De flesta antifoulingfärger testas i stillastående vatten. En ny förstudie inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart visar att sådana tester ger en ofullständig bild av hur färgerna faktiskt fungerar i verkliga förhållanden.

Marin påväxt, så kallad biofouling, är ett välkänt problem för sjöfarten. Alger, bakterier och större organismer som musslor och havstulpaner fäster sig på fartygsskrov, ökar bränsleförbrukningen och driver upp kostnaderna för rederier. Trots att det sedan länge är känt att biofouling påverkas av dynamiska förhållanden (rörelse och flöden av vatten) så har få tester av antifoulingfärger under sådana förhållanden gjorts.

– Dynamiska tester är fortfarande något relativt nytt och den forskning som finns är spretig. Studierna bygger på olika metoder, säger Lena Granhag på Chalmers som lett projektet Biofouling on Antifouling Coatings under Static and Dynamic Conditions.

I projektet har man gått igenom den samlade vetenskapliga litteraturen om antifoulingtester under dynamiska förhållanden – alltså där färgytor utsätts för strömmande vatten. Analysen visar att dynamiska tester framför allt påverkar bildandet av det så kallade slimelagret – den tidigaste formen av påväxt. Lagret består av bakterier, mikroalger och larvstadier av större organismer, inbäddade i en klibbig matris av extra polymera substanser, EPS.

– Det bildas ett lager som liknar en naturlig yta, full av näring, vilket lockar andra organismer att limma sig fast. Dessutom ökar även slimelagret friktionen och bränsleförbrukningen.

Hur ser då färgtillverkarna på det här? Jo, de testar dynamiskt, men har hittills gjort det med perspektiv på färgens hållbarhet, säger Lena Granhag.

– Men de är också helt inne på att testa dynamiskt utifrån färgens antifoulingförmåga. Så det är ett bra läge just nu. Det råder samsyn mellan europeiska forskare och färgtillverkare. Även om färgtillverkarna inte avslöjar sina metoder så kan problematiken diskuteras konceptuellt.

Och det görs. I år bildades den franska forskningsplattformen GDR Biofouling & Environment, där även forskarlag och färgtillverkare från andra länder medverkar. Här råder nu bred enighet om att standardiserade dynamiska testmetoder är nödvändiga för att kunna jämföra resultat och utveckla effektivare och mer miljöanpassade antifoulinglösningar.

– Det är viktigt att testa dynamiskt. Våra analyser visar också att växter och djur som växer upp i dynamiska förhållanden, vilket de gör på fartygsskrov, blir mer härdade och limmar sig fast hårdare och tätare. Påväxten blir därmed mer kompakt, säger Lena Granhag.

Förstudien Biofouling on Antifouling Coatings under Static and Dynamic Conditions har författats av Lena Granhag (Chalmers), Youngrong Kim (Nanyang Technological University, Singapore), Emilie Adouane (Chalmers), Erik Ytreberg (IVL) och Michael Leer-Andersen (RISE).