarfärja - Fredrik Ahlgren, Linnéuniversitetet
H2 – by the book: Metodik för ”alternativ design”-analys - Ellinor Forsström, RISE
Battery Fire Safety Ventilation for Fully Electrical Vessel – Anna Karlsson, RISE
Slutrapport I.hamn Digitalisering, automatisering och elektrifiering av svenska små och medelstora hamnar - Sandra Haraldson, RISE
SailProp – Even sailing vessels need an efficient propeller, Sofia Werner, RISE (SSPA),
The concept of the sustainable port – ports becoming enablers of sustainability in transports and logistics (delrapport, I.Hamn) – Sandra Haraldson, RISE
The Sustainable Development Goals: An opportunity for seaports to drive business value - A practical guide (delrapport, I.Hamn) – Sandra Haraldson, RISE
Autonom säkerhet – nya sensorer – Mikael Hägg, RISE
Lätta elfartyg – Mikael Hägg, RISE
Nedan hittar du våra publicerade artiklar och videor samt genomförda event som berör branschprogrammet Hållbar Sjöfart. På Trafikverkets sida för Hållbar sjöfart finns en text från Lighthouse som sammanfattar vad som hänt inom sjöfarten under året.
Artiklar:
2024
240617: Ammoniaken kräver ett kunskapslyft
240515: Ny rapport: Lösningen på ett hållbarhetsproblem skapar ofta ett annat
240318: Cykelräkning vid kaj kan spara bränsle
240318: Se Hållbar sjöfarts årskonferens 2024
240304: ChatGPT saknar lokalsinne
240228: 77 forskningsmiljoner till programmet Hållbar sjöfart
240227: Sverige kan tjäna mycket på biogas – inte minst spara el
240223: Snart lättare att bygga vätgasdrivna fartyg
240212: Störningarna i containersjöfarten kommer att fortsätta
240207: AI kan öka energieffektiviseringen
2023
231220: Det hänger inte bara på vad som kommer ur skorstenen
231201: Nytt ventilationskoncept mot bränder på framtidens elfärjor
231027: Treårigt projekt diskuterar den hållbara hamnen i tre nya rapporter
231023: Navlösa propellrar mer effektiva
230912: Designstrategin för propellrar till seglande fraktfartyg utvecklad
230830: Så kan överflyttningen till hållbara sjötransporter öka
230515: Lighthouseförstudie om kollektivtrafik följs upp
230427: Så kan infångning av koldioxid ombord bidra till sjöfartens omställning
230314: Självkörande fartyg funkar inte i tät trafik
230308: Inte självklart att LOHC blir ett bra marint bränsle
230308: Se Hållbar sjöfarts årskonferens
230208: Ny förstudie har skapat nytt tänk och nya produkter för brandsäkerhet
230206: Se Trafikverkets FOI-dag för sjöfarten
230203: Eldriven sjöfart från Norrland till södra Sverige möjlig
2022
221222: Psykiska ohälsan inom sjöfarten lägre än väntat
221213: Så ska brandsäkerheten ökas
221116: Se seminariet Batterier ombord på små och stora fartyg – vad händer?
221102: Se Årskonferens Hållbar sjöfart - del 2
220816: Tester i stilla vatten räcker inte
220525: Navigatörer tar gärna hjälp av AI
220517: Se seminariet Vätgas – hope eller hype?
220406: Ny rapport: Silikonfärger billigast och bäst
220315: Se Hållbar sjöfarts årskonferens
220324: Vätgas kan funka med befintlig infrastruktur
220304: Sprinklersystem fungerar sämre på västkusten
220222: Många hinder för urban vattenburen logistik – men möjligheter finns
220216: Hur ska överflyttningen gå till?
