Lighthouse egna förstudier

Leds av Monica Lundh, Chalmers Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Det är välkänt att arbetet ombord sker i en både en fysiskt och psykiskt utmanande arbetsmiljö. I linje med de förändringarna i arbetsroller som följt av införandet av digitalisering och automatisering är det troligt att antalet besättningsmedlemmar kommer att minska ytterligare och därmed öka arbetskraven på de resterande besättningsmedlemmarna. Med tanke på de arbetsmiljömässiga utmaningar som sjöfolk exponeras för dagligen är möjligheterna till vila, rekreation och återhämtning under lediga perioder för sjöfolket avgörande för trivseln ombord.

Det hävdas att en väldesignad inomhusmiljö (IEQ) påverkar sjöfararnas välbefinnande och trivsel positivt. Syftet med denna förstudie är att, utifrån besättningarnas perspektiv, undersöka vilka komponenter som ingår i en väldesignad layout och inredning med hög kvalitet på inomhusmiljön. Syftet är att kunna ge designförslag och att identifiera vilka designegenskaper som är nödvändiga för att skapa en bra inomhusmiljö.

Leds av Anna Karlsson, RISE Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Maritime Incident Response Group (MIRG) är i första hand avsedd att användas för räddningsinsatser till sjöss. MIRG-insatsstyrkorna är ett komplement till fartygets egen organisation och omfattar rökdykning men även beslutsstöd och stöd för riskbedömningar. Från fartygens sida bestyrker Svensk Sjöfart att funktionen med MIRG upplevs som en extra säkerhet. Rederierna har olika förutsättningar när det gäller organisation och ledning. Det finns både rederier med stora resurser för att assistera sina fartyg och mindre rederier som inte har samma stödorganisation. Får inte besättningen bukt med till exempel en brand ombord är det högt värderat att MIRG-styrkan anländer.

Med bakgrund i hur MIRG (tidigare RITS) har nyttjats sedan första insatsen 1992 till idag ser Svensk Sjöfart, Sjöfartsverket och Kustbevakningen ett behov av att undersöka hur MIRG bäst kan nyttjas vid framtida räddningsinsatser. Förstudien tar därför avstamp i den utveckling som har skett sedan 1990-talet med avseende på regler och krav på fartygets konstruktion, utrustning, storlek, nya och framtida bränslen, lastens beskaffenhet och besättningens förutsättningar att kunna hantera nödsituationer.

Syftet med förstudien är att analysera hur MIRG-funktionens kapacitet och resurser kan anpassas för att möta sjöfolkets nuvarande och framtida behov, och på så sätt förbättra säkerheten och tryggheten för både besättning och passagerare ombord. För att det ska vara möjligt behöver både de undsattas behov och MIRG-operatörernas praktiska arbetsförutsättningar undersökas. Målet är att bidra till målbild (kapacitet och förmåga) för MIRG-funktionen idag och 15 år framåt.

Studien är ett första steg mot nya teknologier, arbetsmetoder och organisering för MIRG som är anpassade både till MIRG-operatörernas och de undsattas behov. Forskning som stärker MIRG kan bidra till att minska de negativa konsekvenserna av fartygsolyckor, både för människa, egendom och miljö. Resultatet förväntas komma till nytta för fartygsbesättningar, rederier, myndigheter, samhället, forskare och aktörer som har en roll i sjöräddningsarbete. 

Leds av Mikael Hägg, RISE. Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Leds av Johan Woxenius, Göteborgs universitet Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

contact: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

This report investigates the potential of Large Language Models (LLMs) in maritime data analysis and decision support, emphasizing their application in enhancing operational efficiency and sustainability. 

This study had the following objectives: 

Investigate how LLMs can extract insights from large and complex maritime datasets. 

Assess the distinction between custom machine learning approaches and out-of-the-box LLM solutions. 

Explore the potential of LLMs in various maritime applications. 

The report explores different potential AI applications within the maritime sector such as schedule optimization, predictive maintenance, emissions reduction, and risk analysis. By leveraging AI, naval operations can become more efficient and aligned with environmental goals. 

In conclusion, integrating AI technologies, notably LLMs, offers transformative potential for the maritime sector. By strategically deploying these tools, the industry can address current operational challenges and embrace future opportunities for improved efficiency and sustainability. 

Det behövs fler vägar till att bli lots!

Söktryck till, och examina från, sjökaptensprogrammen i Sverige visar en sjunkande trend. Det betyder att vi, med dagens begränsningar, i framtiden inte har tillräckligt många individer som kan söka sig till lotsyrket. Detta begränsar urvalsmöjligheten och därmed framtida kvalitet på ett så komplext och samhällsviktigt yrke som lots utgör. Sjöfarten i Sverige har hamnat i ett oönskat läge som detta projekt söker lösningar på.

