Skip to main content

Organisation och kontakt


Kansli

  • Åsa Burman

    Verksamhetschef

    Telefon: +46 (0)31-772 26 74
    Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

  • Lars Nicklason

    Kommunikationsansvarig

    Telefon: +46 (0)31-772 36 73
    Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
  • Caroline Ferning

    Koordinator

    Telefon: +46 (0)31-772 20 03
    Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


Styrelse

Ordförande Harry Robertsson, Teknisk direktör, Stena
Sinisa Krajnovic, Prefekt, Chalmers
Per Cramér, 
Rektor, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet
Jakob Kuttenkeuler, 
Professor, KTH
Fredrik Hjorth, 
Bitr kanslichef FTK, Linnéuniversitet
Joel Smith
, Direktör Infrastruktur och stf GD, Sjöfartsverket
Anders Hermansson, VD, Föreningen Svensk Sjöfart
Kenny Reinhold, Ordförande, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus
Hans Fogelberg, Västra Götalandsregionen
Mikael Hägg, Avd chef, RISE
Mattias Haraldsson, Avd chef, VTI
Åsa Burman, verksamhetschef, Lighthouse

Tryggve Möller, VD, Tärntank (adjungerad)


Lighthouse programkommitté

Lighthouse programkommitté konkretiserar Lighthouse arbete mot visionen om en konkurrenskraftig, hållbar och säker maritim sektor med god arbetsmiljö. Programkommitteen träffas ca 8-10 gånger varje år.

Medlemmarna i Lighthouse programkommitté

Per Wimby (ordförande), Stena, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Jonas Ringsberg, Chalmers, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Clas Gustafsson, Furetank, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Johan Woxenius, Göteborgs universitet, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Erik Fridell, IVL Svenska Miljöinstitutet, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Karl Garme, KTH, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Fredrik Ahlgren, Linnéuniversitetet, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Andreas Bach, RISE/SMTF, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Fredrik Karlsson, Sjöfartsverket, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Christian Finnsgård, SSPA, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Pelle Andersson, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Björn Samuelsson, Uppsala Universitet, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Per Tunell, Wallenius Marine, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 
Joakim Dahlman,VTI, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Föreningen Svensk Sjöfart - vakant

Läs mer...Organisation och kontakt

  • Träffar: 2174

Fokusgrupper


Fokusgruppernas interna sidor

Varje fokusgrupp har sin egen interna sida. För att komma till någon av dessa behöver du logga in nedan.

Varför fokusgrupper?

Sedan 2020 driver Lighthouse fokusgrupper inom olika områden där relevanta aktörer från akademi, näring och myndigheter arbetar tillsammans kring viktiga frågor som behöver diskuteras och genomlysas. Ambitionen är att gå djupare i frågor och fånga upp behov samt att skapa en bra miljö för att generera och initiera genomförande av konkreta åtgärdsförslag och projektidéer. Fokusgrupperna har möten ungefär varannan månad och det är öppet att delta genom att anmäla sitt intresse till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

De fokusgrupper som drivs är Smarta fartyg, Hamnar och Fossilfri sjöfart och upplägget i dessa fokusgrupper är att:

  • Identifiera/diskutera användarnas behov och möjligheter, hinder
  • Genomföra kontinuerlig omvärldsbevakning och omvärldsanalys
  • Koordinera projektidéer (nationell nivå/EU nivå)
  • Sprida projektresultat, resultat från omvärldsbevakningen

Lighthouse arbete med fokusgrupper har medfinansiering från Vinnova.

  • Smarta fartyg

    Är du intresserad av att delta i Fokusgrupp Smarta fartyg eller vill veta mer, kontakta Mikael Hägg på RISE Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller oss på Lighthouse Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

    Smarta fartyg skall här ses i ett vidare perspektiv – fartyg – farled – landcentraler – hamn och vidare koppling in i transportsystemet. Ett svenskt initiativ för smarta fartyg som bygger på svenska styrkor bedöms som mycket viktigt, dels för att höja säkerheten ombord och dels för att höja kompetensen inom det svenska maritima klustret för att möjliggöra för svenska aktörer att delta i utvecklingen, möjliggörandet och nyttjandet av smarta fartyg.

    Fokusgruppen Smarta fartyg ska ta fram, etablera och driva genomförandet av en svensk färdplan för aktiviteter inom området smarta fartyg, baserad på de förutsättningar Sverige och svenska aktörer har för att ta en viktig roll i utvecklingen av området. Ambitionen är att, baserat på färdplanen, ta fram gemensamma projektförslag (med delar av eller hela fokusgruppens aktörer), söka finansiering och genomföra projekten. I det internationella arbetet som pågår för att dra nytta av digitalisering och automation inom transportsektorn ligger Sverige långt framme, speciellt på fordonssidan. Sverige leder också genom Transportstyrelsen det internationella arbetet inom IMO för Maritime Autonomous Surface Ships (MASS). Projektet Policylabb för smarta fartyg som finansieras av Trafikverket har precis startats upp, och arbetet i detta projekt kommer vara till stor nytta för Fokusgrupp smarta fartyg och omvänt.

  • Fossilfri sjöfart

    Vill du delta i Fokusgrupp Fossilfri sjöfart eller är intresserad av att veta mer, kontakta oss på Lighthouse Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller Karl Jivén på IVL Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

    Hur sjöfartens omställning till fossilfrihet ska ske är en stor utmaning och en mycket viktig fråga. Vi har samlat all information vi tagit fram inom området på en egen sida https://lighthouse.nu/sv/verksamhet/fossilfri-sjofart 

  • Hamnar

    Vill du delta i Fokusgrupp Hamnar eller är intresserad av att veta mer, kontakta oss på Lighthouse Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller Andreas Bach på RISE Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

    Hamnar är viktiga ur många aspekter; dels som en nod i transportsystemet och i logistiklösningar (exempelvis som lager), dels som en nod för energi- och bränsle (såväl försörjning som bränslelager) och slutligen även som en informationsnod (som både har och behöver information för att vara en effektiv aktör).

