Den är nödvändig
Alla prognoser pekar på ökade transportvolymer samtidigt som kraven på hållbarhet ökar. Sjöfartsforskning och -innovation löser ekvationen.

Sverige gör jobbet bättre
Svensk sjöfarts-FoI bidrar till globalt hållbara lösningar och genererar samtidigt exportintäkter och arbetstillfällen för Sverige.

Den kräver samverkan
Genom nationell samling och samsyn – bland FoI-aktörer, i offentlig och privat sektor – kan svensk sjöfarts-FoI på allvar leverera lösningar och skapa nyttor.

För att rikta in svensk sjöfartsforskning och -innovation på bästa sätt behöver vi sätta upp ett antal strategiska mål.
Vi föreslår att det inrättas program för sjöfartsforskning och -innovation som kompletterar befintliga program inom Trafikverket och Energimyndigheten. Därmed möjliggörs forskning och innovation utanför dessa två myndigheters ansvarsområden och prioriterade satsningsområden. För att möjliggöra den nödvändiga forskningen och innovationen utifrån de i agendan beskrivna behoven behöver den statliga finansieringen ökas, förslagsvis till minst det dubbla inom fem år. Detta innebär samtidigt att industrins insatser ökar genom medfinansiering.

Skapa långsiktig finansiering för säkrad sjöfartskompetens
Vi föreslår att det skapas en hållbar långsiktig finansiering av sjöfartsutbildningar i Sverige. Svensk sjöfartskompetens är samhällsviktig; sjöfartsutbildningarna tillhandahåller personal för forskning och innovation och medför att forskningsresultat snabbare förs ut och implementeras.

Säkerställ kompetensen om sjöfart i offentlig förvaltning
Vi föreslår att regeringen via ansvariga departement tillser att kunskapen om sjöfart höjs inom samtliga relevanta departement och myndigheter, på alla relevanta nivåer, även utanför de verksamheter som har ett direkt sjöfartsansvar.

Säkerställ långsiktig trippelhelixsamverkan
Vi föreslår att den ambition som uttrycks i bland annat Den svenska maritima strategin och Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet realiseras genom finansiellt stöd av befintliga och potentiella samarbetsplattformar.

Genomför åtgärderna i Färdplan för fossilfri konkurrenskraft
Vi föreslår att den Färdplan för fossilfri konkurrenskraft – sjöfartsnäringen som tagits fram inom regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige realiseras. Vi ser gärna att den statliga flottan med Färjerederiets, Sjöfartsverkets och Kustbevakningens fartyg ges förutsättningar att vara föregångare.

Mål 2045
• Antalet anställda är minst 50 procent högre än 2019.
• Områdets samlade omsättning är minst 100 procent högre än 2019.
• Nettoutsläppen av växthusgaser från svensk sjöfart är lika med noll. Övriga skadliga utsläpp till luft och vatten från svensk sjöfart är lika med noll.
• Sverige har klättrat i rankning bland sjöfartsnationerna i världen.
• Det finns svenska innovationer i minst 50 procent av världens totala antal handelsfartyg.
• Det finns fler svenskflaggade fartyg än 2030.
• Antalet passagerare på fartyg i inre fart har minst dubblerats jämfört med 2030.
• Sjöfartssektorn har minst 40 procent av det lägst representerade könet anställda inom varje område, ombord och i landorganisationer.
• Sjöfartssektorn kännetecknas av attraktiva, säkra, stimulerande och inkluderande arbetsplatser med ett väl fungerande arbete för att förebygga ohälsa och olycksfall och bidra till ett hållbart arbetsliv.

Delmål 2030
• Sjöfartsnäringen ses som en integrerad del av det import- och exportberoende svenska näringslivet. Det finns en dialog som skapar fortsatta förutsättningar för konkurrenskraftiga och hållbara internationella transporter.
• Antalet anställda är minst 25 procent högre än 2019.
• Områdets samlade omsättning är minst 50 procent högre än 2019.
• År 2030 har svensk sjöfart sänkt sina utsläpp av växthusgaser till högst 50 procent av 2008 års nivå per transportarbete och det finns demonstrerade och implementerbara lösningar för helt fossilfria fartyg.
• År 2030 har Sverige arrangerat en global konferens, kopplad till avslutningen av UN Ocean Decade, baserad på att vi genom tio års intensivt arbete inom svensk sjöfartsforskning och -innovation intagit en ledande roll när det gäller sjöfartens minskade avtryck på havsmiljön.
• Det finns nationella satsningar på sjöfarts-FoI eller inom områden som gynnar sjöfarten som är i paritet med satsningarna i jämförbara länder som har ambitionen att driva sjöfartens utveckling.
• Det finns fler svenskflaggade fartyg än 2019.
• Antalet passagerare på fartyg i inre fart har minst dubblerats jämfört med 2019.
• Sjöfartssektorn har tillsammans tagit fram och börjat implementera en handlingsplan för hur en arbetsmiljö i världsklass ska uppnås, som hanterar komplexiteten i organisations- och ägarformer, förebygger ohälsa och olycksfall och bidrar till sjöfarten som en attraktiv bransch med inkluderande och utvecklande arbetsplatser.

Reglerande målområden
Det finns också många målsättningar på såväl, nationell och europeisk som internationell nivå, som styr och påverkar sjöfartens utveckling. Det är dock långt ifrån klarlagt hur dessa målsättningar ska uppnås. Genom fokuserade forsknings- och innovationsinsatser och efterföljande demonstration finns stora möjligheter till lansering av tjänster och produkter av betydelse för exportindustrin och sjöfartens konkurrenskraft. Tidigare genomförda strategiska initiativ på området Delar av sjöfartssektorn har tidigare samlats i ett antal strategiska initiativ, där det i vissa fall satts upp formella mål. Vi har tagit hänsyn till dessa mål i formuleringarna av våra egna.

I begreppet sjöfartssektorn inkluderar vi allt som rör rederiverksamhet, hamnar, marintekniska företag och varv samt relevanta delar av serviceverksamheter, akademi och institut som utbildar och forskar inom ovan nämnda områden plus de myndigheter och offentliga aktörer som har uppdrag inom, intresse av eller påverkan på sjöfartsområdet – även inom totalförsvaret.
För att fånga upp alla involverade aktörers behov betraktar vi i den här agendan sektorn ur ett antal olika aspekter, indelade i fyra huvudgrupper, där vi identifierar sektorns utmaningar ur ett strategiskt perspektiv:

Aspekter: Övergripande
Sjöfartens innovationssystem
Digitalisering och automatisering
Energibärare och dess infrastruktur
Totalförsvar och försörjningssäkerhet
Lagar, incitament, policyer och affärsmodeller

Aspekter: I land
Logistik, mobilitet och intermodalitet
Hamn-/terminalutveckling
Vattenburen kollektivtrafik

Aspekter: Fartyget
Fartygsdesign och -teknik
Energieffektivisering
Sjöfartens miljöpåverkan

Aspekter: Människan
Hållbart arbetsliv inom sjöfarten
Sjösäkerhet och human factors
Kunskap, kompetens och utbildning