Vi behöver fler vägar till att bli lots för en större mängd människor där vi samtidigt säkerställer samma kvalitet och kompetens på yrkesrollen som idag.

Det blir mer attraktivt att söka sig till sjöbefälsskolorna om det finns alternativa vägar fram till avancerade jobb, annat än mångårig praktik till sjöss.

Förstudien har undersökt hur en ny lotsutbildning ska kunna utvecklas och organiseras för att skapa fler och flexiblare vägar för att rekrytera och utbilda lotsar. Dagens system med krav på ombordtjänstgöring begränsar vilka som har behörighet att söka sig till yrket. Ett mer flexibelt utbildningssystem ökar rekryteringsbasen och kan göra yrket mer attraktivt för unga. Förstudien har noterat att det finns ytterligare frågor som behöver besvaras innan vi vet hur en sådan utbildning skulle kunna se ut.

Kunskaperna från denna förstudie blir utgångspunkten för att initiera en testutbildning i Sjöfartsverkets regi som utvärderas med vetenskapliga metoder tillsammans med akademin för att långsiktigt kunna fastslå en lämplig utbildningsform.

Ports are key hubs in the maritime transport system and are pivotal to the sector's transition to fossil-freedom. As port operations and vessels shift from fossil fuels to electricity and alternative fuels, ports can evolve into energy hubs, supplying power to their internal operations (e.g., cranes, forklifts) and external users like road vehicles and ships. Ports also have potential for renewable energy production, such as offshore wind and solar power, as well as storage. 

However, insufficient data on future energy consumption and production limits ports' ability to plan infrastructure upgrades or investments in electricity production and grid connections. This pre-study aims to create a structure to assess ports' current and future energy demands and production. By identifying the necessary data for a quantitative energy model, it seeks to help ports transition into fossil-free energy hubs by addressing information gaps. 

The study focused on the Port of Landskrona, including input from its energy supplier. The developed framework evaluates five areas: port operations, surrounding transport systems, the port’s role as an energy node, additional energy activities, and the port’s future energy plans. A combined top-down and bottom-up approach tracks energy consumption from both electricity and fuel, aiding decision-making around energy production, storage, and decarbonization. 

The results show that the port has a fair overview of energy consumption of their own operations in terms of electricity and diesel for the full year (based on today’s data availability). However, for specific activities, like energy consumption for the electric conveyor belts, no such data is available today and further measurements are required for such details. Further, for the surrounding transport system (i.e., trucks visiting the port), the port is dependent on external parties to share data of their energy usage. Challenges include limited data availability on current energy consumption. The pre-study also highlights the importance of managing the timing of energy demand and offers insights into how ports can manage demand and electrification while preparing to transition to fossil-free operations in the future. 

Det råder i dagsläget brist på personal inom svensk sjöfart och att få sjögående personal att stanna kvar i något av sjömansyrkena är en av branschens stora utmaningar. Syftet med denna förstudie är därför att ge en nulägesbild av kompetensbehovet inom svensk sjöfart, att öka kunskapen om de faktorer som underlättar, men även de som försvårar, ett långsiktigt hållbart sjömansliv samt att samla de behovsägare som vill arbeta med frågan. 

Nulägesanalysen visar att det råder brist på sjöfolk både nationellt och internationellt. I dagsläget har vi dessutom inte tillräckligt många studenter på exempelvis sjökaptens- och sjöingenjörsprogrammen för att täcka framtida behov av utbildat sjöbefäl. 

Kunskapssammanställningen har identifierat en rad faktorer som underlättar, men även många som försvårar, ett långsiktigt hållbart sjömansliv – ett sjömansliv som sträcker sig från elever på olika sjöfartsutbildningar till de som är aktiva till sjöss och slutligen de som valt att gå iland i förtid (innan pensionering). För ett fortsatt långsiktigt arbete med att behålla sjöfolk i branschen och att skapa återväxt har vi tagit fram en lista med behovsägare. Listan består av alla myndigheter med direkt koppling till sjöfartsnäringen, gymnasieskolor, högskolor och universitetet med sjöfartsutbildningar, relevanta fackföreningar, sjöfartsklubbar samt fyra rederier och olika sammanslutningar av arbetsgivare. 

Sammanfattningsvis har denna förstudie alltså inte bara bidragit med kunskap, vilket är viktigt i sig, utan den utgör även startskottet för ett långsiktigt arbete där det övergripande målet är att säkra kompetensförsörjningen inom sjöfartsbranschen. 