    I EU:s Green Deal som lanserades 2020 pekas hamnar ut som viktiga i den gröna och digitala omställningen, vilket bland annat visades genom första utlysningen inom mobilitet som hette Green airports and ports as multimodal hubs for sustainable and smart mobility. Hamnar har även i Sverige identifierats som viktiga att få med i omställningen, och mer konkret i olika forsknings- och utvecklingssatsningar, men delaktigheten har inte riktigt uppnåtts. En orsak kan vara att många hamnar är små med liten personalstyrka och har därför huvudfokus på den dagliga operationen. Man har ofta inga egna utvecklingsresurser.

    Vid upphandlingen av branschprogrammet Hållbar sjöfart lyfte därför Trafikverket specifikt fram att hamnar behövde engageras. Inom Hållbar sjöfart drivs ett treårigt innovationsprojekt (I.Hamn) som handlar om digitalisering, automatisering och elektrifiering av små och medelstora hamnar med hamnen och dess verksamhet i fokus. Tills dags dato deltar >15 hamnar varav hälften tillkommit efter uppstarten 2020. I detta projekt tas en färdplan fram för ”den hållbara hamnen”. Genom att koppla ihop I.Hamn och dess aktörer med Lighthouse fokusgrupp för hamnar finns möjlighet att jobba vidare med gemensamma relevanta frågor som tas upp i färdplanen men som inte ingår i projektet. Ambitionen är att baserat på färdplanen ta fram gemensamma projektförslag (med delar av eller hela fokusgruppens aktörer), söka finansiering och genomföra projekten.

  • Urban sjöfart - ej aktiv grupp

    Lighthouse har drivit arbete inom urban sjöfart, såväl inom kollektivtrafik på vatten som specifikt inriktat på citylogistik. Förhoppningen är att det senare ska kunna drivas vidare på annat sätt, baserat på arbete genomfört under höst 2022 och vår 2023. Uppdaterad info kommer hösten 2023.
    När det gäller Kollektivtrafik på vatten deltar Lighthouse i befintligt Samverkansforum för urbana vattenvägar
    Urban sjöfart kan indelas i två områden: Citylogistik (såväl reguljära/regelbundna transporter som projektlaster) och Kollektivtrafik på vatten. När det gäller urban vattenburen logistik finns, precis som för kollektivtrafik på vatten, ett stort intresse från myndigheter, både nationellt och regionalt. Den ökade trafikträngseln i svenska städer hotar både miljö och ekonomi och samtidigt finns ett uttalat mål om att flytta gods från väg till vatten. Trots det används knappt några urbana vattenvägar. En orsak är att kunskapen hos myndigheterna är små, ett annat hinder är höga kostnader och kajtillgänglighet. Det saknas också ofta lämpliga farkoster och IT-system. Lighthouse har inom ramen för Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart två förstudier på området – Ett om gamification kring vattenburen trafik i städer (klar) och ett om myndigheters roll för urban vattenburen logistik (pågående).
     
    När det gäller Kollektivtrafik har flera forskningsstudier fastslagit att vattenburen sådan har stor potential i många städer. Vattenvägarna, i kombination med anslutningar från delar av det befintliga väg- och spårtrafiknätet, utgör en stor infrastrukturresurs som kan användas för att bidra till mer hållbara resmönster, reducerad trängsel, kortare resvägar, ökad kapacitet samt synergier med cykeltrafik och annan citylogistik. Men ändå går utvecklingen trögt. En förklaring är att dagens kollektivtrafiksystem är väletablerat, vilket gör det robust och tillförlitligt. Men det har också en baksida. Väl inarbetade regelverk, planeringsprocesser, modeller, verktyg och samhällsekonomiska kalkyler gör det svårt att inkludera nya typer av resealternativ och syn på transporter.   För att få in vattenvägarna och andra icke-etablerade trafiklösningar måste kollektivtrafikregimen bli mer innovativ. För att lyckas med detta krävs att de aktörer som medverkar i tidiga planeringsskeden har kunskap och kompetens om olika trafikslag, om teknikutveckling och om innovation i stort.
     

Läs mer...Fokusgrupper

  • Träffar: 1011

NRIA Sjöfart 2021


Nationell agenda för sjöfartsforskning och -innovation

NRIA Sjöfart 2021 handlar om framtiden för den svenska sjöfarten – en sektor som omsätter 85 miljarder kronor om året och som sysselsätter 100 000 svenskar inom rederier, marintekniska företag, hamnar, myndigheter och akademi. Det handlar kort och gott om en ryggrad i AB Sverige som tryggar landets försörjning genom att transportera 170 miljoner ton gods och omkring 67 miljoner passagerare per år. Fokus i agendan ligger på hur svensk sjöfartsforskning och -innovation med rätt förutsättningar kan skapa en mer hållbar och internationellt konkurrenskraftig sjöfartssektor.

NRIA Sjöfart 2021 är framtagen av svenska FoI-aktörer inom sjöfartsområdet – från universitet, högskolor och institut till företag, intresseorganisationer och myndigheter – under projektledning av Lighthouse. Budskapet är inte knutet till någon enskild organisation utan är en sammanvägning av samtliga aktörers strategiska erfarenheter, åsikter och tankar.

Ladda ned NRIA_Sjofart_2021_

  • Varför vill vi ha svensk sjöfarts-FoI?

    Den är nödvändig
    Alla prognoser pekar på ökade transportvolymer samtidigt som kraven på hållbarhet ökar. Sjöfartsforskning och -innovation löser ekvationen.

    Sverige gör jobbet bättre
    Svensk sjöfarts-FoI bidrar till globalt hållbara lösningar och genererar samtidigt exportintäkter och arbetstillfällen för Sverige.

    Den kräver samverkan
    Genom nationell samling och samsyn – bland FoI-aktörer, i offentlig och privat sektor – kan svensk sjöfarts-FoI på allvar leverera lösningar och skapa nyttor.

  • Vad rekommenderar vi?