220214: Vätgasprojektet ledde till stort samarbete
2021
211223: ”Just-in-Time” krångligt för sjöfarten
211102: Digitalisering vägen framåt för hamnarna
211018: Nya sensorer ökar säkerheten på sjön
211011: Gamifiering kan vara bra, men är också riskfyllt
210910: Vill skapa en handbok för den som vill köra på vätgas
210803: Se webinariet och läs nya rapporten om Lätta elfartyg
210617: Koldioxidavskiljning och lagring – ett viktigt steg på vägen
210610: Slår ett slag för lättviktiga kompositer
210609: Ankringstidens koldioxidutsläpp analyseras
210608: Kör godset på vattenvägen istället!
210603: Sprinklersystemen måste förbättras
210526: Ny förstudie: Så kan olyckorna med farligt gods minskas
210525: Nytt verktyg sparar både miljö och pengar
210519: Ny förstudie: Både teknisk kompetens och allmän miljökunskap behövs
210315:Kan en algoritm ersätta en människa?
210302: Nya segel kräver nya propellrar
210208: Rätt information kan minska olyckor
210129: Nya krav på hamnarna analyseras
201123: Trender kommer och går, forskning består
2020
201014: Tekniken finns, men vem vill betala?
200831: Mycket snack, lite verkstad
200623: Se webinariet Nya resultat från Hållbar sjöfart
200622: Små hamnar beräknas få större delen av trafiken vid överflyttning
200605: Miljoner till forskningsprojekt om sjöfart och utsläppsrätter
200528: Fartyg från ”vita länder” belastar havsmiljön mest
200513: Så blir små hamnar hållbara transportnoder
200511: Kortvariga starka ljud största hotet mot marint liv
200507: Ingen extra kostnad att gå över till elfärjor
200427: Hållbar sjöfart får ytterligare 4,5 miljoner
200302: Hallå där, Åsa Burman!
200207: Förstudie om ammoniak klar – övergår i större projekt
2019
191127: Det är skillnad på sjöfart och sjöfart
191101: Letar efter den ultimata effekten
191021: Så ska den psykiska ohälsan förebyggas
191014: Bättre hamnstatskontroller skulle kunna gynna miljön
191011: Rena skrov vinner i längden
191004: I hamnen ekar undervattensbullret
190925: Fossilfria färjor i stan – en självklarhet men ändå inte
190902: Det behövs ett ökat fokus på de sociala dimensionerna
190821: Hallå där… Åsa Burman som tar Lighthouse till Donsö Shipping Meet
190620: Vad är det för likhet mellan en tyngdlyftare och ett fartyg?
190523: Samstämmiga framtidspaningar på branschseminarium
190502: Louise Warenius, ny koordinator på Lighthouse
190412: Intervju med Åsa Burman i Sjöfartstidningen
190318: Lighthouse söker en koordinator
190227: Sjöfartsprogram för 100 miljoner till Lighthouse
Videor:
Se Hållbar sjöfarts årskonferens 2023
Se seminariet Batterier ombord på små och stora fartyg – vad händer? 2022
Se Årskonferens Hållbar sjöfart - del 2 2022
Se Hållbar sjöfarts årskonferens 2022
Se webinariet om Lätta elfartyg 2021
Se webinariet Vårens resultat från Hållbar sjöfart 2021
Se Lighthouse webinarium Nya resultat från Hållbar sjöfart – del 2 2020
Se Lighthouse webinarium Nya resultat från Hållbar sjöfart 2020
Se Lighthouse seminarium om Branschprogrammet Hållbar sjöfart 2019
Se Lighthouse seminarium från Almedalen om Seglande fartyg 2019
Event:
