Skip to main content
Sveriges samverkansplattform för sjöfartsforskning och innovation

Regeringens maritima strategi lyfter forskningens betydelse – men ger en ofullständig bild av dess finansiering och struktur


Regeringens maritima strategi lyfter forskningens betydelse – men ger en ofullständig bild av dess finansiering och struktur

20 augusti 2026

Härom veckan presenterade regeringen en ny maritim strategi som ska stärka sjöfartens konkurrenskraft och en hållbar förvaltning av havets resurser. Regeringen pekar ut forskning och innovation som en av grundpelarna bakom satsningar som måste till. Men beskrivningen av dagens forskningsfinansiering och Lighthouse verksamhet haltar.

”Ett växande maritimt Sverige”. Det är regeringens vision i den nya maritima strategi som presenterades den 6 augusti. Tanken är att myndigheter, näringar och andra intressenter samverkar för att havet och sjöfarten ska användas på ett så strategiskt och långsiktigt hållbart sätt som möjligt: Fokus ska ligga på konkurrenskraft, fossilfrihet, blå näringar och ett hav i balans.

– Sverige är en ledande maritim nation med starka företag, världsledande innovationer och en levande kust och skärgård. Genom den nya maritima strategin stärker vi svenska företags möjligheter att växa på den europeiska inre marknaden, bidra till den gröna omställningen och utveckla ett konkurrenskraftigt och hållbart maritimt Sverige. Det stärker både Sverige och EU, sa EU-minister Jessica Rosencrantz när strategin presenterades.

Sjöfarten står inför flera omvälvande förändringar samtidigt. Branschen ska minska sina klimatutsläpp, digitaliseras, stärka beredskapen och möta en allt hårdare internationell konkurrens. Enligt strategin kan allt detta inte genomföras utan ny kunskap och teknikutveckling. Det krävs alltså mer forskning och innovation.

Under avsnittet i strategin med rubriken Forskning och innovation berättar regeringen om sina satsningar på området. Bland annat skriver man att regeringen via Vinnova ”finansierar samverkansplattformen Lighthouse för sjöfartsforskning och innovation i Sverige”. Den beskrivningen ger en skev och ofullständig bild av verkligheten.

Vinnova har visserligen deltagit i finansieringen av Lighthouse mellan 2021 och 2026 med 8 miljoner kronor (vilket nämns i en annan del av strategin), men Lighthouse finansieras i huvudsak genom en kombination av medlemsavgifter från näringsliv, akademi och myndigheter samt stöd från bland annat Västra Götalandsregionen, Svensk Sjöfart och Stiftelsen Sveriges Sjömanshus.  

Lighthouse driver exempelvis Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som pågår fram till 2029. Sedan starten 2019 har programmet genererat ett 90-tal projekt där runt 196 aktörer från näring, akademi och institut samverkat kring frågeställningar som rör allt från alternativa bränslen och grön omställning till smarta fartyg, digitalisering, säkerhet och både ekonomisk och social hållbarhet. Detta nämns inte alls i den maritima strategin, vilket kan tyckas märkligt då det är det mest omfattande program som Sverige har om sjöfartsforskning- och innovation. I en annan del av strategin benämns Lighthouse som ett ”projekt”. Lighthouse är en nationell samverkansplattform som funnits sedan 2006.

Vidare skriver regeringen att ”Trafikverkets medel för sjöfartsforskning de senaste åren legat på cirka 95 miljoner kronor per år inom den del av forskningsinsatserna som benämns Sjöfartsportföljen”. Det stämmer. Men vad som inte nämns är att regeringen i den nationella infrastrukturplanen för 2026–2037 nästan halverade anslagen till forskning och innovation inom transportområdet – från 7,6 miljarder kronor till 4 miljarder. Detta har lett till att Trafikverket har fått ställa in höstens sedvanliga utlysning ur sjöfartsportföljen eftersom man inte ser något nystartsutrymme 2026 eller 2027, vilket Magnus Blinge, chef på Trafikverkets FoI-enhet, berättade i en artikel på lighthouse.se i maj.

Men det behövs förstås mer än forskning för att stärka sjöfartens konkurrenskraft och en hållbar förvaltning av havets resurser. Regeringen har därför gett Trafikanalys och Tillväxtanalys i uppdrag att granska förutsättningarna för maritima näringar.

– Det ska vara ett särskilt fokus på hur små och medelstora företag i Sverige ska kunna vara konkurrenskraftiga, robusta, resurseffektiva och fossilfria. Myndigheterna ska även lämna förslag på hur förutsättningarna för små och medelstora företag kan förbättras, sa infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i samband med lanseringen av den maritima strategin.


Dela på