    För att rikta in svensk sjöfartsforskning och -innovation på bästa sätt behöver vi sätta upp ett antal strategiska mål.
    Vi föreslår att det inrättas program för sjöfartsforskning och -innovation som kompletterar befintliga program inom Trafikverket och Energimyndigheten. Därmed möjliggörs forskning och innovation utanför dessa två myndigheters ansvarsområden och prioriterade satsningsområden. För att möjliggöra den nödvändiga forskningen och innovationen utifrån de i agendan beskrivna behoven behöver den statliga finansieringen ökas, förslagsvis till minst det dubbla inom fem år. Detta innebär samtidigt att industrins insatser ökar genom medfinansiering.

    Skapa långsiktig finansiering för säkrad sjöfartskompetens
    Vi föreslår att det skapas en hållbar långsiktig finansiering av sjöfartsutbildningar i Sverige. Svensk sjöfartskompetens är samhällsviktig; sjöfartsutbildningarna tillhandahåller personal för forskning och innovation och medför att forskningsresultat snabbare förs ut och implementeras.

    Säkerställ kompetensen om sjöfart i offentlig förvaltning
    Vi föreslår att regeringen via ansvariga departement tillser att kunskapen om sjöfart höjs inom samtliga relevanta departement och myndigheter, på alla relevanta nivåer, även utanför de verksamheter som har ett direkt sjöfartsansvar.

    Säkerställ långsiktig trippelhelixsamverkan
    Vi föreslår att den ambition som uttrycks i bland annat Den svenska maritima strategin och Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet realiseras genom finansiellt stöd av befintliga och potentiella samarbetsplattformar.

    Genomför åtgärderna i Färdplan för fossilfri konkurrenskraft
    Vi föreslår att den Färdplan för fossilfri konkurrenskraft – sjöfartsnäringen som tagits fram inom regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige realiseras. Vi ser gärna att den statliga flottan med Färjerederiets, Sjöfartsverkets och Kustbevakningens fartyg ges förutsättningar att vara föregångare.

  • Vilka är våra strategiska mål?

    Mål 2045
    • Antalet anställda är minst 50 procent högre än 2019.
    • Områdets samlade omsättning är minst 100 procent högre än 2019.
    • Nettoutsläppen av växthusgaser från svensk sjöfart är lika med noll. Övriga skadliga utsläpp till luft och vatten från svensk sjöfart är lika med noll.
    • Sverige har klättrat i rankning bland sjöfartsnationerna i världen.
    • Det finns svenska innovationer i minst 50 procent av världens totala antal handelsfartyg.
    • Det finns fler svenskflaggade fartyg än 2030.
    • Antalet passagerare på fartyg i inre fart har minst dubblerats jämfört med 2030.
    • Sjöfartssektorn har minst 40 procent av det lägst representerade könet anställda inom varje område, ombord och i landorganisationer.
    • Sjöfartssektorn kännetecknas av attraktiva, säkra, stimulerande och inkluderande arbetsplatser med ett väl fungerande arbete för att förebygga ohälsa och olycksfall och bidra till ett hållbart arbetsliv.

    Delmål 2030
    • Sjöfartsnäringen ses som en integrerad del av det import- och exportberoende svenska näringslivet. Det finns en dialog som skapar fortsatta förutsättningar för konkurrenskraftiga och hållbara internationella transporter.
    • Antalet anställda är minst 25 procent högre än 2019.
    • Områdets samlade omsättning är minst 50 procent högre än 2019.
    • År 2030 har svensk sjöfart sänkt sina utsläpp av växthusgaser till högst 50 procent av 2008 års nivå per transportarbete och det finns demonstrerade och implementerbara lösningar för helt fossilfria fartyg.
    • År 2030 har Sverige arrangerat en global konferens, kopplad till avslutningen av UN Ocean Decade, baserad på att vi genom tio års intensivt arbete inom svensk sjöfartsforskning och -innovation intagit en ledande roll när det gäller sjöfartens minskade avtryck på havsmiljön.
    • Det finns nationella satsningar på sjöfarts-FoI eller inom områden som gynnar sjöfarten som är i paritet med satsningarna i jämförbara länder som har ambitionen att driva sjöfartens utveckling.
    • Det finns fler svenskflaggade fartyg än 20196.
    • Antalet passagerare på fartyg i inre fart har minst dubblerats jämfört med 2019.
    • Sjöfartssektorn har tillsammans tagit fram och börjat implementera en handlingsplan för hur en arbetsmiljö i världsklass ska uppnås, som hanterar komplexiteten i organisations- och ägarformer, förebygger ohälsa och olycksfall och bidrar till sjöfarten som en attraktiv bransch med inkluderande och utvecklande arbetsplatser.

    Reglerande målområden
    Det finns också många målsättningar på såväl, nationell och europeisk som internationell nivå, som styr och påverkar sjöfartens utveckling. Det är dock långt ifrån klarlagt hur dessa målsättningar ska uppnås. Genom fokuserade forsknings- och innovationsinsatser och efterföljande demonstration finns stora möjligheter till lansering av tjänster och produkter av betydelse för exportindustrin och sjöfartens konkurrenskraft. Tidigare genomförda strategiska initiativ på området Delar av sjöfartssektorn har tidigare samlats i ett antal strategiska initiativ, där det i vissa fall satts upp formella mål. Vi har tagit hänsyn till dessa mål i formuleringarna av våra egna.

  • Vad omfattar agendan?

    I begreppet sjöfartssektorn inkluderar vi allt som rör rederiverksamhet, hamnar, marintekniska företag och varv samt relevanta delar av serviceverksamheter, akademi och institut som utbildar och forskar inom ovan nämnda områden plus de myndigheter och offentliga aktörer som har uppdrag inom, intresse av eller påverkan på sjöfartsområdet – även inom totalförsvaret.
    För att fånga upp alla involverade aktörers behov betraktar vi i den här agendan sektorn ur ett antal olika aspekter, indelade i fyra huvudgrupper, där vi identifierar sektorns utmaningar ur ett strategiskt perspektiv:

    Aspekter: Övergripande
    Sjöfartens innovationssystem
    Digitalisering och automatisering
    Energibärare och dess infrastruktur
    Totalförsvar och försörjningssäkerhet
    Lagar, incitament, policyer och affärsmodeller

    Aspekter: I land
    Logistik, mobilitet och intermodalitet
    Hamn-/terminalutveckling
    Vattenburen kollektivtrafik

    Aspekter: Fartyget
    Fartygsdesign och -teknik
    Energieffektivisering
    Sjöfartens miljöpåverkan

    Aspekter: Människan
    Hållbart arbetsliv inom sjöfarten
    Sjösäkerhet och human factors
    Kunskap, kompetens och utbildning

Läs mer...NRIA Sjöfart 2021

  • Träffar: 1048

Hållbar sjöfart


Hållbar sjöfart

Hållbar Sjöfart är Trafikverkets branschprogram som löper över tio år, 2019-2028 och har nu alltså kommit halvvägs. Programmet, som drivs av Lighthouse, har som målsättning att skapa en internationellt konkurrenskraftig, hållbar och säker sjöfartssektor med god arbetsmiljö.