2023 Hållbar sjöfarts årskonferens
2022 Seminariet Batterier ombord på små och stora fartyg – vad händer?
2022 Årskonferens Hållbar sjöfart - del 2
2022 Hållbar sjöfarts årskonferens
2021 Webinarium: Lätta elfartyg
2021 Webinarium: Vårens resultat från Hållbar sjöfart
2020 Webinarium: Nya resultat från Hållbar sjöfart – del 2
2020 Webinarium: Nya resultat från Hållbar sjöfart 2019 Seminarium: Hållbar Sjöfart för 150 miljoner!
Hållbar sjöfarts temaområden
För att uppnå en sjöfart utan negativa effekter på klimat och miljö krävs djup kunskap om såväl klassiska fartygstekniska frågeställningar som om hur fartyget framförs samt hur sjöfarten påverkar miljön. En hållbar sjöfart förutsätter fartygsteknisk utveckling för att kunna bedöma om nya designkoncept, nya materialval, nya bränslen, ny reningsutrustning m.m. verkligen leder till minskad energiförbrukning och minskad negativ miljöpåverkan såsom utsläpp till luft och vatten m.m. En hållbar sjöfart förutsätter också en ständig utveckling av det operationella handhavandet av fartyg. Hur minskade utsläpp kan uppnås vid daglig drift med hjälp av t.ex. eco-driving, fartbegränsningar och optimering av fartygsrutter med hänsyn till; djupförhållanden, vind och strömmar, kommer även fortsättningsvis att vara ett viktigt forskningsfält.
Eftersom de ekologiska effekterna av utsläpp från fartyg är beroende av när och var utsläppen sker, är det även av betydelse till vilka havsområden som intensiv fartygstrafik styrs. Analyser av sjöfartens rumsliga utnyttjande av känsliga havs- och kustområden är därför nödvändiga.
Inom det sociala hållbarhetsperspektivet kan här även ses hur frågor om såväl design som handhavande kan spela stor roll när det kommer till säkerhet och arbetsmiljö ombord.
Inom det ekonomiska hållbarhetsperspektivet är området relevant då fartygsteknisk innovation och utveckling kan resultera i mer kostnadseffektiva lösningar. Vid såväl nybyggnation som underhåll och utveckling inom befintlig fartygsflotta kan nya, hållbara lösningar av högre kvalitet och/eller till lägre kostnad bidra stärka sjöfartens konkurrenskraft.
Det tematiska området Fartygsdesign, framdrivning och handhavande fokuserar på projekt som leder till utveckling av modeller och metoder som också kan tillämpas på okonventionella framdrivningslösningar, skrovformer eller materialval och leda till fartygs- och reningssystem som är funktionella, effektiva och utgör en god arbetsmiljö. Fartygsdesign, framdrivning och handhavande fokuserar även på projekt om hur det dagliga handhavandet och driften av fartyg kan förändras och förbättras, samt på sjöfartens rumsliga utnyttjande av våra vattenvägar.
En rad aktuella forskningsfrågor inom området lyfts fram i Lighthouse förstudier : Dynamisk dimensionering av fartyg, Maritim elektrifiering – behov och möjligheter och Förbättrade prestandaprognoser och driftsoptimering av fartyg. Forskning inom vindassisterad framdrivning bedrivs också inom Lighthouse postdoktor-program.
Fartygsdesign och framdrivning
I begreppet fartygsdesign och framdrivning inkluderas klassiska marintekniska frågeställningar som t.ex. skrovkonstruktion, utformning av skrovform, propellerdesign, materialval, stabilitet, sjöegenskaper men även framdrivningssystem och alternativa drivmedel, installationer av reningsutrustning, värmeåtervinning, anti-foulingteknik, m.m.
Utformningen av fartygets skrovform och vindmotstånd på överbyggnader påverkar motståndet att driva fartyget framåt. I takt med att fartygen blir större och mer unika var för sig är det viktigt att förstå hur motstånd i vågor och luftmotstånd påverkar drivmedelsförbrukningen. Det finns stora energibesparingsvinster att hämta, speciellt om interaktionen med propeller, roder, fenor för stabilisatorer mm beaktas samtidigt.