Författare: 
Henriette Wallén Warner, VTI 
Monica Lundh, Chalmers tekniska högskola 

Tidigare har sjöfart genom handel och fiske varit den enda verksamheten i havet. I och med det ökade behovet av förnybar energi har havet börjat användas till energiutvinning vilket konkurrerar om plats i haven med sjöfarten. För att kunna planera för en effektiv användning av haven har EU antagit ett havsplaneringsdirektiv. Sveriges första havsplan kom år 2022 och just nu pågår en utredning gällande ändring av de tidigare beslutade havsplanerna med syfte att möjliggöra utbyggnation av vindkraften med ytterligare 90 terawattimmar (TWh). I denna förstudie undersöks i vilken utsträckning sjöfartens intressen i förhållande till vindkraftens intressen beaktas i rättsligt hänseende i de tidigare beslutade havsplanerna, hur de föreslås att beaktas i de kommande havsplanerna och i den efterföljande tillståndsprövningen. Förstudiens fokus är de rättsliga förutsättningarna i den ekonomiska zonen.

Havsbaserad vindkraft betraktas som ett av de mest lovande alternativen för förnybar elproduktion. Många vindkraftparker tar stor yta i anspråk och lokaliseras ofta till områden med intensiv passage av fartyg. Vid uppförande av havsbaserade vindkraftparker kan dess havsanspråk därför komma i konflikt med sjöfartens behov och sjötrafiken. Sjöfarten riskerar bland annat att drabbas av ruttomläggningar som innebär längre resvägar, större tidsåtgång, högre bränsleförbrukning, ökade bemanningskostnader och högre försäkringskostnader. Vindkraftens påverkan på sjöfarten har i svenska avseenden formulerats i Sjöfartsverkets och Transportstyrelsens rekommendationer vid projektering och etablering av havsbaserad vindkraft.

Havsplanerna är indelade i tretton användningar, däribland energiutvinning och sjöfart. Trafikverket pekar ut områden av riksintresse för kommunikation avseende sjöfart enligt 3 kap. 8 § Miljöbalken (MB). I havsplaneringen har tio planeringsmål formulerats varav ett är hållbar sjöfart. De stråk som pekas ut som användning sjöfart beskrivs som de stråk som är av störst betydelse för att säkra tillgången till effektiva, säkra och tillgängliga sjöfartstransporter. Sjöfarten har ett mycket större behov av plats än det som markerats i plankartorna och viktig fartygstrafik för Sverige förkommer även utanför områden som är markerade som användning sjöfart.

Författare/Author
Jeanette Andersson, Statens väg- och transportforsknings-institut (VTI) 
Emma Pakki, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)

I samarbete med/In cooperation with
Niels Krabbe, juridiska institutionen vid Göteborgs universitet 
Sjöfartsverket 
Svensk Sjöfart
Transportstyrelsen 

Denna förstudie ger insikter som kan bidra till en mer holistisk förståelse av de potentiella utmaningar och möjligheter som uppstår vid integreringen av havsbaserad vindkraft i Sveriges marina miljöer. Förstudien analyserar de potentiella effekterna av en storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft på sjöfarten i svenska vatten genom att beakta spatiala effekter och konsekvenser för näringslivet. Den har genomförts genom spatiala analyser av kartor samt intervjuer av medlemmar i branschföreningen Svensk Sjöfart.

Genom kartor och analyser av AIS-data (Automatic Identification System), de statliga havsplanerna, Länsstyrelsens tjänst Vindbrukskollen samt utpekade riksintressen, undersöks potentiella intressekonflikter och risker för sjöfarten, särskilt med avseende på ruttdeviationer och minskat manöverutrymme. Analysen visar att havsbaserad vindkraft skapar nya risker för sjöfarten genom minskat manöverutrymme och minskade säkerhetsavstånd. Hur stor påverkan blir varierar beroende på fartygstyp, trafikens frekvens och valda rutter. Även möjligheten till alternativa rutter vid hårt väder kan påverkas negativt.

I den andra delen undersöks konsekvenserna för näringslivet. Respondenterna uttrycker oro över att många vindkraftsparker i ett område kan påverka tidtabeller och innebära ruttförändringar för trafiken, vilket kan leda till förlängda resor och ökade kostnader för både rederier, lastägare och passagerare. Mindre hamnar kan också drabbas om fartygsrutten in och ut ur hamn påverkas mycket av havsbaserad vindkraft, vilket skulle kunna leda till förlust av affärsverksamhet och arbetsplatser. Deviationer från etablerade rutter upplevs som ett stort problem som kan medföra betydande merkostnader.  Respondenterna framhåller vidare svårigheten att få en helhetsbild av havsplanering, inklusive effekterna av havsbaserad vindkraft på sjöfart. De identifierar kumulativa effekter som ett stort bekymmer för verksamheten.