Programmet ska bidra till en hållbar sjöfart genom en stärkt, breddad och fördjupad triple helix-samverkan där akademi, näringsliv och myndigheter tillsammans tar sig de utmaningar sjöfarten står inför. Det handlar om allt från luftföroreningar, utsläpp av växthusgaser och påverkan på den marina miljön till att göra sjöfarten mer kostnadseffektiv, säkrare och mer hälsosam och attraktiv som arbetsplats.

Programmet ska även bidra till stärkt forskning- och utvecklingskompetens och till att tillämpbar kunskap och konkret nytta skapas från de forsknings- och innovationsprojekt som drivs inom ramen för Hållbar sjöfart. En viktig spinoff är även långsiktig kompetensförsörjning.

Tanken är att en hållbar sjöfart ska nås ur såväl ett ekonomiskt, ett miljömässigt och ett socialt perspektiv. Det innebär en utmaning i sig eftersom ett antal målkonflikter finns mellan de olika perspektiven. Till exempel kan regler som är ämnade att minimera utsläpp inom sjöfarten leda till oproportionerliga kostnadsökningar, vilket i sin tur kan ge en direkt motsatt effekt i ett större perspektiv eftersom mer kostnadseffektiva transportsätt som har en högre miljöpåverkan då väljs framför sjöfarten. Sådana utmaningar behöver sektorn hantera under de kommande åren.

Hållbar sjöfart fördelar hållbarhetsaspekterna över fyra temaområden; Fartygsdesign, framdrivning och handhavande; Maritimt arbetsliv; Effektiva transportsystem, styrmedel och affärsmodeller, samt; Digitalisering och automatisering. Inom områdena drivs forskning och innovation i olika projekttyper – förstudier, forskningsprojekt och innovationsprojekt.

Programmets upplägg är att en förstudie ska kunna leda vidare till ett forskningsprojekt som i sin tur ska kunna leda vidare till ett innovationsprojekt. En förstudie kan också leda vidare direkt till ett innovationsprojekt. Ett forskningsprojekt inriktas mot de lägre nivåerna på TRL-skalan (Technology Readiness Level) medan innovationsprojekt riktas mot de högre nivåerna.

Planerade leveranser från Hållbar Sjöfart under tioårsperioden utgörs av; minst 20 förstudierapporter, 5 avslutade forskningsprojekt, 8 avslutade innovationsprojekt, 10 årskonferenser, 20 workshops, 10 halvårs- respektive 10 helårsrapporter och 9 verksamhetsplaner.

Till Trafikverkets sida för Hållbar sjöfart 


Hållbar sjöfarts temaområden

  • Fartygsdesign, framdrivning och handhavande

    För att uppnå en sjöfart utan negativa effekter på klimat och miljö krävs djup kunskap om såväl klassiska fartygstekniska frågeställningar som om hur fartyget framförs samt hur sjöfarten påverkar miljön. En hållbar sjöfart förutsätter fartygsteknisk utveckling för att kunna bedöma om nya designkoncept, nya materialval, nya bränslen, ny reningsutrustning m.m. verkligen leder till minskad energiförbrukning och minskad negativ miljöpåverkan såsom utsläpp till luft och vatten m.m. En hållbar sjöfart förutsätter också en ständig utveckling av det operationella handhavandet av fartyg. Hur minskade utsläpp kan uppnås vid daglig drift med hjälp av t.ex. eco-driving, fartbegränsningar och optimering av fartygsrutter med hänsyn till; djupförhållanden, vind och strömmar, kommer även fortsättningsvis att vara ett viktigt forskningsfält.

    Eftersom de ekologiska effekterna av utsläpp från fartyg är beroende av när och var utsläppen sker, är det även av betydelse till vilka havsområden som intensiv fartygstrafik styrs. Analyser av sjöfartens rumsliga utnyttjande av känsliga havs- och kustområden är därför nödvändiga.

    Inom det sociala hållbarhetsperspektivet kan här även ses hur frågor om såväl design som handhavande kan spela stor roll när det kommer till säkerhet och arbetsmiljö ombord.
    Inom det ekonomiska hållbarhetsperspektivet är området relevant då fartygsteknisk innovation och utveckling kan resultera i mer kostnadseffektiva lösningar. Vid såväl nybyggnation som underhåll och utveckling inom befintlig fartygsflotta kan nya, hållbara lösningar av högre kvalitet och/eller till lägre kostnad bidra stärka sjöfartens konkurrenskraft.

    Det tematiska området Fartygsdesign, framdrivning och handhavande fokuserar på projekt som leder till utveckling av modeller och metoder som också kan tillämpas på okonventionella framdrivningslösningar, skrovformer eller materialval och leda till fartygs- och reningssystem som är funktionella, effektiva och utgör en god arbetsmiljö. Fartygsdesign, framdrivning och handhavande fokuserar även på projekt om hur det dagliga handhavandet och driften av fartyg kan förändras och förbättras, samt på sjöfartens rumsliga utnyttjande av våra vattenvägar.

    En rad aktuella forskningsfrågor inom området lyfts fram i Lighthouse förstudier : Dynamisk dimensionering av fartyg, Maritim elektrifiering – behov och möjligheter och Förbättrade prestandaprognoser och driftsoptimering av fartyg. Forskning inom vindassisterad framdrivning bedrivs också inom Lighthouse postdoktor-program.

