Nya kriterier för sjöegenskaper sätter besättningen i centrum
Kriterierna för fartygs sjöegenskaper är utvecklade med stora handels- och örlogsfartyg i åtanke. Det rimmar inte särskilt bra med verkligheten på mindre arbetsfartyg, där fartygets rörelser på ett helt annat sätt påverkar besättningens säkerhet och förmåga att utföra sitt arbete. Inom ASK-projektet, som finansierats av Trafikverket, har siktet varit inställt på att utveckla bättre metoder och kriterier för sjöegenskaperna hos arbetsfartyg under 75 meter.
Så kallade mindre arbetsfartyg används för allt från sjöräddning och farledsunderhåll till oljebekämpning, inte sällan i hårt väder. Ändå bygger många av de kriterier som används för att bedöma sjöegenskaper på forskning om betydligt större handels- och örlogsfartyg.
Det var en av anledningarna till att ASK, Arbetsbåtars Sjöegenskapskriterier, startades för sju år sedan.
– Arbetsfartyg utför ofta krävande uppgifter i tuffa sjöförhållanden, där fartygets rörelser direkt kan påverka besättningens säkerhet och arbetsmiljö samt möjligheten att genomföra uppdraget, säger Nicole Costa på RISE.
Under åren har projektet resulterat i flera vetenskapliga publikationer. En av de senare, doktorsavhandlingen A systematic approach to seakeeping evaluation (2026) av Marion Zu vid KTH, ger en sammanställning av det arbete som har gjorts inom projektet. Avhandlingen visar hur glappet mellan teori och verklighet kan få konkreta konsekvenser. Dagens bedömningar av fartygs sjöegenskaper utgår ofta från generella mått för exempelvis rullning och acceleration. Men en rörelse som är närmast betydelselös för en arbetsuppgift kan vara helt avgörande för en annan.
Därför har forskarna vänt på frågan. I stället för att bara undersöka hur mycket fartyget rör sig frågar man sig vad människorna ombord måste kunna klara av att göra trots rörelserna.
– Verkliga arbetsmoment ombord på arbetsfartyg studerades för att identifiera vilka delar av arbetet som påverkas mest av fartygets rörelser och för att bättre förstå vad rörelserna innebär för besättningen och arbetet ombord. Utifrån detta utvecklades nya metoder som kombinerar beräkningar av fartygsrörelser med kunskap om mänskliga faktorer, säger Nicole Costa.
Därefter undersöktes hur arbetsfartygs sjöegenskaper kan bedömas utifrån människorna ombord och deras arbetsuppgifter. Detta resulterade i ett förslag till ett nytt ramverk.
– I stället för att främst fokusera på passagerarkomfort eller på fartygets rörelser isolerat kopplar ramverket rörelserna direkt till besättningens prestationsförmåga, operativa förmåga, säkerhet och möjligheten att genomföra uppdraget effektivt.
Ett av projektets viktigaste bidrag var att integrera tre mått på hur besättningen påverkas av fartygsrörelser i bedömningen av sjöegenskaper: hur fartygsrörelser kan tvinga besättningen att avbryta arbetet eller ta stöd för att hålla balansen (MII), risken för sjösjuka (MSI) och den trötthet som uppstår när kroppen ständigt måste parera rörelserna (MIF).
– Studier av svenska arbetsfartyg visar att traditionella kriterier kan överskatta arbetsfartygens operativa förmåga avsevärt, medan kriterier som utgår från de faktiska arbetsuppgifterna ger en mer realistisk bedömning av begränsningarna.
Det fortsatta arbetet kommer att fokusera på att validera och förfina modellerna för MII, MSI och MIF genom att prova metoderna i större skala med data från verklig drift. Tanken är att de i framtiden ska kunna påverka hur arbetsfartyg både konstrueras, upphandlas och används, med krav som bättre speglar besättningens arbete och säkerhet. Metoderna behöver också vidareutvecklas för högautomatiserade och autonoma fartyg.
Forskningen i ASK-projektet har skett i samarbete mellan RISE Research Institutes of Sweden, tidigare SSPA, KTH, Chalmers tekniska högskola, Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet (SSRS) och Kustbevakningen.
-
Nya kriterier för sjöegenskaper sätter besättningen i centrum -
Fossilberoendet kan ersättas av ett importberoende -
XR kan göra sjöfarten säkrare, men tekniken är både dyr och krävande -
Kärnkraft för dyrt för sjöfarten -
Se Hållbar sjöfarts uppsamlingsheat -
Ny portal gör det enklare att välja sjöfart -
Lighthouse omvärldsanalys 2026 – sjöfarten påverkas av en allt osäkrare värld -
9,5 meter hög mast säkrar vätgasdrift -
Svårt att jämföra sjöfartens klimatmodeller -
Se seminariet Could nuclear power become part of the future of Swedish shipping?