Om fartygets vikt och mängden skrovmaterial minskar, sparas resurser vid byggnation och under hela fartygets driftsfas. För att nå den typen av fördelar behöver kunskap utvecklas och metoder förfinas. Effektivare materialutnyttjande förutsätter att skrovhållfastheten kan bedömas i relation till operationsprofil, sjöegenskaper och handhavande med bättre noggrannhet än idag. Med metoder för segelkonstruktioner (vindassisterad framdrivning) kan beroendet av fossil energi minskas, detta behöver dock ses i ett livscykelperspektiv som tar hänsyn till den rad av aspekter, inklusive sjösäkerhet och arbetsmiljö, som installationen innebär. Detsamma gäller förstås alla mer okonventionella uppslag kring alternativa drivmedel och framdrivningssystem. Med ett tydligt systemperspektiv finns också behov av att förbättra säkerheten och precisionen i många av dagens fartygsdesignmetoder för t.ex. skrovkonstruktion, sjöegenskapsanalys, prestanda- och propulsionsprediktering.
Handhavande
Med handhavande menas hur besättning och landbaserad personal styr det dagliga framförandet och driften av fartyg. Hur tillgänglig information och installerad teknik verkligen används har en avgörande inverkan på hur energieffektivt och säkert ett fartyg framförs och hur stora utsläpp det blir till luft och vatten. Kunskap och attityder ombord och iland påverkar förmågan, möjligheten och viljan att optimera handhavandet av fartyget och att nyttja och underhålla installerad teknik.
För att uppnå en hållbar sjöfart krävs djupare kunskap och forskning om människa-teknik-interaktioner där ombord- och landpersonals attityder och beteenden är en viktig förutsättning för att minska sjöfartens miljöpåverkan. En hållbar sjöfart ska nyttja inre vattenvägar och haven på ett hållbart sätt. Forskning som kan belysa nödvändiga förändringar av fartygsrutter, fartygsflöden och ankarplatser för att minska konflikter med andra intressen är även nödvändig.
En fysisk, social och organisatorisk arbetsmiljö som bidrar till ett långsiktigt hållbart arbetsliv är en strategisk utmaning på såväl nationell som global nivå. I Sverige har regeringen antagit en arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet som pekar ut riktningen för åren 2016–2020 (Skr. 2015/16:80). Genom arbetsmiljöstrategin identifieras tre områden som särskilt prioriterade: nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor, ett hållbart arbetsliv samt en god psykosocial arbetsmiljö. På internationell nivå arbetar FN:s sjöfartsorgan IMO för att implementera och genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling. Här har svensk sjöfart stor möjlighet att agera förebild för att uppnå de globala målen inom det maritima arbetslivet.
De tekniska och administrativa system som ska hanteras i arbetslivet blir allt mer komplexa och ställer nya krav på användaren för att övervaka, kontrollera och lösa nya typer av situationer. Utformningen av dessa system påverkar individens prestation, hälsa och välbefinnande men också personalens motivation, attityder och beteenden. Därmed påverkas organisationens totala effektivitet och konkurrenskraft, liksom dess möjlighet att hantera förändringar och säkerhetsutmaningar. Forskningen ska sträva efter att skapa goda och stressfria arbetsförhållanden inom såväl nationell som internationell sjöfart, fria från psykosociala problem och dålig arbetsmiljö till följd av minskade besättningsstorlekar, mindre marginaler i logistikkedjan och brister i design av ny teknik m.m.
Inför en framtid där människor kan förväntas arbeta allt högre upp i åldrarna krävs, utöver möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling, arbetsförhållanden och arbetsvillkor som förebygger risken för tidigt utträde från arbetslivet samtidigt som nödvändig kunskapsöverföring kan säkerställas. Jämlika och inkluderande arbetsplatser där alla, oavsett exempelvis kön, etnisk tillhörighet eller religion, ges samma möjligheter att påverka sitt arbetsliv, och där deras arbete och kompetenser värderas likvärdigt är en förutsättning för en framtida socialt hållbar utveckling.