Författare/Author
Jessica Hjerpe Olausson & Nelly Forsman, RISE

I samarbete med/In cooperation with
Martin Ahlström & Niklas Hammarkvist, Sjöfartsverket

Referensgrupp:
Johan Wahlström, Sjöfartsverket
Carl Carlsson, Svensk Sjöfart Mikael Johansson, DNV

This pre-study research paper explores the regulatory aspects of electric vehicles in maritime RoRo/RoPax transports, focusing on the risks and effects of electric vehicle fires on board ships. The study highlights concern about the increased risk of transporting electric vehicles and examines various incidents of fires in electric vehicles. The paper discusses the regulatory initiatives taken on different levels and identifies different perceptions of risk and impacts among stakeholders. The study indicates a need for legal tools to deal with the risks and effects of electric vehicles fires and highlights the lack of effective equipment and specific training requirements for handling electric vehicle fires on board vessels. The regulatory standards, including the SOLAS convention and its regulations, are discussed in terms of fire protection measures, but it is noted that these do not specifically address the risks and regulatory needs related to electric vehicles. The research indicates a potential for further investigation into the regulatory aspects and emphasizes the importance of addressing the unique challenges posed by transporting electric vehicles on ships.

Authors
Monica Lundh, Division of Maritime Studies, Department of Mechanics and Maritime Sciences, at Chalmers University of Technology

Lars-Göran Malmberg, Ocean Law Group, Department of Law, School of Business, Economics and Law at the University of Gothenburg

Claes Martinson, Ocean Law Group, Department of Law, School of Business, Economics and Law at the University of Gothenburg

Assistant: Natasha Mattsson Larsson, Department of Law, School of Business, Economics and Law at the University of Gothenburg

Ladda ner rapporten

This pre-study explores the potential use of Large Language Models (LLM), like ChatGPT and GPT-4, in decision-support systems for maritime navigation. The aim is to determine if these models could be part of decision support systems for identifying and resolving complex traffic situations, as doing so, would enhance maritime safety and efficiency, as well as reduce the environmental impact of shipping. The study benefits from previous research carried out in the COLREG2 project, COLREG 2 - Potential consequences of varying algorithms in traffic situations, which examined the limitations of algorithms meant to support the resolution of complex traffic situations. COLREG2 concluded that the evaluated algorithms had severe limitations and stated scepticism regarding the development of suitable algorithms in the near future. Shortly after the end of the COLREG2 project, large language models demonstrated their uncanny ability to understand, and to some extent, reason about complex texts and tasks. These abilities seemingly address the shortfalls of the algorithms evaluated in the COLREG2 project, making the use of large language models in decision support systems for marine traffic situations thought-provoking.

Authors
Luis Sanchez-Heres, RISE Research Institutes of Sweden
Reto Weber, Chalmers University of Technology
Fredrik Ahlgren, Linnaeus University
Fredrik Olsson, RISE Research Institutes of Sweden
Oxana Lundström, Linnaeus University

In cooperation with
Carl Petersson, Zeabuz
Tobias Husberg, Cstrider

I denna rapport studeras den storskaliga fyllningen av vätgas, en termodynamisk simuleringsmodell och en genomlysning av relevanta regelverk presenteras.
Den termodynamiska simuleringen visar att temperaturen i vätgascylindrarna ombord på fartyget kommer att stiga till ca 130°C om ingen kylning av vätgasen görs. Högsta tillåtna temperatur i cylindrarna är 80°C, varför det är absolut nödvändigt att införa någon form av kylning i fyllningsprocessen.

Vid fyllning av vägfordon kyls vätgasen ned till -40°C innan fyllning, för att undvika att temperaturen stiger över den tillåtna gränsen. Det finns dock en stor skillnad mellan fyllning till fordon och fyllning till färjan; ett vägfordon tankar upp till 50 kg medan färjan ska fyllas med 16 000 kg. Att kyla dessa volymer kräver stora mängder energi, varför vi i denna rapport har utvecklat och testat en alternativ metod med aktiv kylning i cylindern.
Denna aktiva kylning görs med hjälp av sjövatten som flödar genom en värmeväxlare inne i respektive cylinder ombord på fartyget. De termodynamiska simuleringarna visar att denna aktiva kylning håller temperaturen under 60°C.

För att utvärdera konceptet med aktiv kylning av vätgascylindrar har ett forskningsprojekt initierats där en cylinder med aktiv kylning ska tillverkas. Projektet finansieras av Trafikverket. Cylindern är en nedskalad version av den vätgascylinder som planeras att installeras i den framtida Gotlandsfärjan. Temperaturen kommer att övervakas både inuti cylindern och på utsidan av metallfodret. Laboratorieförsöken kommer att genomföras i samarbete med Sveriges Forskningsinstitut (RISE) under tredje kvartalet 2024.