    Fartygsdesign och framdrivning

    I begreppet fartygsdesign och framdrivning inkluderas klassiska marintekniska frågeställningar som t.ex. skrovkonstruktion, utformning av skrovform, propellerdesign, materialval, stabilitet, sjöegenskaper men även framdrivningssystem och alternativa drivmedel, installationer av reningsutrustning, värmeåtervinning, anti-foulingteknik, m.m.

    Utformningen av fartygets skrovform och vindmotstånd på överbyggnader påverkar motståndet att driva fartyget framåt. I takt med att fartygen blir större och mer unika var för sig är det viktigt att förstå hur motstånd i vågor och luftmotstånd påverkar drivmedelsförbrukningen. Det finns stora energibesparingsvinster att hämta, speciellt om interaktionen med propeller, roder, fenor för stabilisatorer mm beaktas samtidigt.

    Om fartygets vikt och mängden skrovmaterial minskar, sparas resurser vid byggnation och under hela fartygets driftsfas. För att nå den typen av fördelar behöver kunskap utvecklas och metoder förfinas. Effektivare materialutnyttjande förutsätter att skrovhållfastheten kan bedömas i relation till operationsprofil, sjöegenskaper och handhavande med bättre noggrannhet än idag. Med metoder för segelkonstruktioner (vindassisterad framdrivning) kan beroendet av fossil energi minskas, detta behöver dock ses i ett livscykelperspektiv som tar hänsyn till den rad av aspekter, inklusive sjösäkerhet och arbetsmiljö, som installationen innebär. Detsamma gäller förstås alla mer okonventionella uppslag kring alternativa drivmedel och framdrivningssystem. Med ett tydligt systemperspektiv finns också behov av att förbättra säkerheten och precisionen i många av dagens fartygsdesignmetoder för t.ex. skrovkonstruktion, sjöegenskapsanalys, prestanda- och propulsionsprediktering.

    Handhavande

    Med handhavande menas hur besättning och landbaserad personal styr det dagliga framförandet och driften av fartyg. Hur tillgänglig information och installerad teknik verkligen används har en avgörande inverkan på hur energieffektivt och säkert ett fartyg framförs och hur stora utsläpp det blir till luft och vatten. Kunskap och attityder ombord och iland påverkar förmågan, möjligheten och viljan att optimera handhavandet av fartyget och att nyttja och underhålla installerad teknik.

    För att uppnå en hållbar sjöfart krävs djupare kunskap och forskning om människa-teknik-interaktioner där ombord- och landpersonals attityder och beteenden är en viktig förutsättning för att minska sjöfartens miljöpåverkan. En hållbar sjöfart ska nyttja inre vattenvägar och haven på ett hållbart sätt. Forskning som kan belysa nödvändiga förändringar av fartygsrutter, fartygsflöden och ankarplatser för att minska konflikter med andra intressen är även nödvändig.

  • Maritimt arbetsliv

    En fysisk, social och organisatorisk arbetsmiljö som bidrar till ett långsiktigt hållbart arbetsliv är en strategisk utmaning på såväl nationell som global nivå. I Sverige har regeringen antagit en arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet som pekar ut riktningen för åren 2016–2020 (Skr. 2015/16:80). Genom arbetsmiljöstrategin identifieras tre områden som särskilt prioriterade: nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor, ett hållbart arbetsliv samt en god psykosocial arbetsmiljö. På internationell nivå arbetar FN:s sjöfartsorgan IMO för att implementera och genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling. Här har svensk sjöfart stor möjlighet att agera förebild för att uppnå de globala målen inom det maritima arbetslivet.

    De tekniska och administrativa system som ska hanteras i arbetslivet blir allt mer komplexa och ställer nya krav på användaren för att övervaka, kontrollera och lösa nya typer av situationer. Utformningen av dessa system påverkar individens prestation, hälsa och välbefinnande men också personalens motivation, attityder och beteenden. Därmed påverkas organisationens totala effektivitet och konkurrenskraft, liksom dess möjlighet att hantera förändringar och säkerhetsutmaningar. Forskningen ska sträva efter att skapa goda och stressfria arbetsförhållanden inom såväl nationell som internationell sjöfart, fria från psykosociala problem och dålig arbetsmiljö till följd av minskade besättningsstorlekar, mindre marginaler i logistikkedjan och brister i design av ny teknik m.m.

    Inför en framtid där människor kan förväntas arbeta allt högre upp i åldrarna krävs, utöver möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling, arbetsförhållanden och arbetsvillkor som förebygger risken för tidigt utträde från arbetslivet samtidigt som nödvändig kunskapsöverföring kan säkerställas. Jämlika och inkluderande arbetsplatser där alla, oavsett exempelvis kön, etnisk tillhörighet eller religion, ges samma möjligheter att påverka sitt arbetsliv, och där deras arbete och kompetenser värderas likvärdigt är en förutsättning för en framtida socialt hållbar utveckling.

    Området berör i första hand det sociala hållbarhetsperspektivet, samtidigt som ett väl fungerande maritimt arbetsliv är en grundpelare för ekonomiskt hållbar sjöfart. Det krävs intensifierad forskning om hur organisationer och system kan utformas för ett långsiktigt hållbart maritimt arbetsliv. Det krävs även ökad kunskap om samspelet mellan ledning, chefer och medarbetare i flerkulturella miljöer med geografiskt spridda arbetsplatser och hur ledarskapet förhåller sig till ett arbetsliv som är ställt under fortlöpande förändring. Mer forskning behövs också för att förstå hur tekniska och administrativa system inom sjöfarten kan utformas, implementeras och underhållas för att öka dess användbarhet och minska risken för psykisk och fysisk ohälsa, suboptimeringar, felhandlingar och olyckor som kan medföra personskador och skada på fartyg och miljö. Förutsättningarna för att skapa ett hållbart maritimt arbetsliv ligger också i att lyfta vissa frågor till mer tvärvetenskapliga perspektiv och använda erfarenheter från andra områden, utöver sjöfart.