Området berör i första hand det sociala hållbarhetsperspektivet, samtidigt som ett väl fungerande maritimt arbetsliv är en grundpelare för ekonomiskt hållbar sjöfart. Det krävs intensifierad forskning om hur organisationer och system kan utformas för ett långsiktigt hållbart maritimt arbetsliv. Det krävs även ökad kunskap om samspelet mellan ledning, chefer och medarbetare i flerkulturella miljöer med geografiskt spridda arbetsplatser och hur ledarskapet förhåller sig till ett arbetsliv som är ställt under fortlöpande förändring. Mer forskning behövs också för att förstå hur tekniska och administrativa system inom sjöfarten kan utformas, implementeras och underhållas för att öka dess användbarhet och minska risken för psykisk och fysisk ohälsa, suboptimeringar, felhandlingar och olyckor som kan medföra personskador och skada på fartyg och miljö. Förutsättningarna för att skapa ett hållbart maritimt arbetsliv ligger också i att lyfta vissa frågor till mer tvärvetenskapliga perspektiv och använda erfarenheter från andra områden, utöver sjöfart.
Inom Lighthouse pågår två förstudier kring maritimt arbetsliv, Kompetensförsörjning inom den maritima näringen samt en inventering av forskningsbehov avseende regelverk, pedagogiska behov och människa/maskin-interaktion i fartygens framtida automatiserade och digitaliserade system. Inom Lighthouse postdoktor-program pågår även forskning som fokuserar på de konsekvenser autonoma fartyg kan ha för fartygets organisation, sjöfartsyrket och förhållandet mellan sjöfartens intressenter.
Sjöfart är en förutsättning för världshandeln och den pågående globaliseringen, vårt välstånd och ett centralt inslag i det internationella transportsystemet. Sjöfarten är därmed nära sammankopplat med forskningsområden såsom juridik, national-, företags- och industriell ekonomi med delområden internationell handel, redovisning och logistik. Att utveckla effektiv logistik och integrerade transportsystem, från lokalt till globalt, är centralt för att möta hållbarhetsutmaningarna.
Utvecklingen av befintliga styrmedel och införandet av nya styrmedel är nödvändigt då man inte kan förvänta sig att transportnäringen frivilligt och överallt kommer att vidta de åtgärder som krävs för att nå de politiska mål som fastslagits på olika nivåer.
Styrmedel syftar till att korrigera marknadsmisslyckanden och ändra aktörernas beteende så att resurserna används på ett, ur samhällets perspektiv, mer effektivt sätt. Styrmedlen kan delas in i fyra grupper: administrativa (exempelvis lagstiftning, normer, regelgivning, teknikkrav), ekonomiska (såsom skatter, avgifter, bidrag, subventioner), information (inkluderar bl.a. upplysning, utbildning, rådgivning) samt forskning, utveckling och demonstration (se t.ex. Naturvårdsverkets rapport 6415/2012).
Infrastrukturinvesteringar kan också vara styrmedel eller komplement till styrmedel. I många fall krävs att flera styrmedel kombineras för att nå framgång.
Sjöfartens beskaffenhet är sådan att styrmedel inte kan koncentreras på en nivå. Det finns ett samspel mellan de internationella konventionerna och styrdokumenten, till nationella, regionala och lokala myndigheters styrning. Samtidigt är många styrmedel trafikslagsövergripande och kan inte betraktas isolerat i ett sjöfartssamanhang. Styrmedelverktyget är också tillämpligt i samtliga tre hållbarhetsdimensioner; ekonomiskt, miljömässig och socialt.
