Mindre elektrifierade passagerarfärjor som styrs från land skulle kunna vara ett klimatsmart och effektivt alternativ till broar och vägar. I ett projekt som finansierats av Trafikverket har ett sådant koncept testats framgångsrikt på MF Estelle som i autonomt läge korsat Riddarfjärden i Stockholm.

Urbana vattenvägar kan bli en nyckel för att göra städer mer attraktiva och minska trycket på en redan överbelastad landbaserad infrastruktur. Ett konkret exempel på detta är små, smarta elektriska färjor som inte bara gör det möjligt för fotgängare och cyklister att snabbt ta sig mellan stadsdelar utan också är ett mer klimatsmart alternativ än nybyggnation av broar och vägar.

– I en värld där det är svårt att rekrytera kompetent personal till sjöfarten så skulle också autonoma funktioner vara ett sätt att komplettera kraven på besättningen framöver. Det handlar inte nödvändigtvis om att plocka bort personal utan det kan också handla om vilken typ av kompetens de ombord behöver ha, säger Håkan Burden, forskare på RISE och en av författarna bakom rapporten Policy Lab Urban Zjöfart: Test av smarta fartyg på svenska vatten.

Trots framsteg med autonoma fordon på land, har utvecklingen av autonoma fartyg gått långsammare. Osäkerhet kring regler och säkerhet har varit ett hinder. För att övervinna detta har två tester med det smarta fartyget MF Estelle genomförts i Stockholm, i enlighet med Transportstyrelsens riktlinjer för test av smarta fartyg, och varje test har inkluderat en detaljerad säkerhetsargumentation som redogör för risker och åtgärdsplaner. Förutom RISE har Zeabuz, Torghatten, Stockholms hamnar och DNV deltagit i projektet.

– Vi har tittat på det existerande regelverket i Sverige för att se om vi redan nu, innan IMOs regler för smarta fartyg är på plats, kan börja utforska tekniken. Vårt mål har inte varit att få Estelle att trafikera Riddarfjärden utan besättning, utan snarare att förstå vilka möjligheter som finns och vad som är rimligt ur ett affärsmässigt perspektiv. För en aktör som Torghatten, som idag kanske har fem personer i besättningen på vissa färjor, skulle det kunna innebära att om tekniken fungerar och är säker så skulle man kanske kunna minska kraven på besättning till fyra personer.

Men allt handlade inte bara om att testa tekniken – från projektets sida var det också viktigt att få en dialog med Transportstyrelsen.

– Om vi ska ha en fungerande marknad, där alla parter har en gemensam bild av vad som är rimligt, måste den myndighet som har tillsyn över färjor och sjötrafik vara inblandad i forskningen. Myndigheten måste också få vara med i framkanten och inte bara jobba för att komma i kapp tekniken hela tiden. Därför valde vi att aktivt involvera Transportstyrelsen genom att göra världens första anmälan om test med smart fartyg på svenskt vatten, säger Håkan Burden och fortsätter:

– På det sättet fick de veta vad vi ville uppnå med testerna, vilka risker vi såg, hur vi planerade att hantera dem och de kunde också delta vid testerna och se säkerhetsarbetet i relation till tekniken i verkligheten.

Det första testet fokuserade på tekniken och genomfördes lokalt på Estelle, där kabelöverföringen av styrsignaler från styrhytten till maskinrummet ersattes med trådlös överföring via 5G. Målet var att säkerställa om det var säkert och tillförlitligt, samt att undersöka potentialen för framtida fjärrövervakning från en fjärrövervakningsstation (Remote Operations Center, ROC, på engelska).

– Testet gick så bra att vi beslutade att också testa fjärrövervakning. I vår andra anmälan till Transportstyrelsen beskrev vi därför att vi ville testa om vi kunde fjärrövervaka och styra Estelle över Riddarfjärden från Trondheim. Och det funkade!

Så vad är nästa steg?
– Vi skulle gärna vilja titta vidare på förutsättningarna för att kunna få ett bemanningsbeslut som gör det möjligt att en del av kompetensen kan sitta på en fjärrövervakningsstation medan en del finns ombord. Hur tar man fram ett underlag för ett sådant beslut, och vad krävs för att Transportstyrelsen ska kunna ta ställning till det? Det vore bra att få upp det på agendan. Certifieringsfrågan är också viktig. Estelle är certifierad som fartyg, men hur avgör man att hela systemet, inklusive fjärrövervakningsstationen på land, är produktsäker? Det är något vi också skulle vilja undersöka, säger Håkan Burden.

Rapporten Policy Lab Urban Zjöfart: Test av smarta fartyg på svenska vatten har författats av Håkan Burden och Susanne Stenberg (båda RISE) i samarbete med Erik Nilsson (Torghatten) och Carl Petersson (Zeabuz).