    Inom Lighthouse pågår två förstudier kring maritimt arbetsliv, Kompetensförsörjning inom den maritima näringen samt en inventering av forskningsbehov avseende regelverk, pedagogiska behov och människa/maskin-interaktion i fartygens framtida automatiserade och digitaliserade system. Inom Lighthouse postdoktor-program pågår även forskning som fokuserar på de konsekvenser autonoma fartyg kan ha för fartygets organisation, sjöfartsyrket och förhållandet mellan sjöfartens intressenter.

  • Effektiva transportsystem, styrmedel och affärsmodeller

    Sjöfart är en förutsättning för världshandeln och den pågående globaliseringen, vårt välstånd och ett centralt inslag i det internationella transportsystemet. Sjöfarten är därmed nära sammankopplat med forskningsområden såsom juridik, national-, företags- och industriell ekonomi med delområden internationell handel, redovisning och logistik. Att utveckla effektiv logistik och integrerade transportsystem, från lokalt till globalt, är centralt för att möta hållbarhetsutmaningarna.

    Utvecklingen av befintliga styrmedel och införandet av nya styrmedel är nödvändigt då man inte kan förvänta sig att transportnäringen frivilligt och överallt kommer att vidta de åtgärder som krävs för att nå de politiska mål som fastslagits på olika nivåer.

    Styrmedel syftar till att korrigera marknadsmisslyckanden och ändra aktörernas beteende så att resurserna används på ett, ur samhällets perspektiv, mer effektivt sätt. Styrmedlen kan delas in i fyra grupper: administrativa (exempelvis lagstiftning, normer, regelgivning, teknikkrav), ekonomiska (såsom skatter, avgifter, bidrag, subventioner), information (inkluderar bl.a. upplysning, utbildning, rådgivning) samt forskning, utveckling och demonstration (se t.ex. Naturvårdsverkets rapport 6415/2012).

    Infrastrukturinvesteringar kan också vara styrmedel eller komplement till styrmedel. I många fall krävs att flera styrmedel kombineras för att nå framgång.

    Sjöfartens beskaffenhet är sådan att styrmedel inte kan koncentreras på en nivå. Det finns ett samspel mellan de internationella konventionerna och styrdokumenten, till nationella, regionala och lokala myndigheters styrning. Samtidigt är många styrmedel trafikslagsövergripande och kan inte betraktas isolerat i ett sjöfartssamanhang. Styrmedelverktyget är också tillämpligt i samtliga tre hållbarhetsdimensioner; ekonomiskt, miljömässig och socialt. 

    Hantering av målkonflikter och avvägningen mellan olika önskvärda utfall är en viktig del av arbetet med att utforma styrmedel. Till exempel kan regler som är ämnade att minimera utsläpp leda till oproportionerliga kostnadsökningar. Detta kan i sin tur försämra mobiliteten för privatpersoner och leda till att mer kostnadseffektiva transporter med högre miljöpåverkan väljs, alternativt minska konkurrenskraften för transportberoende företag. Exempelvis innebär bullerkrav på hamnar att mindre hamnar ofta begränsas i vilka möjliga öppettider som kan erbjudas, vilket försämrar deras konkurrensförmåga gentemot större, mer avskilda, hamnar, och påverkar vilka transportupplägg företag har möjlighet att använda sig av.

    Transportsystemet är komplext och det finns en risk att styrmedlens utformning leder till oförutsedda negativa effekter eller att målen inte uppnås. För att undvika detta i möjligaste mån fordras att effekterna av policy och styrmedel samt interaktionseffekter vid kombinationer av dessa kan förutspås med tillräcklig precision. Detta är av särskild vikt vid stora eller täta förändringar, då styrmedlens effektivitet minskar om de inte uppfattas varaktiga nog att styra aktörernas beteende på lång sikt. Slutligen, måste policyn och styrmedel kunna utvärderas i efterhand med avseende på dess måluppfyllelse.

    Styrmedel och incitament för hållbara transportsystem måste vidareutvecklas och utvärderas. Detta kräver kunskap och metoder för att värdera sjöfartens samhälls- och företagsekonomiska nyttor och kostnader för att identifiera gap att hantera på den politiska nivån. Det gäller generellt för konkurrensen mellan trafikslag och specifikt vid introduktion av hållbara drivmedel och reningsteknologier, integration med landinfrastrukturen och vissa operativa åtgärder såsom slow-steaming. Området karaktäriseras dels av ett stort beroende mellan privata och offentliga sektorer och dels av behov av internationella lösningar.

    Ett flertal förstudier från Lighthouse adresserar området : Beräkning av transportarbete och emissioner i MRV, Low Carbon Marine Freight, Vattenvägen – den intermodala pusselbiten 1 och 2 samt Hållbarhetsklassificering för fartyg. I Lighthouse postdoktor-program arbetade två postdoktorer inom området med fokus på Efterfrågeaspekter på RoRo-sjöfart samt Miljöstyrande avgiftssystem och incitamentsstrukturer för hamnar.

  • Digitalisering och automatisering

    Digitalisering och automatisering har betydelse för samtliga hållbarhetsdimensioner och skapar stora möjligheter för ökad säkerhet och effektivisering inom transportsystemet, så även inom sjöfarten. Risken för olyckor med t.ex. oljespill som följd, kan förväntas minska genom exempelvis mer avancerade anti-kollisionssystem. Det finns även stor potential att använda dessa verktyg för att öka energieffektiviteten och minska drivmedelsförbrukningen och därmed utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar.

    Detta tematiska område syftar till att öka och utveckla nyttjandet av digitalisering och automatisering. Samtidigt bygger sjöfarten på att samverkan sker mellan olika aktörer. Digitaliseringen stödjer en kraftigt ökad integration mellan olika aktörer i transportkedjan och utgör därigenom ett nödvändigt smörjmedel för transportsystemet som helhet. Digitalisering och automatisering skapar också möjligheter för förbättrad effektivitet, exempelvis för resurs- och energianvändning, för transportsystemet som helhet men också vad gäller sjösäkerhet och sjöfartsskydd och för människor som operativt arbetar i verksamheten. Säkerhetsfrågor adresserar inte enbart den maritima verksamheten, ökade informationsflöden ställer också ökade krav på säkerhet i informationssamverkan.