Rapporten presenterar även en sammanställning av de regelverk som är relevanta för hantering av vätgas i hamn.

Författare:
Björn Samuelsson, Uppsala universitet
Kumail Marnate, KTH
Jim Allansson, Uppsala universitet
Stefan Grönkvist, KTH
Kenneth Friberg, Uppsala universitet

I studien konstateras att det finns ett stort behov av utbildade sjöbefäl, både inom privata
sjöfartsnäringen och hos myndigheter.
Genom att jämföra ett uppskattat framtida rekryteringsbehov med aktuella siffror på hur
många registrerade studenter som tar examen, hur många utexaminerade som når högsta
behörigheten ombord samt hur lång tid utexaminerade har giltiga behörigheter har följande
utbildningsbehov konstaterats:
- Sjökaptensprogrammet: 200 registrerade studenter per år
- Sjöingenjörsprogrammet: 200 registrerade studenter per år
Vidare konstateras att det krävs möjlighet till ombordpraktik för behörigheten Fartygsbefäl
klass VII för att fylla behovet av befäl för det mindre tonnaget.
För att täcka utbildningsbehovet för lotsar rekommenderas en utredning kring möjligheten
att utbilda lotsar direkt från nyutexaminerade sjökaptensalumner med giltig behörighet
som Fartygsbefäl klass V.
En ökad automatisering och teknikutveckling kommer ge ett större behov av välutbildade
sjöbefäl.

Författare
Mikael Hägg, RISE Research Institutes of Sweden
Johan Hartler, Chalmers tekniska högskola
Fredrik Olindersson, Chalmers tekniska högskola
Björn Pundars, Linnéuniversitetet
Johan Eliasson Ljungklint, Chalmers tekniska högskola

Resultaten av denna studie visar att förekomsten av en stark svensk sjöfartssektor är viktig ur flera perspektiv. I en komplex värld med humanitära kriser, naturkatastrofer, piratkopiering, störningar i leveranskedjan och krig har Sverige en skyldighet att skydda och bistå både sina egna medborgare, industrier och ekonomi samt sina internationella partners över hela världen med dagens begränsade medel. Dessutom tillhandahåller de svenska fartygen och rederierna en infrastrukturlänk mellan Sverige och resten av världen, främjar maritima klusterbildningar i landet, ökar skatteintäkter och BNP, ökar sysselsättningsmöjligheterna och bidrar till svensk industris globaliserade leveranskedjor. En konkurrenskraftig och hållbar svensk handelsflotta kan hjälpa Sverige att nå nationella och globala hållbara utvecklingsmål (FN). Dessa mål är en global uppmaning till åtgärder för att skydda planeten, säkerställa bättre liv för alla människor och säkerställa ekonomisk tillväxt, fred och välstånd. På samma sätt har Sveriges regering satt ett utmanande mål i att bli världens första fossilfria välfärdsnation. En hållbar svenskflaggad flotta är en viktig möjliggörare för att nå regeringens näringspolitiska mål om att stärka svensk konkurrenskraft och skapa förutsättningar för fler jobb och växande svenska företag och ekonomi.

Denna studie har gjort en genomgång av kostnadsstudier för koldioxidminskning,
nyligen införda regelverk med syfte att minska klimatpåverkan från sjöfarten och de
pågående ansträngningarna att införa men också redan införda system för handel
med utsläppsrätter inom sjöfartssektorn på global och regional nivå.
I studien ingår också kostnadsberäkningar som analyserar effekterna om de förslag
som nu diskuteras och förhandlas i EU relaterade till sjöfart inom Fit for 55-paketet
införs. Förslagen som analyseras genom scenarioberäkningar är 1) Att sjöfarten
införlivas i EU ETS, 2) FuelEU Maritime Directive och 3) Energy Taxation
Directive (ETD) även beskattar sjöfartsbränslen. Kostnader har applicerats på ett
utvecklingsscenario för energiförbrukning för bränsle som bunkras i Sverige för
inrikes och utrikes fartygstransporter.

Andelen laddbara personbilar i den svenska rullande fordonsparken förväntas öka från 6% år 2020 till 35-50% år 2030. För Europa som helhet är motsvarande utveckling 0,2% år 2020 till 30-40% år 2030. Andelen laddbara tunga fordon i Sverige väntas på motsvarande sätt öka från nära noll till 5-15%. Elektrifieringen av fordonsflottan började för de mindre fordonen och för kortare körsträckor men inom kort kommer elektrifieringsgraden att vara mer jämnt fördelad över alla fordonsklasser. Utbyggnaden av laddinfrastruktur för elfordon är en helt avgörande fråga för att nå uppsatta miljömål. Idag släpar infrastrukturen efter behovet, särskilt för fjärrtrafik. Denna rapport belyser hållbarhets- och affärsmodellsaspekter på laddning i färjeterminaler och ombord i passagerarfartyg.

