Trumps tullar skulle stärka amerikansk industri och minska beroendet av omvärlden. Men effekten verkar ha blivit den motsatta. En ny förstudie som gjorts inom Trafikverkets branschprogram, Hållbar sjöfart som Lighthouse driver, visar att den svenska containeriserade godsvolymen till USA ökade under tullarnas första år. Detta trots stora osäkerheter och kraftiga störningar i logistikkedjorna.

USA:s handelstullar har skapat osäkerhet i världshandeln och tvingat företag att anpassa sig till ständigt förändrade spelregler. Men den svenska sjöfartsexporten till USA verkar ha stått emot bättre än många befarade. I förstudien USA-tullarnas påverkan på maritima försörjningskedjor med svensk import och export, som bygger på intervjuer med exportföretag, rederier, hamnar, speditörer och branschorganisationer, framträder en oväntad bild: godsvolymerna till USA har i flera fall hållits uppe och inom vissa segment till och med ökat trots tullarna.

– Trumps tanke var att tullarna skulle gynna den inhemska produktionen, men tullavgifterna absorberas inte i försörjningskedjan. De skickas i stället vidare till slutkunden, alltså den amerikanska konsumenten. En högre kostnad innebär ett högre pris, säger Emmelie Gustafsson, forskare på RISE och en av rapportens författare.

Eftersom Trumps tullar inte är något avslutat fenomen utan pågår och fortsätter att förändras är det svårt att dra några definitiva slutsatser om effekterna. Resultaten visar dock att tullarna skapat volatila och ryckiga godsflöden där perioder av så kallad front loading förekommit.

– Innan tullarna trädde i kraft ville man skeppa ut så mycket som möjligt. Då fylldes fartygen snabbt, hamnterminaler belastades hårt och transportvolymerna steg kraftigt.  

När efterfrågan sedan minskade uppstod det motsatta problemet – fartyg och terminaler underutnyttades. Och så höll det på, fram och tillbaka. Företag och kunder fick hantera återkommande besked om nya tullnivåer, undantag och uppskjutna beslut.

– Företagen bemötte det hela med olika strategier. Vissa satt stilla i båten och tog det hela med ro, medan andra agerade lite mer. Det vanligaste förhållningssättet var ändå mer åt att vänta och se hur situationen utvecklade sig, säger Emmelie Gustafsson.

I rapporten beskrivs hur osäkerheten har blivit ett lika stort problem som tullarna i sig. Företag har tvingats lägga mer resurser på omvärldsbevakning, tullhantering och juridiska frågor. Logistikbeslut som tidigare fattades av en enskild avdelning kräver nu samordning mellan flera funktioner.

”Det har blivit betydligt mer arbete för både logistik- och tullfunktioner. Fler avdelningar involveras i samma affär”, konstaterar till exempel en hamnaktör i rapporten.

Hållbarhetsarbetet har också påverkats. Omdirigering av flöden, förändrade transportval och ojämnt kapacitetsutnyttjande har lett till ökade utsläpp och ineffektiv resursanvändning under vissa perioder. Osäkerheten kring framtida handelsvillkor har också gjort att företag i högre grad fattar kortsiktiga beslut, vilket kan bromsa investeringar i långsiktigt hållbara lösningar.

– Helst ska man ha ett jämt flöde i transportsystemet, men tullarna har gjort det ryckigt och ineffektivt, vilket såklart påverkar utsläpp och annat, säger Emmelie Gustafsson.

Rapporten USA-tullarnas påverkan på maritima försörjningskedjor med svensk import och export har författats av:
Emmelie Gustafsson (RISE), Sara Rogerson (RISE), och Johan Woxenius (Göteborgs universitet)