    Till skillnad från till exempel fossil- eller utsläppsfrihet, är digitalisering och automatisering inget mål i sig. Området – som ofta även inkluderar, och till naturen är beroende av uppkoppling/kommunikation – berör istället ett antal tekniker och tillämpningar som möjliggör radikalt annorlunda lösningar för att åstadkomma hållbarhet, ökad säkerhet och effektivitet inom sjöfartssystemet. Ett starkt motiv för att rikta forskningsinsatser mot de grundfunktioner som kan hänföras till digitalisering, automatisering och uppkoppling är att de har potential till förbättringar som inte bara är inkrementella utan även genomgripande (disruptiva) och kan förändra spelreglerna helt, även inom sjöfarten. Således är området brett. Avgörande för att effektivt uppnå samtliga tre hållbarhetsaspekter kommer att vara exakt hur nyttjande och tillämpning av digitalisering, automatisering och uppkoppling sker. Därför är området i högsta grad relevant för uppfyllandet av de transportpolitiska målen.

    Digitalisering och automatisering möjliggör bl.a. ökad energieffektivitet och därmed minskad drivmedelsförbrukning, vilket är en viktig förutsättning för att kunna uppnå fossilfrihet och nollemissioner av skadliga utsläpp. Machine learning kan användas för att optimera ett fartygs prestanda i realtid så att drivmedelsförbrukningen blir så låg som möjligt utefter de förutsättningar som råder just då. Machine learning kan också användas för planering av underhåll så som rengöring av skrov eller propeller, skador på propellern kan också identifieras, m.m. Exempel på andra tillämpningar är rutt- och hastighetsoptimering med avseende på väder, sjögeografi, logistiska förutsättningar i transportkedjan såsom dynamisk ”omplanering” via s.k. prediktiv analys m.m.

    Bidraget till omställningen kommer också mer direkt genom exempelvis utveckling av styr- och reglersystem och -komponenter som möjliggör kombination av utsläppsfria och konventionella drifttekniker i hybridsystem. Den sociala hållbarheten berörs inom området främst genom de nya möjligheter för ökad sjösäkerhet som i bästa fall följer av bättre navigationsstöd, kommunikation och styrning under drift, vilka förhoppningsvis minskar risken för incidenter, samt effektivare detektering och räddningsinsats när incidenter väl inträffar. Införandet av alla sådana tekniker måste dock ske utifrån ett användarcentrerat perspektiv, och med kontinuerlig validering mot den avsedda effekten eller nyttan. Exempelvis kan inget säkerhetssystem, oavsett om det är en flytväst eller ett navigationsstöd, bidra till ökad säkerhet om det förblir oanvänt på grund av krångligt handhavande.

    Förmågan till prevention och räddningsinsats är kopplat till såväl liv och hälsa som miljö och egendom. Ur det ekonomiska hållbarhetsperspektivet är området relevant för ökad konkurrenskraft såväl med avseende på möjligheten att skapa effektivare tjänster med högre kvalitet och till lägre kostnad, som att skapa nya möjligheter för exportindustrin beträffande export av tjänster, produkter och innovationer som specifikt tas fram för att digitalisera och automatisera sjöfarten. 

    Digitalisering och automatisering är relevant för, och påverkar, de övriga tre temaområdena Fartygsdesign, framdrivning och handhavande, Maritimt arbetsliv samt Effektiva transportsystem, styrmedel och affärsmodeller. Insatser inom övriga områden, på komponent- eller systemnivå eller för sin implementering, kommer att vara beroende av utvecklingen inom detta område. Till skillnad från förhållandet mellan de övriga tre temaområdena som består av eventuella målkonflikter/-synergier, så är utvecklingen av sjöfartens digitalisering och automatisering en möjliggörare och förutsättning för många av de innovationer som ryms inom de övriga tre temaområdena. Precis som inom flyg, järnvägs- och vägtrafiken är det heller inget självändamål med obemannade fartyg. Graden av automation till sjöss är redan relativt stor och digitalisering och uppkoppling kan snarare användas för ökad säkerhet, förbättrad miljö och ökad konkurrenskraft. Detta kan exemplifieras med utvecklingen inom digital infrastruktur och självlärande tekniker, styr- och reglersystem, optimering och realtidsutbyte av information, digital tillgänglighet och säkerhet eller trafikslagsövergripande trafikledning.

    Initiativet Sea Traffic Management (STM) adresserar på ett holistiskt sätt: effektivitet, transportsäkerhet, sjösäkerhet, samhällssäkerhet, miljösäkerhet samt sjöfartens och sjötransportsystemets närmare integrering med andra trafikslag i ett sammanhållet transportsystem. STM är en svensk idé och ett koncept utvecklat i Europa men för en global tillämpning. För att tillgodose sjöfartens och Sjöfartsverkets behov har innovationsarbetet inspirerats av flygområdets SESAR med liknande fokus.

    Grunden till STM är en digital infrastrukturmiljö som bygger på internationella standarder och gränssnitt som skapar förutsättningar för leverantörsoberoende informationsutbyte mellan system och aktörer. STM har designats för att leverera samhällsnytta och tjänster. Exempel på tjänster är ruttoptimeringstjänster, ruttinformationsutbyte fartyg till fartyg, förbättrad trafikövervakning, synkronisering av hamnanlöp och stöd för vintersjöfart.

    STM-tjänster möjliggör för personal ombord och iland att fatta beslut baserade på realtidsinformation. Det möjliggör högre ankomstprecision, rätt anpassad fart, minskade administrativa bördor och ökat stöd till navigatörer, operatörer och andra användare. STM-projekten engagerar spetskompetenser i Sverige, Europa och världen inom akademi/institut, myndigheter och industri med koppling till sjöfarten och sjötransportområdet. För att driva STM vidare behöver Sverige fortsätta att vara ledande och utveckla konceptet och dess kringtjänster vidare på samma sätt som flyget vidareutvecklar SESAR.