Många olika initiativ och projektförslag diskuteras och initieras just nu kring
omställningen till en fossilfri sjöfart. Det är logiskt, då det just nu finns ett
momentum, bland annat på grund av en stor övertygelse från samhället att vi
måste minska klimatpåverkan. Det pågår flera initiativ från myndigheter och
organisationer både globalt, på EU-nivå och i Sverige, vilket ökar medvetenheten
hos branschen. Vi ser också ett ökat forskningsanslag till sjöfart både på europeisk
och till viss del nationell nivå. Med alla dessa spirande forskningsidéer och initiativ
från branschen väcktes hos Wallenius Marine en tanke om ett behov av
samordning av pågående forskning inom området

Denna förstudie syftar till att undersöka hur den svenska sjöfartsnäringen har påverkats av
coronaviruspandemin och hur påverkan kan förmodas bli på medellång och lång sikt.
Denna rapport avser effekter och motåtgärder tagna under den akuta fasen från mars 2020
till maj 2021 med ett särskilt fokus på svenska sjöfartsnäringens krishanteringsförmåga. För
att utvärdera den svenska sjöfartsnäringens roll för att främja strategier för att mildra
coronaviruseffekter genomfördes i denna studie en litteraturgenomgång av artiklar som
rapporterats av svenska tidningar och översiktligt vad som hittills publicerats i
internationella vetenskapliga kanaler. Rapporten struktureras efter ett ramverk om
krishanteringsförmågor.

Utförande parter: Göteborgs universitet, Chalmers

Authors Karl Jivén, IVL Svenska Miljöinstitutet Catrin Lammgård, University of Gothenburg Johan Woxenius, University of Gothenburg Erik Fridell, IVL Svenska Miljöinstitutet

Denna rapport sammanfattar resultaten av projektet ”EU:s system för handel med utsläppsrätter och en inkludering av sjöfarten”. Syftet med projektet är att utvärdera olika möjliga utformningar och konsekvenserna av dessa vid ett eventuellt införande av sjöfartstransporter i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). 

I litteraturundersökningen som genomförts återfinns ett antal designförslag både på regionala och globala s.k. cap-and-trade system för att minska sjöfartens utsläpp av klimatgaser, ett mindre antal fokuserar specifikt på EU ETS. Till vår kännedom är det dock ingen publicerad litteratur, som tar upp både olika utformningar och dess konsekvenser, som utgår ifrån det implementerade systemet för övervakning, rapportering och kontroll (MRV) på EU-nivå och den insamlade data över fartyg som anlöper en hamn i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). I skrivande stund finns inget officiellt förslag från EU-kommissionen om detaljerna i hur utformningen skulle kunna se ut för sjöfartens inkluderande i EU ETS. Därav, i denna rapport diskuteras och utvärderas ett antal möjliga utformningar. 

Utförande parter: IVL, Göteborgs universitet

The evolution of the shipping industry toward autonomous vessels has now appeared over the horizon. The rapid push towards the development of smart ships and autonomous vessels has created challenges for many sector stakeholders. Most of the current research efforts have addressed many of the technological challenges such as big data, development and implementation of automated systems and the relocation of personnel from the vessel to shoreside operations centers. However, this evolution has largely ignored the social aspect of this complex sociotechnical system, namely the human element. The scope of this work examines the knowledge gaps in two key areas: the regulatory and pedagogical domains. The report proposes where to focus research activities in order to inform best how decisionmakers and practitioners will enter into this new era of maritime transportation. The conclusions from this report suggest a development of the existing IMO rules and regulations redefining the Captain's (and other stakeholders) responsibilities in the future. This will be challenging and requires new approaches to regulatory development and standardization across international and national authorities. During this transition period novel ways to manage disruptive technologies must be found and will need to include the end-users of this emerging complex sociotechnical system. Further, the basic core competencies will be, to some extent, still valid but competencies, particular non-technical skills, will need to be identified and integrated into recruitment into the vocational academies, and continuing professional education needs.