Hantering av målkonflikter och avvägningen mellan olika önskvärda utfall är en viktig del av arbetet med att utforma styrmedel. Till exempel kan regler som är ämnade att minimera utsläpp leda till oproportionerliga kostnadsökningar. Detta kan i sin tur försämra mobiliteten för privatpersoner och leda till att mer kostnadseffektiva transporter med högre miljöpåverkan väljs, alternativt minska konkurrenskraften för transportberoende företag. Exempelvis innebär bullerkrav på hamnar att mindre hamnar ofta begränsas i vilka möjliga öppettider som kan erbjudas, vilket försämrar deras konkurrensförmåga gentemot större, mer avskilda, hamnar, och påverkar vilka transportupplägg företag har möjlighet att använda sig av.
Transportsystemet är komplext och det finns en risk att styrmedlens utformning leder till oförutsedda negativa effekter eller att målen inte uppnås. För att undvika detta i möjligaste mån fordras att effekterna av policy och styrmedel samt interaktionseffekter vid kombinationer av dessa kan förutspås med tillräcklig precision. Detta är av särskild vikt vid stora eller täta förändringar, då styrmedlens effektivitet minskar om de inte uppfattas varaktiga nog att styra aktörernas beteende på lång sikt. Slutligen, måste policyn och styrmedel kunna utvärderas i efterhand med avseende på dess måluppfyllelse.
Styrmedel och incitament för hållbara transportsystem måste vidareutvecklas och utvärderas. Detta kräver kunskap och metoder för att värdera sjöfartens samhälls- och företagsekonomiska nyttor och kostnader för att identifiera gap att hantera på den politiska nivån. Det gäller generellt för konkurrensen mellan trafikslag och specifikt vid introduktion av hållbara drivmedel och reningsteknologier, integration med landinfrastrukturen och vissa operativa åtgärder såsom slow-steaming. Området karaktäriseras dels av ett stort beroende mellan privata och offentliga sektorer och dels av behov av internationella lösningar.
Ett flertal förstudier från Lighthouse adresserar området : Beräkning av transportarbete och emissioner i MRV, Low Carbon Marine Freight, Vattenvägen – den intermodala pusselbiten 1 och 2 samt Hållbarhetsklassificering för fartyg. I Lighthouse postdoktor-program arbetade två postdoktorer inom området med fokus på Efterfrågeaspekter på RoRo-sjöfart samt Miljöstyrande avgiftssystem och incitamentsstrukturer för hamnar.
Digitalisering och automatisering har betydelse för samtliga hållbarhetsdimensioner och skapar stora möjligheter för ökad säkerhet och effektivisering inom transportsystemet, så även inom sjöfarten. Risken för olyckor med t.ex. oljespill som följd, kan förväntas minska genom exempelvis mer avancerade anti-kollisionssystem. Det finns även stor potential att använda dessa verktyg för att öka energieffektiviteten och minska drivmedelsförbrukningen och därmed utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar.
Detta tematiska område syftar till att öka och utveckla nyttjandet av digitalisering och automatisering. Samtidigt bygger sjöfarten på att samverkan sker mellan olika aktörer. Digitaliseringen stödjer en kraftigt ökad integration mellan olika aktörer i transportkedjan och utgör därigenom ett nödvändigt smörjmedel för transportsystemet som helhet. Digitalisering och automatisering skapar också möjligheter för förbättrad effektivitet, exempelvis för resurs- och energianvändning, för transportsystemet som helhet men också vad gäller sjösäkerhet och sjöfartsskydd och för människor som operativt arbetar i verksamheten. Säkerhetsfrågor adresserar inte enbart den maritima verksamheten, ökade informationsflöden ställer också ökade krav på säkerhet i informationssamverkan.