    Problemställningarna som adresseras inom digitaliserings- och automatiseringsområdet är mångfasetterade och tvärvetenskapliga. Flera olika typer av projekt kan bli aktuella, allt från teknisk utveckling av komponenter och system, tjänsteutveckling som kombinerar ny och befintlig teknik, nya logistiska och operativa lösningar och nya affärsmodeller som möjliggör så effektiv realisering av digitaliseringens och uppkopplade och/eller automatiserade fartygens potential som möjligt. I området ingår också utvärdering av effekterna, potentialen med olika tekniklösningar samt identifiering av hinder och möjliggörare för storskaligt genomslag för dessa tekniker även inom sjöfartsområdet.

    Därvidlag är trafikslagsövergripande jämförande metoder tillämpbara. Även om utveckling av digitalisering och automatisering har varit snabb och accelererande, är den generella tekniska utvecklingen inom sjöfartsområdet historiskt eftersatt jämfört med övriga trafikslag. Trots de stora utmaningarna inom sjöfarten är graden av automation betydligt större inom flyg och för rälsbundna transporter, där det exempelvis finns åtskilliga förarlösa tunnelbanesystem. Inom vägtrafiken görs stora kommersiella investeringar i lösningar för automatiserad körning. Det görs först inom avlysta områden som i gruvor, godsterminaler och hamnar. Även avancerat förarstöd, automatiserade bromssystem och system för längre och tyngre fordonståg som kan föras fram i s.k. kolonnkörning utgör exempel på tekniker som redan idag införts eller är under införande, och som är kostnadsbesparande och/eller förbättrar trafiksäkerheten. Detta öppnar för innovationer som bygger på anpassning av teknik som redan finns eller utvecklas inom andra områden, för tillämpning inom sjöfartsområdet. För att framgångsrikt åstadkomma detta krävs ny, domänspecifik kunskap vid sidan av utveckling och anpassning av tekniker från andra områden. 

    Lighthouse fokuserade tidigt på området genom förstudien Autonom säkerhet och har fortsatt med förstudien Positionering av fordon ombord RoRo-fartyg.samt VR till sjöss – VR-applikationer inom maritim industri som även kopplar till Maritimt Arbetsliv.

Läs mer...Hållbar sjöfart

  • Träffar: 3530

Om Lighthouse


Om Lighthouse

Lighthouse forsknings- och innovationsaktiviteter är inriktade på att möta industrins och samhällets behov. I grunden finns de transportpolitiska målen om att säkerställa en effektiv och långsiktigt hållbar och säker transportförsörjning i hela landet där ingen dödas eller allvarligt skadas och där miljökvalitetsmål uppnås. Vårt arbete är indelat i tre huvuduppgifter:
  • Forskningssamverkan och nätverk

    Lighthouse skapar triple helix-samverkan mellan lärosäten, näringsliv och myndigheter. Detta sker genom seminarier, match-making, förstudiesamarbeten och fokusgrupper. Vi erbjuder och utvecklar också nätverk för diskussioner om pågående forskning, utveckling och innovation för att identifiera behov och skapa strategiskt fokus. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke genom att avprenumerera via länk i nyhetsbrevet eller via e-post till kontaktinformation som anges i nyhetsbrevet, och vi kommer omedelbart att radera dina användardata.
  • Program

    Lighthouse har i tio prioriterade områden beskrivit utmaningar respektive behov av forskning, utveckling och innovation. Detta delges forskningsfinansiärer och andra relevanta aktörer i syfte att få den maritima sektorn inkluderad i FoI-program av mer generell eller generisk karaktär samt bidra till att skapa specifika maritimt riktade FoI-program. Vi deltar också aktivt i arbetet att utforma de svenska inspelen till EU:s ramforskningsprogram. Sedan mars 2019 driver Lighthouse också Trafikverkets tioåriga branschprogram Hållbar sjöfart. Vi driver dessutom ett traineeprogram för Naval Architecs.
  • Kommunikation

    Lighthouse synliggör och skapar intresse för svensk maritim forskning, utveckling och innovation genom hemsida, nyhetsbrev, sociala medier, pressmeddelanden, popularisering av forskning etc. Lighthouse sprider resultat från svensk och internationell forskning och innovation inom det maritima området.

Varför gör vi det här?

Idag transporteras 90 % av alla varor till sjöss. Transportsektorns samlade utmaning är att kunna möta en kraftigt ökad efterfrågan på transporter och samtidigt utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem. Detta är en förutsättning för att fortsätta skapa samhällsnytta på sikt. Det förutsätter samtidigt en förnyelse av transportsystemets alla delar, och det i en högre takt än tidigare, såväl inom trafikslaget sjöfart som vad avser sjöfartens roll och funktion i ett sammanhållet transportsystem.

En viktig fråga för en konkurrenskraftig och hållbar maritim sektor på såväl kort som lång sikt är också kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Forskning och utbildning hör intimt ihop. För att kunna erbjuda utbildning i framkant är det nödvändigt med forskning i världsklass. Forskning, innovation och kompetensförsörjning ställer också höga krav på god utbildning, varför utbildning är centralt för en hållbar maritim sektor.

Sjöfart och marin teknik – ett svenskt styrkeområde

Svenska rederier och marintekniska företag ligger långt fram vad gäller utveckling och anpassning till internationella utmaningar. Svenska akademier och institut inriktade på sjöfartsfrågor är också i yttersta framkant när det gäller forskning och innovation. Möjligheterna för innovativa företag, rederier, marintekniska företag, akademi och offentliga aktörer är betydande på en växande global marknad. Inom Lighthouse kan vi verka tillsammans inom breda områden från näringsvillkor och affärsmodeller till nya innovationer inom logistik, navigation, energieffektivitet och nya bränslen. Nära samarbete ger bättre förutsättningar för att nå framgång i exempelvis EU:s ramprogram för forskning och innovation – Horisont Europa. Svensk sjöfart kan genom att fokusera på att bli en ännu starkare kunskapsindustri befästa sin position och ta en ledande roll i utvecklingen av framtidens sjöfart.

Läs mer...Om Lighthouse

  • Träffar: 1662