Authors Scott N. MacKinnon, Chalmers University of Technology Monica Lundh, Chalmers University of Technology In cooperation with: Åsa Burman, Lighthouse Mikael Hägg, RISE Victoria Christer Lindvall, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Margareta Holtensdotter Lützhöft , Western Norway University of Applied Science Cecilia Österman, Linnaeus University Reto Weber, Chalmers University of Technology

I förstudien, Kompetensförsörjning inom den maritima näringen, ska kompetensbehovet för sjöfarten och den marintekniska industrin kartläggas. Kompetensbehovet kan finnas på olika nivåer, det kan vara behov av högskole- eller gymnasieutbildad personal. I Norge har ett sådant arbete redan gjort och förstudien ska bland annat titta på hur den norska modellen kan överföras till den svenska maritima näringen.

Utförande parter: Chalmers Tekniska Högskola, RISE
Deltagare: SMTF, VGR, Svensk Sjöfart, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus

VR till sjöss, kommer att beskriva och undersöka möjligheter för att använda VR/AR-teknik i träningen av riskfyllda moment i den maritima domänen i syftet till att höja sjömännens säkerhet i avancerade maritima operationer och räddningsinsatser.

Utförande parter: RISE, Linnéuniversitetet/Sjöfartshögskolan, Chalmers
Prioriterade områden: Avancerade maritima operationer, Sjösäkerhet samt Hållbart arbetsliv inom sjöfarten

Inom flera sektorer har klimatneutrala transporter utvecklats och marknadsförts genom att införa andra systemsynsätt. Det övergripande målet med förstudien är att initiera en marknadsdriven introduktion av klimatneutrala bränslen inom sjöfarten. Förstudien ska klargöra tekniska, praktiska, ekonomiska och marknadsmässiga aspekter som är relevanta för den maritima sektorn och dess kunder och ge kunskap om hur man skulle kunna introducera andelar av klimatneutrala bränslen i befintligt tonnage.

Utförande parter: IVL – Svenska Miljöinstitutet, Handelshögskolan i Göteborg
Prioriterade områden: Integrerade transportsystem och affärsmodeller • Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö- och hälsoeffekter • Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning

Förstudien ska tydliggöra teknik och marknadsläge samt behov och möjligheter för elektrifiering inom sjöfarten.

Utförande parter: SSPA, RISE Viktoria, Chalmers
Prioriterade områden: Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning

U:s system, Monitoring, Reporting, Verifying (MRV), innebär att fartyg som rör sig i vattnen runt EU skall redovisa CO2-emissioner och transportarbete. Förstudien ska svara på hur MRV-data ska kunna användas av den maritima sektorn för beräkningar av miljöprestanda för sjöfart. Förstudiens övergripande mål är att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och ge en ökad förståelse för branschens utmaningar kring MRV.

Utförande parter: IVL – Svenska Miljöinstitutet, Chalmers
Prioriterade områden: Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö- och hälsoeffekter • Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart

Studien är en fortsättning på en förstudie från 2016 och går igenom en rad statliga rapporter som behandlar sjöfartens roll som en del av infrastrukturen. Målet med förstudien är att på ett enkelt sätt beskriva olika faktorer som påverkar hur statliga investeringar bedöms, påvisa skillnader mellan olika transportslag, samt att redogöra för några av begränsningarna i bedömningsgrunden. Slutligen ges exempel, där satsningar på sjöfarten bedömts som samhällsekonomiskt lönsamma eller potentiellt lönsamma.

Att lasta ett RoRo-fartyg är en komplex uppgift och industrin har efterlyst ett system som kan automatisera insamlandet av fordonspositionsdata och som kan registrera fordonen ombord på fartygen. Ett sådant system skulle kunna ge ett snabbare arbetsflöde och genom att systemet vet var exempelvis gasdrivna eller batteridrivna fordon står skulle även eventuell brandbekämpning ombord ett fartyg förbättras. Tack vare positions- och fordonsuppgifter kan också fartygets stabilitet optimeras vid lastning. Målet med förstudien är att identifiera ett möjligt koncept för att kunna positionera fordon ombord på RoRo-fartyg.

Utförande parter: RISE Viktoria, Wallenius Wilhelmsen Logistics, Stena Teknik
Prioriterat område: Maritim informatik • Sjösäkerhet 

För att få en komplett bild av ett fartyg eller rederis roll i hållbar utveckling, finns i dag inte något heltäckande verktyg, men många initiativ. En stor utmaning är att förnya användningen av hållbarhetsindex för enskilda fartyg, med utgångspunkt från utvärderingen av sjöfart i ett större perspektiv, där såväl miljöprestanda ombord som i vilka geografiska områden fartygen opererar är styrande för utvärderingen. Att även utvärdera och hitta indikatorer för sociala aspekter, framför allt arbetsmiljö och arbetsförhållanden i rederier är en mindre utvecklad del av hållbarhetsfrågorna. En god arbetsmiljö, såväl ur individens hälsoperspektiv som systemperspektivet där det är av största vikt att det är ’lätt att göra rätt’, är avgörande för att arbetet med att minska miljö-påverkan från fartyg skall bli framgångsrikt.

