Svenska rederiers val av alternativa bränslen bygger inte på enkla, linjära och rationella beslut. Även sociala relationer och nätverk spelar en viktig roll. Det visar en ny förstudie inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart, som drivs av Lighthouse.

Förstudien Social relations influence over choices of alternative marine fuels bygger på tolv intervjuer med representanter från svenska rederier och söker svar på en central fråga: hur påverkar sociala nätverk och personliga kontakter rederiernas val av framtidens marina bränslen?

– Alla rederier har varit mycket positiva till att frågan belyses ur just det här perspektivet. Många menar att det behövs fler tvärvetenskapliga angreppssätt som inte enbart bygger på rationella beslutsmodeller, utan också tar hänsyn till de kognitiva processer som också styr våra val, säger Hanna Varvne, forskare på RISE, som gjort studien tillsammans med Chalmersforskaren Selma Brynolf.

Men bara för att man är intresserad och villig att intervjuas så betyder inte det att man är öppen för vilka frågor som helst.

– Frågan om val av alternativa bränslen är väldigt känslig för rederierna. För dem är det en konkurrensfråga. Därför har många av dem vi intervjuat haft svårt att prata öppet om ämnet. Besluten om vilket bränsle som ska användas fattas ofta på strategisk nivå, högt upp i organisationerna, säger Hanna Varvne och fortsätter.
– Det finns ett stort intresse för att diskutera och samarbeta kring tekniska lösningar, men öppenheten beror på hur mogna teknikerna är. När det gäller lösningar som fortfarande befinner sig tidigt i utvecklingsfasen – exempelvis vätgas och vindkraft – är det inte lika känsligt att prata om beslutsprocesserna. Men ju närmare tekniken kommer marknaden och praktisk tillämpning, desto mer känsligt blir det.

Studien visar att rederiers val av alternativa bränslen inte bygger på strikt rationella beslut utan snarare är ett resultat av komplexa nätverk, symbolik och organisatoriska processer. I rapporten nämns följande citat som enligt författarna ger en bild av hur svenska rederier agerar: ”Vi pratar med leverantörer och motortillverkare… Vi pratar med våra kommersiella partner; från dessa partnerskap samlar vi in mycket information som delas brett mellan oss… Branschorganisationer, medier och nyhetsrapportering.”

–  Även om detta bara är ett exempel har alla vi pratat med sagt ungefär samma sak. Man pratar med alla möjliga – bunkerleverantörer, motorleveratörer, forskare... man sitter i referensgrupper i forskningsprojekt och så vidare, säger Hanna Varvne.

Frågan om val av alternativa bränslen handlar inte bara om att de ska fungera – de ska också finnas tillgängliga i tillräckligt stor utsträckning.

– Jag blev förvånad över hur omfattande frågan var – om vilken roll man ska ta framöver för att säkerställa tillgången på bränsle. Olika rederier kommer att ha olika förutsättningar för det.

Hur man ska designa studier för att studera fenomenet om hur sociala relationer och nätverkande påverkar val av alternativt bränsle på ett mer omfattande och givande sätt är en komplex fråga. Men de behövs, menar Hanna Varvne, som hoppas på fler uppföljande studier.  

– Det är ett högaktuellt ämne och perspektivet är värdefullt, men idag är det svårt att som forskare komma in i styrelserummen och höra hur man tänker kring alternativa bränslen som redan finns på marknaden så som LNG.

Förstudien Social relations influence over choices of alternative marine fuels har författats av Hanna Varvne (RISE) och Selma Brynolf (Chalmers).