Svenska hamnar kan spela en nyckelroll när utbyggnaden av havsbaserad vindkraft tar fart. Men osäkerheter kring tillstånd och investeringar bromsar utvecklingen. Nu har ett innovationsprojekt inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart, drivet av Lighthouse, resulterat i fyra nya affärsmodeller för att bana väg framåt.

Sverige väntas behöva uppemot 300 TWh el år 2045 för att nå ett fossilfritt energisystem. Havsbaserad vindkraft pekas ut som en central lösning. Det innebär att flera hamnar kommer att få en nyckelroll som logistiska nav för att bygga, installera och underhålla vindkraftsparker till havs.

– Hamnarna är helt avgörande för att den här industrin ska fungera, säger Nermina Saracevic på RISE, en av författarna till rapporten Business model development in Swedish ports - Adjustment to new volumes from offshore wind industry.  

Än så länge saknar dock svenska hamnar rätt kapacitet för att bistå utbyggnaden av vindkraftsparker till havs. Djup, kajer och lagerytor räcker helt enkelt inte till för de stora komponenter som krävs. Och att bygga ut infrastrukturen innebär mångmiljoninvesteringar utan garantier för att projekten blir av.

– Det finns en stor potential kring ekonomiska investeringar från industrins sida, men samtidigt finns en osäkerhet, inte minst kring tillståndsprocesser. I Sverige ansvarar bolagen själva för tillstånd och elanslutning, vilket gör utvecklingen ryckig och riskfylld. Flera planerade vindkraftsparker har redan stoppats.

Enligt studien finns därför ett behov av samarbetsplattformar där hamnar, utvecklare, rederier och fartygsägare samverkar för att reducera risker och möjliggöra ett framgångsrikt genomförande av havsbaserade vindkraftsprojekt.

– På hamnsidan råder dock en osäkerhet kring hur samarbeten ska etableras, och man söker inte aktivt nya partners. Samtidigt är den egna verksamheten ofta resurskrävande, vilket begränsar möjligheterna att engagera sig. Därför arrangerade vi digitala workshops där man kunde mötas och utbyta erfarenheter. Vi organiserade även ett studiebesök till Rønnehamn i Danmark, där man har kommit långt i arbetet med havsbaserad vindkraft, säger Nermina Saracevic.

Men framför allt har studien tagit fram en metod som ska hjälpa hamnar att utveckla nya affärsområden kopplade till havsbaserad vindkraft. Fyra möjliga affärsmodeller har identifierats: hamnar för konstruktion, installation och avveckling (CID-hamnar); servicehamnar; kombinerade hamnar samt stödhamnar.

– Här finns möjligheter till stora vinster för hamnarna. Många har redan stora delar av kapaciteten som behövs, men våra modeller hjälper dem att förstå vad de behöver komplettera med. Ofta handlar det om att expandera kajer, men då kan det också vara bra om de kan användas till fler verksamheter.

Men för att potentialen ska bli verklighet krävs tydligare politiska besked. I dag saknas en nationell strategi för vilka hamnar som ska satsa på vindkraften, vilket så småningom riskerar att leda till överinvesteringar och konkurrens mellan regioner. Men just nu händer det inte mycket. Regeringen är mer inriktad på kärnkraft.

– Det finns till exempel ingen hamn i södra Sverige som kan assistera den svenska vindkraftsparken Kriegers Flak, som ligger tre mil söder om Trelleborg, med utskeppning och förmontering av vindkraftverk. Det är i stället Rönne som fungerar installationshamn, säger Nermina Saracevic.

– Det är viktigt att vi förbereder hamnarna innan den första vågen av vindkraftsprojekt sköljer över oss under 2030-talet. Men de kan inte bära risken själva. Det behövs samordning mellan stat, industri och lokala aktörer.

Rapporten Business model development in Swedish ports - Adjustment to new volumes from offshore wind industry har författats av:
Nermina Saracevic, RISE
Jon Williamsson, Göteborgs Universitet
Vendela Santén, RISE
Anna Skötte, RISE