Parter: Chalmers, IVL – Svenska Miljöinstitutet
Prioriterat område: Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö- och hälsoeffekter • Hållbart arbetsliv inom sjöfarten

När nya fartyg ska byggas finns behov av att utvärdera designer och jämföra olika koncept. Nuvarande metoder att förutsäga fartygs prestanda behöver förbättras för att möta nya krav. Lösningen är utveckling av hybridmetoder där experiment och datorsimuleringar kombineras för att säkerställa trovärdiga prognoser. Dessutom behöver fartyget designas för att bli energieffektivt i vågor och olika lastkonditioner. Förstudien ska formulera ett forskningsförslag som på sikt ska leda till förbättrade testmetoder för att förutsäga fartygs prestanda.

Klar: Augusti 2017
Utförande parter: SSPA, Chalmers, KTH, Stena Teknik
Prioriterat område: Innovativa fartygskoncept och farkostteknik 

Syftet med denna rapport är att kartlägga pågående forskning, innovation, utveckling och
demonstration (FIUD) inom sjöfartsområdet och att analysera potentialen för en ökad
samverkan mellan Sverige och övriga nordiska länder (med fokus på Sverige, Finland, Danmark,
Norge) avseende forskning, innovation, utveckling och demonstration (FIUD) inom
sjöfartsområdet. Kartläggning och analys utgår från Lighthouse tio prioriterade områden där
svenska aktörer har starka intressen och stor kompetens. De prioriterade områden är följande:

Alternativ energi för fartygs framdrivning och energiförsörjning

• Avancerade maritima operationer
• Energieffektivisering inom den maritima sektorn
• Hållbart arbetsliv inom sjöfarten
• Incitamentsdriven omställning till en hållbar sjöfart
• Innovativa fartygskoncept och farkostteknik
• Integrerade transportsystem och affärsmodeller
• Maritim informatik
• Sjösäkerhet
• Värdering och minimering av sjöfartens klimat-, miljö- och hälsoeffekter

I utvecklingen mot effektivare transporter, energisnål operation och minskad miljöpåverkan tenderar skroven att bli större än tidigare samtidigt som det finns en strävan att optimera konstruktionen mot lättare, bränslesnålare fartyg. Detta får som följd att det finns ett stort behov av ökad förståelse kring hur olika krav och lösningar påverkar hela den komplexa fartygskonstruktionsbilden. Hur ska framtidens skrovkonstruktioner klara kraven på hållfasthet, sjöegenskaper, miljökrav och säkerhet?

Klar: December 2016
Utförande parter: SSPA, Chalmers
Deltagare: Stena Teknik

Vill du veta mer?

Jonny Nisbet
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Går det att få en ökad kapacitet och ett mer energieffektivt transportsystem genom att arbeta intermodalt med sjövägen som komponent? Förstudien ska identifiera metoder och modeller som visar hur sjötransporter påverkar transportsystemet och visa hur, på vilket sätt och i vilken omfattning, vattenvägen kan användas för att energi- och resurseffektivisera region- och tätortstransportsystem och därmed bidra till de transportpolitiska målen. 

Klar: Oktober 2016
Utförande parter: KTH, Göteborgs universitet
Deltagare: Trafikanalys, Trafikverket, Vattenbussen, Avatar Logistics

Vill du veta mer?

Karl Garme
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Sjöfarten och den maritima industrin förändras snabbt. Världens första handelsfartyg som kan framföras autonomt, med besättning ombord, kölsträcks just nu i Kina och i USA utvecklar försvaret autonoma 40m ubåtsjaktfartyg. Vart leder digitaliseringen inom sjöfarten? Vilka är trenderna inom autonom sjöfart och hur kan ökad autonoma sjötransporter bidra till Sveriges hållbara framtid? Förstudien är en övergripande översikt över aktuell forskning och utveckling inom den autonoma sjöfarten men även paralleller till andra transportslag granskas. Vilka olika typer av autonomisering kan vi förvänta oss och vilka krav ställer det på såväl teknik och regelverk som människan? 

Förstudien klar: Juli 2016
Parter: RISE Victoria, Chalmers, Stena, Wallenius, Sjöfartsverket

Läs rapporten

Läs mer

• Smarta fartyg för en säkrare sjöfart
• Almedalen video – autonomous safety on vessels
• TV4 Nyheterna om Lighthouse förstudieprojekt om smarta fartyg för en säker sjöfart

Vill du veta mer?

Robert Rylander
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Yemao Man
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.