Till skillnad från till exempel fossil- eller utsläppsfrihet, är digitalisering och automatisering inget mål i sig. Området – som ofta även inkluderar, och till naturen är beroende av uppkoppling/kommunikation – berör istället ett antal tekniker och tillämpningar som möjliggör radikalt annorlunda lösningar för att åstadkomma hållbarhet, ökad säkerhet och effektivitet inom sjöfartssystemet. Ett starkt motiv för att rikta forskningsinsatser mot de grundfunktioner som kan hänföras till digitalisering, automatisering och uppkoppling är att de har potential till förbättringar som inte bara är inkrementella utan även genomgripande (disruptiva) och kan förändra spelreglerna helt, även inom sjöfarten. Således är området brett. Avgörande för att effektivt uppnå samtliga tre hållbarhetsaspekter kommer att vara exakt hur nyttjande och tillämpning av digitalisering, automatisering och uppkoppling sker. Därför är området i högsta grad relevant för uppfyllandet av de transportpolitiska målen.
Digitalisering och automatisering möjliggör bl.a. ökad energieffektivitet och därmed minskad drivmedelsförbrukning, vilket är en viktig förutsättning för att kunna uppnå fossilfrihet och nollemissioner av skadliga utsläpp. Machine learning kan användas för att optimera ett fartygs prestanda i realtid så att drivmedelsförbrukningen blir så låg som möjligt utefter de förutsättningar som råder just då. Machine learning kan också användas för planering av underhåll så som rengöring av skrov eller propeller, skador på propellern kan också identifieras, m.m. Exempel på andra tillämpningar är rutt- och hastighetsoptimering med avseende på väder, sjögeografi, logistiska förutsättningar i transportkedjan såsom dynamisk ”omplanering” via s.k. prediktiv analys m.m.
Bidraget till omställningen kommer också mer direkt genom exempelvis utveckling av styr- och reglersystem och -komponenter som möjliggör kombination av utsläppsfria och konventionella drifttekniker i hybridsystem. Den sociala hållbarheten berörs inom området främst genom de nya möjligheter för ökad sjösäkerhet som i bästa fall följer av bättre navigationsstöd, kommunikation och styrning under drift, vilka förhoppningsvis minskar risken för incidenter, samt effektivare detektering och räddningsinsats när incidenter väl inträffar. Införandet av alla sådana tekniker måste dock ske utifrån ett användarcentrerat perspektiv, och med kontinuerlig validering mot den avsedda effekten eller nyttan. Exempelvis kan inget säkerhetssystem, oavsett om det är en flytväst eller ett navigationsstöd, bidra till ökad säkerhet om det förblir oanvänt på grund av krångligt handhavande.
Förmågan till prevention och räddningsinsats är kopplat till såväl liv och hälsa som miljö och egendom. Ur det ekonomiska hållbarhetsperspektivet är området relevant för ökad konkurrenskraft såväl med avseende på möjligheten att skapa effektivare tjänster med högre kvalitet och till lägre kostnad, som att skapa nya möjligheter för exportindustrin beträffande export av tjänster, produkter och innovationer som specifikt tas fram för att digitalisera och automatisera sjöfarten.
Digitalisering och automatisering är relevant för, och påverkar, de övriga tre temaområdena Fartygsdesign, framdrivning och handhavande, Maritimt arbetsliv samt Effektiva transportsystem, styrmedel och affärsmodeller. Insatser inom övriga områden, på komponent- eller systemnivå eller för sin implementering, kommer att vara beroende av utvecklingen inom detta område. Till skillnad från förhållandet mellan de övriga tre temaområdena som består av eventuella målkonflikter/-synergier, så är utvecklingen av sjöfartens digitalisering och automatisering en möjliggörare och förutsättning för många av de innovationer som ryms inom de övriga tre temaområdena. Precis som inom flyg, järnvägs- och vägtrafiken är det heller inget självändamål med obemannade fartyg. Graden av automation till sjöss är redan relativt stor och digitalisering och uppkoppling kan snarare användas för ökad säkerhet, förbättrad miljö och ökad konkurrenskraft. Detta kan exemplifieras med utvecklingen inom digital infrastruktur och självlärande tekniker, styr- och reglersystem, optimering och realtidsutbyte av information, digital tillgänglighet och säkerhet eller trafikslagsövergripande trafikledning.
Initiativet Sea Traffic Management (STM) adresserar på ett holistiskt sätt: effektivitet, transportsäkerhet, sjösäkerhet, samhällssäkerhet, miljösäkerhet samt sjöfartens och sjötransportsystemets närmare integrering med andra trafikslag i ett sammanhållet transportsystem. STM är en svensk idé och ett koncept utvecklat i Europa men för en global tillämpning. För att tillgodose sjöfartens och Sjöfartsverkets behov har innovationsarbetet inspirerats av flygområdets SESAR med liknande fokus.
Grunden till STM är en digital infrastrukturmiljö som bygger på internationella standarder och gränssnitt som skapar förutsättningar för leverantörsoberoende informationsutbyte mellan system och aktörer. STM har designats för att leverera samhällsnytta och tjänster. Exempel på tjänster är ruttoptimeringstjänster, ruttinformationsutbyte fartyg till fartyg, förbättrad trafikövervakning, synkronisering av hamnanlöp och stöd för vintersjöfart.
STM-tjänster möjliggör för personal ombord och iland att fatta beslut baserade på realtidsinformation. Det möjliggör högre ankomstprecision, rätt anpassad fart, minskade administrativa bördor och ökat stöd till navigatörer, operatörer och andra användare. STM-projekten engagerar spetskompetenser i Sverige, Europa och världen inom akademi/institut, myndigheter och industri med koppling till sjöfarten och sjötransportområdet. För att driva STM vidare behöver Sverige fortsätta att vara ledande och utveckla konceptet och dess kringtjänster vidare på samma sätt som flyget vidareutvecklar SESAR.
Problemställningarna som adresseras inom digitaliserings- och automatiseringsområdet är mångfasetterade och tvärvetenskapliga. Flera olika typer av projekt kan bli aktuella, allt från teknisk utveckling av komponenter och system, tjänsteutveckling som kombinerar ny och befintlig teknik, nya logistiska och operativa lösningar och nya affärsmodeller som möjliggör så effektiv realisering av digitaliseringens och uppkopplade och/eller automatiserade fartygens potential som möjligt. I området ingår också utvärdering av effekterna, potentialen med olika tekniklösningar samt identifiering av hinder och möjliggörare för storskaligt genomslag för dessa tekniker även inom sjöfartsområdet.
Därvidlag är trafikslagsövergripande jämförande metoder tillämpbara. Även om utveckling av digitalisering och automatisering har varit snabb och accelererande, är den generella tekniska utvecklingen inom sjöfartsområdet historiskt eftersatt jämfört med övriga trafikslag. Trots de stora utmaningarna inom sjöfarten är graden av automation betydligt större inom flyg och för rälsbundna transporter, där det exempelvis finns åtskilliga förarlösa tunnelbanesystem. Inom vägtrafiken görs stora kommersiella investeringar i lösningar för automatiserad körning. Det görs först inom avlysta områden som i gruvor, godsterminaler och hamnar. Även avancerat förarstöd, automatiserade bromssystem och system för längre och tyngre fordonståg som kan föras fram i s.k. kolonnkörning utgör exempel på tekniker som redan idag införts eller är under införande, och som är kostnadsbesparande och/eller förbättrar trafiksäkerheten. Detta öppnar för innovationer som bygger på anpassning av teknik som redan finns eller utvecklas inom andra områden, för tillämpning inom sjöfartsområdet. För att framgångsrikt åstadkomma detta krävs ny, domänspecifik kunskap vid sidan av utveckling och anpassning av tekniker från andra områden.
Lighthouse fokuserade tidigt på området genom förstudien Autonom säkerhet och har fortsatt med förstudien Positionering av fordon ombord RoRo-fartyg.samt VR till sjöss – VR-applikationer inom maritim industri som även kopplar till Maritimt Arbetsliv.